Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Försökskultur ska påskynda social- och hälsovårdsreformen
Social- och hälsovårdsreformen innebär genomgripande förändringar i social- och hälsotjänsternas strukturer. För att uppnå reformens mål om kundorienterade och mer kostnadseffektiva tjänster behövs emellertid också annat än bara strukturella ändringar. Det behövs alltmer e-tjänster och välfärdsteknik som stöder den praktiska verksamheten. Till exempel genom egenvård för patienter med diabetes eller högt blodtryck kan man uppnå bättre vårdresultat och betydande kostnadsbesparingar.
Som ett förslag lägger forskargruppen fram försökskultur som kombinerar styrning på nationell nivå, ledning av de organisationer som utvecklar och producerar tjänster samt medborgares aktiva deltagande i samutveckling av tjänsterna.
I forskargruppens utredning har nuläget, förutsättningarna och utvecklingsbehoven i fråga om försökskultur behandlats ur olika synvinklar. Försök kan genomföras inom ramen för utvecklingen av social- och hälsotjänsterna. När tekniska och funktionella synvinklar kombineras i alla olika faser av försöksbaserad utveckling, blir de utvecklade e-tjänsterna en integrerad del av organisationernas verksamhet och medborgarnas vardag.
I rapporten presenteras en modell av hur olika typer av försök lämpar sig för de olika faserna från idéer till konsekvensbedömning i processen för att utveckla e-tjänster. Till exempel i Sibbo hälsocentral prövades under VTT:s ledning en ny lösning för distansvård, som gick ut på att patienters egenvård och upprätthållandet av deras hälsa stöddes med hjälp av automatiska responsmeddelanden. Patienterna och vårdpersonalen deltog aktivt i projektet och lösningen för distansvård bearbetades enligt deras önskemål.
Forskargruppen föreslår anvisningar till stöd för försöken, bland annat i fråga om tolkningar som gäller dataskydd och tillämpningen av upphandlingslagen. Vid granskning av de utvecklade lösningarnas genomslag ska utöver kostnadsbesparingar också beaktas hur nyttiga och goda medborgarna upplever att lösningarna är. Utöver lätt och dynamisk administration behövs det också enhetlig praxis. Vid fördelning av nationella utvecklingssatsningar ska det fästas uppmärksamhet inte bara vid hur innovativ lösningen är och vilket dess nyhetsvärde är, utan också vid att lösningen drar nytta av sådant arbete som har utförts tidigare. Det är inte alltid så entydigt att de lösningar som har utvecklats på andra håll är lämpliga, och därför ska de som utnyttjar lösningarna också göras medvetna om vilka problem man mötte under utvecklingsprocessen och hur problemen löstes.
Utredningen har gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. Utredningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015. Styrgruppen för forskningen leddes av social- och hälsovårdsministeriet.
Ytterligare information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi
Ytterligare information:
Jaakko Lähteenmäki, ledande forskare, VTT, jaakko.lahteenmaki(at)vtt.fi, tfn 040 514 9869 och Heli Talja, projektledare, VTT, heli.talja(at)vtt.fi, tfn 050 309 2110.
