Hoppa till innehåll

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utvärderingen av statens nya hyressystem försvåras av det långsamma ibruktagandet

valtioneuvoston viestintäosasto
Utgivningsdatum 6.3.2018 13.46
Pressmeddelande 105/2018

Enligt bedömningar kommer statens nya hyressystem att göra det lättare att hålla lokalkostnaderna i styr, att förenkla ingåendet av hyresavtal och att öka transparensen. Systemet innebär dock eventuella problem som hänför sig till bland annat fördelningen av lokalkostnaderna och Senatfastigheters monopolställning, och dessa bör man ta i beaktande i fortsättningen. Utvärderingen av reformen försvåras av att ibruktagandet sker gradvis: under de första par åren har bara några procent av Senatfastigheters hyresareal börjat omfattas av det nya systemet.

Detta framgår av en färsk utredning som bedömer hur statens nya hyressystem som trädde i kraft vid ingången av 2016 fungerar. Utredningen gäller också val av ägarmodeller i fråga om statens lokaler. Utredningen har gjorts av konsultbolaget Deloitte Ab.

Hyresnivån sjunker i genomsnitt, men inte i fråga om alla lokaler

Det nya hyressystemet innebär en övergång från marknadshyra till kostnadsbaserad hyra. Dessutom avstår man från hyresavtal för viss tid och överför restvärdesansvaret till ämbetsverken. En betydande förändring är också den monopolställning Senatfastigheter fått i förhållande till de statliga ämbetsverk som hyr lokalerna.

Deloitte Ab bedömer att det nya hyressystemet i huvudsak beaktar de missförhållanden som riksdagens revisionsutskott lyfte fram 2014 och på basis av vilka hyresmodellen förnyades.

Det är emellertid svårt att dra definitiva slutsatser av det nya systemets funktion, eftersom övergången till systemet sker gradvis. Vid utgången av 2017 hade avtal enligt den nya modellen ingåtts för cirka 3,6 procent av hela den areal som Senatfastigheter hyr ut. Helhetskonsekvenserna av den nya hyresmodellen kommer sannolikt att bli synliga först om tiotals år.

I regel bidrar det nya hyressystemet till enkel och öppen överenskommelse om hyror. Vanligtvis gör det nya systemet också bytet av lokaler smidigare och hjälper på så sätt att hålla lokalkostnaderna i styr. I genomsnitt kommer den kostnadsbaserade hyresnivån att vara lägre än den tidigare marknadsbaserade hyresnivån, vilket leder till att det inte cirkulerar lika mycket pengar inom staten. Vid ingången av 2016 sänktes hyrorna för de lokaler som är i Senatfastigheters besittning med 15 procent. Den nya hyresnivån fastställs separat för varje ämbetsverk och fastighet i takt med att ibruktagandet av den nya avtalsmodellen framskrider.

En schematisk ny hyresmodell, där kapitalandelen av hyran fastställs utifrån hela fastighetsegendomen, leder till differentiering i de fastighetsspecifika hyrorna och kostnaderna. Detta kan försvåra bland annat den optimala fördelningen av investeringar i lokalerna och budgeteringen i fråga om de ämbetsverk som använder lokalerna. I vissa fall måste hyrorna eventuellt höjas avsevärt för att det eftersatta underhållet av fastigheter som inte tidigare har reparerats tillräckligt ska kunna täckas.

Försäljningen av fastigheter bör övervägas från fall till fall

Många europeiska stater har aktivt sålt sin fastighetsegendom och övergått till att hyra lokaler från den privata marknaden för att frigöra kapital och minska de administrativa kostnaderna. Också livscykelmodellen har tillämpats i viss mån, bland annat i fråga om specialfastigheter. Jämfört med andra europeiska stater äger den finska staten en relativt stor andel av fastigheterna. Dessutom tillämpas livscykelmodellen inte i någon större utsträckning i den finska statens lokallösningar.

I princip kunde även den finska staten överväga att avstå från icke-strategiska fastigheter. Som huvudsakliga försäljningsobjekt föreslås fastigheter som staten inte längre använder och som det finns en fungerande marknad för, såsom kontor. Totalekonomiskt sett är det dock inte ändamålsenligt att sälja alla icke-strategiska fastigheter, och det gäller att överväga försäljningen av fastigheter från fall till fall. För staten är kostnaderna för att äga specialfastigheter ofta mindre än kostnaderna för att hyra dem. Också den förmånliga finansiering som staten får och det knappa marknadsutbudet av specialfastigheter talar för ägande.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Valtion vuokrajärjestelmän toimivuuden arviointi (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Ytterligare information:

Juhana Pollari, projektchef, Deloitte Ab, tfn 050 302 7994, juhana.pollari(at)deloitte.fi

Pekka Sinko, generalsekreterare för ekonomiska rådet, statsrådets kansli, tfn 0295 160 189, pekka.sinko(at)vnk.fi