Search

Your search for 'effekter' returned 160 results
Fess search
  1. 18.12.2019 | Prisnivån på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel har fluktuerat betydligt sedan systemet för utsläppshandel infördes, vilket kan ha en inverkan på systemets styrande effekt på kort och lång sikt. För att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt i alla marknadssituationer har man föreslagit att det införs ett golvpris på utsläppsrätter. Man har också diskuterat möjligheten att införa ett golvpris på regional nivå, till exempel i Norden eller både i Norden och i Baltikum.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/selvitys-paastooikeuden-alueellinen-lattiahinta-voisi-vaikuttaa-polttoainevalintoihin-sahkon-tuotantomaariin-seka-tuonnin-ja-viennin-taseeseen
  2. 8.12.2021 | Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-vad-ar-orsaken-till-den-langsamma-tillvaxttakten-for-arbetsproduktiviteten-i-finland-mycket-rum-for-forbattringar-nar-det-galler-omfordelningen-av-resurser-
  3. 1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-klimatneutralitet-forutsatter-hallbara-investeringar-och-strukturella-forandringar
  4. 17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-utvecklingen-av-mobilitetstjansterna-forutsatter-nya-slags-styrmedel
  5. 8.3.2019 | Undersökningen av de periodiska intervjuerna med arbetslösa visar att de leder till att arbetssökande effektivare hänvisas till tjänster för arbetssökande kunder. Att intervjua alla kunder med tre månaders mellanrum fungerar dock inte och är inte ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/tyottomien-maaraaikaishaastattelujen-vaikutukset-arvioitu
  6. 15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/raportti-malli-eri-perhevapaamallien-vaikutusten-etukateisarviointiin
  7. 29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/tutkimus-suurimmat-ruoan-aiheuttamat-terveysongelmat-ovat-nykyaan-suomessa-ravitsemuksellisia
  8. 13.1.2022 | En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-okade-fou-understod-och-skattelattnader-lonar-sig-stoden-ska-dock-allokeras-noggrant