Search

6.9.2022 | I Finland fortsätter urbaniseringen under de kommande årtiondena, vilket betyder att det byggs mycket nytt i synnerhet i de största stadsregionerna. Detta ger en möjlighet att utveckla städernas samhällsstruktur i en hållbarare riktning, men samtidigt innebär hanteringen av tillväxten en utmaning med tanke på hållbarhetsmålen. Detta konstateras i en utredning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 6 september.

8.7.2020 | En analys av hur styrningsverksamheten har utvecklats med tiden visar att det i dagens värld inte längre räcker med traditionella former av beslutsfattande och styrmedel. Traditionell styrning fungerar fortfarande bra när det gäller att upprätthålla operativ verksamhet, men styrningen i sig kan inte stärka samarbetet eller främja partnerskap på olika nivåer.

15.12.2021 | Upplevda historiska orättvisor och de psykosociala effekterna av dagens diskriminering är negativa inte bara för döva och teckenspråkiga och deras gemenskap, utan också för hela det finländska samhället. Utredningen, som publicerades den 15 december, skapar ett underlag för den nationella försoningsprocessen för de döva och teckenspråksgemenskapen inom ramen för programmet för statsminister Sanna Marins regering.

17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.

26.1.2022 | Olika åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan öka de anställdas välbefinnande och hälsa samt minska sjukfrånvaro, långvarig arbetsoförmåga och avgång från arbetet. En forskningsöversikt som publicerades den 26 januari har identifierat de bevisligen effektivaste stödåtgärderna.

4.10.2019 | En tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och närmare hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har blivit utsatta för hatretorik på grund av sina förtroende- eller tjänsteuppdrag. Dessutom bedömer två av tre beslutsfattare att hatretorik i den offentliga debatten har ökat under de senaste åren. Uppgifterna framgår av en färsk studie.

21.4.2021 | Omställningen på arbetsmarknaden i en alltmer digital omvärld ställer krav på kontinuerligt lärande som vilar på aktuell och relevant information om arbetsmarknaden. I en utredning som publicerades den 21 april har man sammanställt de bästa exemplen på arbetsmarknadsinformationstjänster både hos oss och ute i världen. Exemplen har sedan utformats till förslag som ska placera de finländska tjänsterna globalt i framkant.

19.11.2018 | Mikroplaster i miljön och i näringskedjor, inomhusluftens kvalitet och uppföljning av miljöeffekterna av återvunnet material ställer krav på helt ny tillförlitlig mätverksamhet. De nya mätobjekten innebär också förändringar i den referenslaboratorieverksamhet som säkrar att mätverksamheten håller hög kvalitet. Detta framgår av resultaten av ett projekt som utrett hur den samhälleliga rollen för referenslaboratorieverksamheten inom miljöområdet kommer att ändras fram till 2030.

15.1.2019 | En utredning som statsrådet låtit göra visar att AI-kompetensen inom finländsk forskning och utbildning och hos finländska företag ligger på god europeisk nivå. Enligt utredningen är Finland i förhållande till andra länder i samma storleksklass en stark aktör när det gäller AI-kompetens. Utredningen har gjorts av sakkunniga vid Teknologiska forskningscentralen VTT, Aalto-universitetet, Näringslivets forskningsinstitut och bolaget Silo.AI.

4.5.2020 | I publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet publiceras den 4 maj en utredning om särdragen hos Rysslands strategiska kommunikation – Govorit Moskva, Moskva talar. Syftet med utredningen är att öka förståelsen för Rysslands strategiska kommunikation, bakgrunden till den och fenomenen i anslutning till den.

3.4.2020 | Finland har ett välutvecklat och internationellt erkänt nationellt framsynssystem. Framsynsarbete får hela tiden större betydelse i takt med att det sker allt snabbare förändringar i omvärlden. I Finland är den offentliga förvaltningens framsynsarbete dock ensidigt med tanke på de föränderliga omständigheterna. Organisationerna fokuserar huvudsakligen på kartläggning av sannolika framtidsutsikter i stället för överraskningar och nya möjligheter.

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

28.8.2019 | Globala förändringstrender ställer det internationella systemet för mänskliga rättigheter inför nya utmaningar. Samtidigt undergrävs den regelbaserade världsordningen. Enligt en färsk utredningsrapport bör Finland se över prioriteringarna för sin politik för mänskliga rättigheter för att kunna tackla de nya utmaningarna. En trovärdig politik för mänskliga rättigheter förutsätter att Finland tar större hänsyn till ett människorättsperspektiv i sin interna verksamhet.

5.3.2021 | Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.

18.5.2020 | Stora investeringsprojekt kräver många miljörelaterade tillstånd och de miljöfrågor som är anknutna till dem är ofta omfattande och komplexa helheter. De längsta handläggningstiderna för tillstånd gäller i nuläget miljötillstånd och gruvtillstånd, för vilka behandlingen i vissa fall tar längre än ett år. Tillståndsbehandlingen kan dock påskyndas på olika sätt, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Aalto-universitetet.

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2015 Statsrådets allmänna sammanträde 12.3.2015 2/7 UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2015 Planens målsättningar Målet med utrednings- ...

8.10.2018 | I en utredning av Teknologiska forskningscentralen VTT konstateras att politik som stöder ett mångfacetterat samarbete och plattformar som samlar olika aktörer, såväl på regional som nationell nivå, stärker den kreativa kompetensen i ekonomin och i samhället.