Search

17.11.2021 | Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar int...

5.4.2022 | Revideringen av miljöskyddslagen ledde till smidigare förfaranden och effektivare övervakning. Även naturvärdena för förläggningen av torvutvinningen har kunnat beaktas bättre. I en utredning som publicerades den 5 april granskades lagrevideringens funktion och effekt, och revideringarna konstaterades i huvudsak ha utfallit väl.

16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

28.1.2019 | En färsk undersökning av Näringslivets forskningsinstitut och Löntagarnas forskningsinstitut ger mer detaljerad information om konjunkturers effekter på Finlands ekonomi. Undersökningen, vars resultat offentliggjordes den 28 januari, ger en mer preciserad bild av utvecklingen av den produktionspotential som är oberoende av konjunkturväxlingar. Inom ramen för undersökningen bedömdes också tillväxtutsikterna för den potentiella produktionen i samhällsekonomin åren 2019–2023.

27.8.2020 | Främjandet av jämställdhet och likabehandling inom högskoleutbildningen i Finland stöds av information om åtgärder i jämförelseländer och om dessa åtgärders effekter. En översikt som gjorts inom ramen för Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt (Gaining Access to Tertiary Education) visar hur jämställdhet och likabehandling främjas i Sverige genom lagstiftning, ekonomisk styrning och informationsstyrning.

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

20.9.2023 | Enligt en utredning gjord på uppdrag av statsrådet bör styrningen av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utökas för att göra tjänsterna mer effektiva. Dessutom behöver effektiviteten hos de digitala tjänsterna undersökas ytterligare. Resultaten av utredningen publicerades i slutrapporten för projektet Digitaalisten palvelujen vaikutukset sosiaali- ja terveydenhuollossa (de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården).

14.3.2023 | Enligt en utredning som publicerats den 14 mars stödjer undervisnings- och kulturministeriets mål för statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande samt målen för de finansierade projekten på ett bra sätt regeringsprogrammets sysselsättningsmål samt utbildningspolitiska linjer.

28.11.2022 | Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare. Detta förutsätter tillräckliga tids-, penning- och personresurser. Det behövs också indikatorer för bedömning av naturvårdens effekter.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

20.5.2024 | Andelen dubbelexamina av alla examina på andra stadiet är relativt liten. Till sina egenskaper eller inträde på arbetsmarknaden ligger de som avlagt dubbelexamen i granskningen på gränsen mellan dem som avlagt studentexamen och dem som genomgått en yrkesutbildning. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet ökade sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet, men försöket hade ingen märkbar inverkan på inträdet på arbetsmarknaden.

23.9.2024 | Det pågår stora omställningar på den frivilliga koldioxidmarknaden. I en ny rapport identifieras och analyseras sex möjliga utvecklingsriktningar för den frivilliga CO2-marknaden och deras konsekvenser för Finland.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

15.8.2024 | Under konjunktursvackor kan det finländska permitteringssystemet bidra med flexibilitet för både arbetsgivarna och arbetstagarna, men det är inte nödvändigtvis bra med tanke på produktiviteten inom hela samhällsekonomin, konstateras det i en utredningsrapport av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Helsingfors universitet och Owal Group. Permitteringarna är tämligen starkt koncentrerade till vi...

14.12.2023 | [Forskningshelhetens namn] Forskningsplan dd.mm.2023 Forskningsplanen ska vara högst 20 sidor samt högst 4 sidor för varje delprojekt, utan att pärmen och innehållsförteckningen medräknas (Denna text kan raderas i den färdiga forskningsplanen) Inn...

24.3.2022 | Det har konstaterats att ekosystem har en allt viktigare roll i genomförandet av EU:s och Finlands innovations- och näringspolitik. Analysen och bedömningen av olika ekosystems effekter har hittills varit rätt anspråkslös. I en studie som publicerades den 24 mars har man tagit fram mångsidig information som stöd för att identifiera och bedöma innovationsekosystemens effekter och effekternas olika kanaler.

