Search

12.5.2022 | Nya lösningar och teknologier spelar en central roll i fråga om att främja hållbarhetsförändringarna och andra samhälleliga syften. I dessa ingår emellertid risker av många olika slag som kan hanteras och fördelas på olika sätt. Detta framgår av en utredning som publicerades för statsrådet den 12 maj.

6.2.2023 | En färsk undersökning visar att tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter varierar stort mellan olika kommuner och regioner i Finland. Syftet med undersökningen var att utreda hur papperslöshet syns i det offentliga servicesystemet inom socialvården och vilka lösningar på de centrala utmaningarna inom socialvården som kan hittas genom att kartlägga lägesbilden.

25.4.2023 | I Finland genomförs offentliga upphandlingar till ett värde av 31 miljarder euro varje år. Av utredningen som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 25 april framgår att ökad gemensam upphandling skulle kunna leda till ökad konkurrens, varigenom betydande besparingar skulle kunna göras i de offentliga finanserna. Dessutom saknar Finland en nationell upphandlingsdatabas som skulle förbättra upphandlingarnas kostnadseffektivitet och kvalitet.

27.1.2021 | För att uppnå de nationella återvinnings- och klimatmålen måste man planera och genomföra effektiva styrningsmetoder inom hela avfallsvärdekedjan. Enligt statsrådets färska utredning leder en fast, viktbaserad avfallsförbränningsskatt som grundar sig på det nuvarande priset på utsläppsrätter eller en skattenivå jämförbar med den nuvarande energibeskattningen inte till några nämnvärda återvinnings- och klimateffekter.

27.2.2023 | Finland är ett globalt föregångsland i främjandet av hållbar utveckling. I ljuset av den nuvarande situationen har Finland dock svårigheter att nå målen i Agenda2030. Finlands utmaningar gäller särskilt ekologisk hållbarhet samt globalt ansvar och gränsöverskridande negativa effekter. Det är viktigt att fortsätta med ett målinriktat och långsiktigt arbete för att uppnå målen i Agenda2030, konstateras det i en utvärderingsrapport som publicerades den 27 februari.

15.9.2021 | Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

27.2.2023 | Arbetet med att bygga upp en centralförvaltning och en handlingskraftig säkerhetssektor i Afghanistan pågick i två årtionden. Trots omfattande internationella ansträngningar lever landet under talibanstyret igen. Det förvånande är hur talibanrörelsen kunde komma till makten så snabbt. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 27 februari söker man svar på frågan med hjälp av en systematisk analys.

5.3.2021 | Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.

14.5.2021 | I Finland och många andra länder är diskriminering vid rekrytering förbjudet i lag. Trots förbuden är fenomenet vanligt på arbetsmarknaden. En översikt som publicerades den 14 maj går igenom studier som bevisat att diskriminering förekommit i rekryteringsprocesser. I översikten granskas utifrån forskningslitteraturen diskrimineringens karaktär och utbreddhet samt hur väl bekämpningsåtgärderna fungerar.

26.5.2021 | Enligt en nyligen gjord undersökning kan man påverka låginkomsttagarnas ekonomi och välfärd genom att förenkla utsökningssystemet och göra det mer progressivt samt genom att göra det enklare att få skuldsanering. Effekterna av en revidering av utsökningssystemet bör utvärderas och vidareutvecklas utifrån evidensbaserad kunskap.

16.12.2019 | Enligt en färsk undersökning har frihandelsavtal haft positiva effekter i EU, men i Finland har de direkta effekterna varit svagare än genomsnittet. Det har visserligen skett en avsevärd ökning i Finlands export till många länder som omfattas av frihandelsavtalen, men det förklaras främst av att handeln i allmänhet har ökat till följd av globaliseringen. Dock har effekterna av frihandelsavtalen va...

29.4.2020 | Samerna observerade de första tecknen på klimatförändringen redan på 1960-talet och förändringarna har tagit fart under 2000-talet. Det framgår av en studie vid Uleåborgs universitet, där man undersökt hur samerna har anpassat sig till klimatförändringen inom renskötseln och vilka metoder de hittat för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt.

6.7.2020 | Befolkningsförbundet, Demos Helsinki och Sällskapet för mediefostran har utrett hur man i Finland borde svara mot digitaliseringens mänskliga effekter. Resultaten av undersökningen visar att skärmtid har både betydande fördelar och betydande nackdelar med tanke på nära mänskliga relationer. Projektaktörerna föreslår på basis av sin undersökning att det inrättas ett nytt tvärsektoriellt råd som koncentrerar sig på att främja digital välfärd och öka ansvarstagandet inom teknologibranschen.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

3.4.2023 | Kommunförsöken upplevs vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet även om de betydande effekterna enligt statistiken på kommunnivå lyser med sin frånvaro. Enligt mellanrapporten av det forskarkonsortium som letts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är den kommande tvåårsperioden avgörande för i vilken grad reformeringen av servicen har lyckats och hur idéerna och verksamhetssätten från försöken kan anpassas till det nya ekosystemet för arbetskraftstjänsterna.

