Hoppa till innehåll

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Organisationer ser åtgärdsåtaganden som ett bra sätt att främja hållbar utveckling

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 26.9.2017 12.44
Pressmeddelande 428/2017

Suomalaiset yritykset, kunnat, järjestöt, yksityishenkilöt ja muut toimijat ovat antaneet jo lähes 700 kestävän kehityksen toimenpidesitoumusta. 97 prosenttia toimenpidesitoumuksen tehneistä pitää sitä hyvänä tapana toteuttaa vastuullisuutta ja kestävää kehitystä omassa toiminnassa, käy ilmi tuoreesta tutkimuksesta.

Företag, kommuner, organisationer, privatpersoner och andra aktörer i Finland har ingått redan närmare 700 åtaganden om åtgärder för en hållbar utveckling. Hela 97 procent av dem som ingått ett åtgärdsåtagande ser det som ett bra sätt att förverkliga ansvarstagande och hållbar utveckling i sin egen verksamhet. Detta framgår av en färsk undersökning.

Det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling är ett viktigt verktyg för Finland, som förverkligar de mål för hållbar utveckling som ingår i den globala handlingsplanen Agenda 2030. Alla från stora organisationer till privatpersoner kan inom ramen för det samhälleliga åtagandet genom ett eget åtgärdsåtagande bidra till uppnåendet av målen. Genom sitt åtgärdsåtagande ger en stad, ett företag, en organisation eller en privatperson ett offentligt löfte om att göra sin verksamhet mer hållbar. Till exempel många butiker har åtagit sig att minska användningen av plastkassar.

Internationellt sett är det samhälleliga åtagandet ett unikt sätt att i praktiken förverkliga målen för hållbar utveckling. Finlands miljöcentral, tankesmedjan Demos Helsinki och kommunikationsbyrån Kaskas Media undersökte inom ramen för projektet KekeArvi, som finansierats med anslag för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, hur verktyget kunde nå allt fler organisationer och motsvara deras förväntningar.

Det samhälleliga åtagandet växer och utvecklas

Hållbar utveckling uppnås inte genom sanktioner, förpliktelser eller administrativ reglering. Enligt Jari Lyytimäki, ansvarig forskare i projektet KekeArvi, är det samhälleliga åtagandet, som baserar sig på frivillighet, ett bra verktyg för att förändra samhället.

”Ingåendet av ett offentligt åtagande medför ett tryck på att verkligen reservera tid för att skapa klarhet i den egna verksamhetens hållbarhet. Det är inte alltid lätt”, berättar Lyytimäki.

Antalet åtgärdsåtaganden ökar snabbt och under det senaste året har antalet fördubblats. För närvarande har cirka 700 åtaganden ingåtts. Sammanlagt 97 procent av dem som besvarade den enkät som utfördes inom ramen för projektet anser att åtgärdsåtaganden är ett bra sätt att förverkliga ansvarstagande och hållbar utveckling i den egna verksamheten.

Forskarna i projektet upptäckte utvecklingsbehov exempelvis i databasen för det samhälleliga åtagandet. Dessutom har många av åtgärdsåtagandena nått framgångar som förtjänar att bli hörda. Till exempel inom ramen för projektet Yhteinen pöytä (Gemensamt bord), som genomförs av Vanda stad och församlingarna i Vanda, delades det under en vecka ut 35 000 kilogram kasserad mat till mer än 5 000 personer som var i behov av mathjälp.

Ordförande i styrgruppen för undersökningen och specialsakkunnig vid statsrådets kansli Sami Pirkkala berättar att resultaten styr det framtida arbetet för målen för hållbar utveckling.

”Jag är mycket nöjd med resultaten av undersökningen. De hjälper till i att identifiera de nuvarande styrkorna och svagheterna i det samhälleliga åtagandet och i att utveckla åtagandet till ett alltmer genomslagskraftigt verktyg som engagerar hela samhället.”

Åtaganden kan ingås på adressen sitoumus2050.fi.

Projektet KekeArvi utfördes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2017 (tietokayttoon.fi).

Verktyg för den hållbara utvecklingens åtgärdsåtaganden: helhetsbedömning och utvecklingsmöjligheter (på finska)
Policy brief (på finska)

Ytterligare information: Jari Lyytimäki, specialforskare, Finlands miljöcentral, [email protected], tfn 0295 251 397 och Satu Lähteenoja, forskare, Demos Helsinki, [email protected], tfn 044 500 2993