Hoppa till innehåll

Översikt: Digitaliseringens sysselsättande effekter är svåra att förutspå

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 20.2.2017 14.19
Pressmeddelande 79/2017

Trenderna i fråga om digitaliseringen, som t.ex. delningsekonomin och automatiseringen av informationsarbetet, förändrar arbetsinnehållen och därmed också arbetsmarknaden och det kunnande och den utbildning som behövs.

Enligt forskningslitteraturen är det de personer som har mindre utbildning och som utför rutinarbeten samt de som bor utanför städerna som har de sämsta möjligheterna att sysselsätta sig i takt med att digitaliseringen framskrider. 

Av alla de förändringar som digitaliseringen för med sig nämner litteraturkällorna mest ojämlikheten, de ökade löneskillnaderna, splittringen av arbetet och att människan i framtiden kan ha många arbetsförhållanden samtidigt. Även på många av de arbetsplatser där digitaliseringen inte utgör ett tydligt hot sker det dock stora förändringar i arbetsuppgifterna, vilket innebär att det behövs nya färdigheter och anpassningsförmåga.  Detta konstateras i forskningsöversikten Osaaminen ja työllisyys digimurroksessa inom ramen för projektet Digimuutos.

För de utvecklade ekonomierna medför digitaliseringen i huvudsak ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt, men effekterna på sysselsättningen kan vara negativa. Det är dock lätt att överskatta maskinernas möjligheter att ersätta den mänskliga arbetskraften, och i framtidsutsikterna beaktar man inte i tillräcklig grad den betydelse som interaktionen mellan automatiseringen och arbetskraften har för ökningen av produktiviteten. Å andra sidan underskattar man intuitionens och den mänskliga bedömningens roll i arbetsuppgifterna, vilket gör att det blir svårare än beräknat att förverkliga digitaliseringen. Med tanke på automatiseringen är det väsentligt att man också beaktar att det finns uppgifter där människan har relativa fördelar jämfört med maskinen. 

I forskningslitteraturen har det upprepade gånger konstaterats att det är svårt att förutspå i vilka branscher antalet arbetsplatser ökar avsevärt och att det finns stora skillnader mellan olika länder. Länderna borde därför göra en analys av sin nuvarande situation och utarbeta sina planer med grund i sina egna styrkor. Finland har i princip goda förutsättningar att klara de omvälvningar som digitaliseringen orsakar, eftersom vi redan i nuläget har uppnått konkurrensfördelar genom att ständigt utveckla vårt kunnande i stället för att konkurrera med ett lågt pris per timme.

Publikationen Osaaminen ja työllisyys digimurroksessa var en del av projektet Digimuutos och den utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. Projektet genomförs av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Demos Helsinki. Syftet med projektet är att utreda digitaliseringens potentiella effekter på sysselsättningen, matchningen av efterfrågan och utbud på arbetskraft, kompetenskraven på arbetskraften samt förändringarna i arbetet och arbetsuppgifterna.  Resultaten av det försök som genomfördes inom projektet samt politikrekommendationerna publiceras på våren 2017.

Översikten (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Anu Seisto, chef för forskargruppen, VTT Ab, tfn 040 5471 609, anu.seisto(at)vtt.fi och Hanna-Maria Urjankangas, överinspektör, ANM, tfn 040 542 1168, hanna-maria.urjankangas(at)tem.fi