29.3.2021 | För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.

27.10.2022 | Avsikten med systemet med säkerheter för gruvor är att säkerställa att i synnerhet miljöansvar realiseras i samband med nedläggningen och efterbehandlingen av gruvor. I nuläget faller dock förvaltning och hantering av vatten i gruvor delvis utanför de lagstadgade säkerheterna. I en färsk utredning föreslås det att säkerheter enligt miljöskyddslagen ska utvidgas från att gälla endast avfallsbehandling till att gälla hela gruvdriften.

27.3.2020 | Navigatorerna erbjuder unga som behöver mångprofessionellt stöd heltäckande tjänster, och tjänsterna tillhandahålls i regel snabbare än vid TE-byråerna. De positiva konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på att de unga snabbare får tillgång till olika tjänster och effektivt styrs till dem. Navigatorernas utgifter finansieras med besparingar inom den offentliga ekonomin.

30.4.2020 | Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet.

30.5.2022 | Fördelningen av arbete och kapital har försämrats inom företagssektorn i Finland under 2000-talet, vilket har bromsat upp produktivitetstillväxten avsevärt. En central bidragande faktor till att tillväxten bromsas upp är att arbetskraften koncentreras till företag med lägre produktivitet. Genom att avlägsna bidragsfällor samt öka arbetskraftens rörlighet och lönekonkurrensen kunde fördelningen av arbetskr...

3.2.2022 | Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.

11.2.2020 | Slopandet av skattestödet för dieselbränsle skulle vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen, visar en undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT. Slopandet skulle försvaga exportindustrins kostnadskonkurrenskraft, men relativt lite. För hushållen skulle slopandet av skattestödet kunna kompenseras exempelvis i form av inkomstöverföringar eller sänkta skatter på förvärvsinkomster.

18.12.2019 | Prisnivån på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel har fluktuerat betydligt sedan systemet för utsläppshandel infördes, vilket kan ha en inverkan på systemets styrande effekt på kort och lång sikt. För att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt i alla marknadssituationer har man föreslagit att det införs ett golvpris på utsläppsrätter. Man har också diskuterat möjligheten att införa ett golvpris på regional nivå, till exempel i Norden eller både i Norden och i Baltikum.

22.8.2022 | Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

8.12.2021 | Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

8.3.2019 | Undersökningen av de periodiska intervjuerna med arbetslösa visar att de leder till att arbetssökande effektivare hänvisas till tjänster för arbetssökande kunder. Att intervjua alla kunder med tre månaders mellanrum fungerar dock inte och är inte ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt.

17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

13.1.2022 | En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.

27.6.2019 | I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.

8.4.2022 | Transportinfrastrukturprojekt har traditionellt betraktats som effektiva metoder inom stabiliseringspolitiken. Byggandet av infrastruktur ökar dock inte normalt sysselsättningsgraden på det nationella planet bland annat för att det inom anläggningsverksamheten snarare finns ett under- än ett överutbud på arbetskraft. Det är slutsatsen i en forskningsrapport som publicerades den 8 april 2022.

14.4.2022 | Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökar sysselsättningen för deltagarna med i genomsnitt 5–10 procentenheter och de genomsnittliga årliga löneinkomsterna med cirka 2 500 euro beroende på granskningstidpunkt och målgrupp, uppger en rapport som upprättats av Pellervo ekonomisk forskning PTT, Forskning om arbete och ekonomi LABORE och MDI Public.

9.3.2018 | En ny undersökning visar att överlåtelseskatt har en minskande effekt såväl på antalet flyttningar inom ett landskap som på antalet flyttningar mellan olika landskap. Skatten leder till att många hushåll bor i bostäder som inte motsvarar deras behov. Skattens negativa effekter kan också återspeglas i arbetsmarknadens funktion. Syftet med undersökningen, som gjordes av Statens ekonomiska forskningscent...

11.3.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Statsrådets allmänna sammanträde 25.11.2021 2(8) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

11.9.2018 | Under de senaste åren har den statliga exportfinansieringen ökat snabbare i Finland än i andra länder, vilket också klart har ökat statens risker. Exportfinansieringen är dessutom starkt koncentrerad till vissa branscher. De största mottagarna av exportfinansiering är kunderna till Nokia och Meyers Åbovarv. När det gäller dessa största mottagare är exportfinansieringen motiverad men inte helt oproblematisk.

15.3.2021 | Enligt en rapport som publicerades 15 mars finansieras trafikprojekt i Finland främst med budgetfinansiering, men behovet av en budget kan minskas genom att integrera nyttan från trafikprojekt i finansieringen.

25.2.2019 | En grupp forskare föreslår ett nytt försök som ska ge tillförlitliga forskningsdata om informations- och byråkratifällor när det gäller social trygghet. Det föreslagna försöket tar fasta på faktorer som inverkar negativt på sysselsättningen på ett mera strukturerat sätt än det försök med basinkomst som genomfördes 2017–2018 och som fått mycket uppmärksamhet.