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

27.1.2023 | En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin.

24.2.2023 | En undersökning som publicerades den 24 februari visar att medling vid våld i nära relationer i regel fungerar bra. Man deltar frivilligt i medlingen och upplever oftast att medlingsprocessen är framgångsrik och dess resultat rättvist. Medlingen ger också verktyg för att förebygga våld. Det är dock nödvändigt att ytterligare utveckla medlingen vid våld i nära relationer.

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

26.1.2022 | Olika åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan öka de anställdas välbefinnande och hälsa samt minska sjukfrånvaro, långvarig arbetsoförmåga och avgång från arbetet. En forskningsöversikt som publicerades den 26 januari har identifierat de bevisligen effektivaste stödåtgärderna.

25.3.2022 | Rymdverksamhet nyttjas i bred skala i beslutsfattandet och myndighetsverksamheten i samhället, även om man inte alltid är medveten om dess roll. Rymdverksamhet har i själva verket blivit en kritisk funktion i samhället. I utredningen Rymden i vår vardag (Avaruus arjessamme) som gavs ut den 25 mars konstateras det att störningar i verksamheten kan ha allvarliga konsekvenser för samhället.

18.1.2022 | Skogsbrukets verifierade effekter på grundvattnets kvalitet har visat sig vara relativt små. Det finns dock tämligen lite forskningsdata om effekterna, och därför bör uppföljningen ökas och utvecklas så snabbt som möjligt. Detta kom man fram till i en utredning där man samlade ett omfattande informationspaket för skogsägare och experter och identifierade behov av fortsatt utveckling.

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

19.6.2023 | Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

23.8.2022 | Enligt en ny undersökning används system med artificiell intelligens ännu inte i stor omfattning i Finland, vilket ger möjlighet att ta itu med algoritmisk diskriminering redan vid det initiala utvecklingsskedet av artificiell intelligens. Med hjälp av det verktyg som nu har tagits fram kan man bedöma den artificiella intelligensens diskriminerande effekter och främja likabehandlingen vid användningen av artificiell intelligens.

6.4.2022 | Det behövs nya krafter för att bekämpa förorening och skydda människorna och miljön. Man måste ta hänsyn till allt fler föroreningar och samverkan mellan olika föroreningar. De styrmedel som redan används bör tillämpas allt effektivare. Dessutom måste man gå på djupet med de föroreningar och källor till föroreningar som man inte har lyckats åtgärda tillräckligt med de nuvarande styrmedlen. Det är slutsat...

20.5.2022 | En ny undersökning utvärderar vilka effekter den multiprofessionella ankarverksamheten har haft och hur verksamheten har genomförts i fråga om att förebygga att ungdomar begår brott. Motsvarande undersökningar har inte gjorts tidigare. Enligt undersökningen löpte de unga som deltog i ankarverksamheten jämfört med referensgruppen en lägre risk att begå nya brott inom ett år från det föregående brottet.

6.6.2022 | Det blir allt viktigare att målmedvetet stärka det finländska näringslivets export och internationalisering. Då är det av avgörande betydelse att nätverket Team Finland fungerar effektivt. Nätverkets verksamhetsmodell har utvecklats klart, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar i nätverkets verksamhet, konstateras det i den utvärdering som statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet publicerade den 6 juni.

2.3.2023 | I åratal har det förts diskussioner om lagberedningens kvalitet utan tydliga bevis på lagberedningsprocessens styrkor och brister. För den utredning som publicerades den 2 mars har för första gången en systematisk referensram och konkreta indikatorer för att mäta lagberedningsprocessens kvalitet utarbetats.

6.2.2023 | En färsk undersökning visar att tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter varierar stort mellan olika kommuner och regioner i Finland. Syftet med undersökningen var att utreda hur papperslöshet syns i det offentliga servicesystemet inom socialvården och vilka lösningar på de centrala utmaningarna inom socialvården som kan hittas genom att kartlägga lägesbilden.