Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Alltför stora förväntningar på möjligheterna att utnyttja blockkedjeteknik

FinansministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 24.4.2019 9.00
Pressmeddelande 207/2019

Det har funnits stora förväntningar på fenomenet blockkedjeteknik (’blockchain technology’ på engelska), och begreppen med anknytning till fenomenet har utvidgats under de senaste åren. En färsk undersökningsrapport visar dock att blockkedjor än så länge inte har lyckats uppfylla förväntningarna. Möjligheterna att tillämpa s.k. teknik för distribuerade liggare (DLT) är något bättre, men också till denna del är det oklart vilka nyttorna är. Forskargruppen bakom rapporten rekommenderar en öppen nationell databas för dokumentationer av tillämpningsförsök och för deras källkoder.

Möjligheterna att tillämpa blockkedjeteknik har väckt mycket diskussion under den senaste tiden. Begreppen inom området har utvidgats och fått nya betydelser, vilket ytterligare har ökat förväntningarna på tekniken. Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut, Teknologiska forskningscentralen VTT och Helsingfors universitet har tillsammans utrett om smarta kontrakt som bygger på blockkedjeteknik kan utnyttjas vid automatiseringen av processen för beskattning av löneinkomster. En fråga som särskilt dryftades var om man med hjälp av blockkedjeteknik kan skapa ett personligt skattekonto som sköter betalningarna i anslutning till inkomstbeskattningen utan arbetsgivarens separata betalningsprocesser.

Som ett led i utredningen programmerade man ett blockkedjebaserat smart kontrakt i syfte att kartlägga vilka konkreta problem bl.a. i fråga om kostnader och informationssäkerhet som företag och den offentliga förvaltningen möter när de tillämpar blockkedjeteknik. Projektet är det första inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet där man producerat programmeringskod i forskningssyfte. I planeringen av systemarkitekturen breddades infallsvinkeln så att undersökningen även omfattade teknik för distribuerade liggare (DLT).

”Det finns ett flertal olika planerade användningsfall för blockkedjeteknik, och olika företags försöksprojekt har fått relativt mycket synlighet de senaste åren. Trots allt har praktiskt taget inga dokumentationer av resultaten av försöken offentliggjorts ute i världen. Eftersom det är nödvändigt att beakta tekniska dimensioner när man försöker få en uppfattning om tekniska fenomen, bestämde vi oss för att själv genomföra ett försöksprojekt och offentliggöra resultaten av det”, förklarar Juri Mattila, som är forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och redaktör för undersökningsrapporten.

Möjligheterna att utnyttja blockkedjeteknik i inkomstbeskattningen ter sig inte så bra i ljuset av utredningen. Det ser en aning ljusare ut för tekniken för distribuerade liggare, men det är inte helt klart hur den skiljer sig från traditionella integrerande informationssystemlösningar och det är svårt att bedöma vilka nyttor den medför.

”Det är som om de förväntningar som riktas mot blockkedjeteknik skulle ha spårat ur. I grunden är det fråga om ett nytt sätt att skapa öppna peer-to-peer-plattformar och incitament för deras tillväxt. Företagen och den offentliga förvaltningen har försummat öppenheten, peer-to-peer-strukturen och incitamenten, så egentligen är fenomenet numera ett helt annat än tidigare. Myten om gemensamma plattformars tillväxtmöjligheter lever trots allt kvar i företag”, konstaterar Mattila.

Enligt forskarna är det i princip möjligt att utnyttja blockkedjeteknik i processerna för beskattning av löneinkomster. Det förutsätter dock stora ändringar i den övergripande beskattningsprocessen. Ändringarna innebär exempelvis att beskattningen inte kan verkställas i euro utan enbart i s.k. kryptovalutor (t.ex. Bitcoin). Att ta fram blockkedjebaserade lösningar är också ett betydligt dyrare alternativ än vanlig applikationsutveckling. Forskarna fäste också avseende vid hurdan informationssäkerheten i anslutning till blockkedjeteknik är och hur oekologiskt det är att tillämpa tekniken. Därtill fäste de avseende vid det oklara juridiska läget för tillämpningen av blockkedjeteknik. Det behövs förmodligen vissa ändringar i lagstiftningen för att man ska kunna tillämpa tekniken på beskattningsprocesser.

Rapporten har utarbetats utifrån projektet Möjligheterna att utnyttja blockkedjeteknik och programmerbara pengar i beskattningen av löneinkomster, som har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Projektet är en del av en större projekthelhet för forskning kring artificiell intelligens.

Ytterligare information: Juri Mattila, forskare, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 043 825 8238, [email protected]