Search

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

13.12.2019 | Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekven...

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

21.12.2017 | Innovativa offentliga upphandlingar har en viktig roll i att främja regeringens mål, särskilt inom social- och hälsosektorerna och som drivkraft för ren teknik, cirkulär ekonomi och digitalisering. Detta framgår av en utredning som gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral.

11.12.2019 | Lagberedarna upplever att utvecklandet av lagstiftningen är en väsentlig del av lagberedarens jobb. För att utvecklandet av lagstiftningen ska lyckas krävs politiskt engagemang. Detta framgår av en utredning som analyserar genomförandet och resultaten av regeringen Sipiläs spetsprojekt för smidigare författningar.

3.4.2020 | Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

30.8.2019 | För att få befolkningen att äta hälsosammare krävs samtidig användning av olika styrmedel samt förståelse för de centrala nationella utmaningarna när det gäller kosten, som till exempel hur vi kan öka konsumtionen av grönsaker och minska intaget av salt. De här uppgifterna framkommer i en forskningsrapport som publicerats den 30 augusti, där man granskat den finländska matmiljön och styrmedlen för matvanor.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

19.12.2017 | En mångsidig översikt över statistikföringen och uppföljningen av rekreations- och naturturism har färdigställts. I översikten, som har utarbetats av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral, bedöms tillräckligheten och kvaliteten hos sektorns nuvarande datalager. I översikten föreslås också olika åtgärder för att förbättra informationsproduktionen och datalagren. De flesta datainsamlingar, uppföljningar och statistiker kräver uppdatering och utvidgning.

13.9.2018 | Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

3.10.2018 | Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.

28.6.2019 | Flexibel vårdpenning uppmuntrade lågutbildade mammor och ensamförsörjare att arbeta deltid. Dessa grupper anses i allmänhet löpa särskild stor risk för utslagning från arbetsmarknaden då de vårdar sina barn.

7.1.2019 | De regionala försöken inom arbetskrafts- och företagsservicen upphörde vid utgången av 2018. Försöken tog viktiga steg mot en kundorienterad och lösningsfokuserad servicemodell. Av de åtta sysselsättningsförsöken var fem kommunbaserade försök och de övriga tre landskapsbaserade försök. Erfarenheter av de regionala försöken och lärdomar från serviceutveckling genom försöksverksamhet presenteras i...

29.4.2019 | Rådet för bedömning av lagstiftningen inledde sin verksamhet våren 2016. Trots att rådet bara har verkat under en kort tid, har det genom sina insatser redan i viss mån lyckats påverka både ministeriernas lagberedningsarbete och beredningsutvecklingen. Lagberedarna i sin tur önskar att rådet mer aktivt ska inta en rådgivande roll i författningsberedningen. Detta framgår av en utredningsrapport som publicerades i april.

29.5.2018 | Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.

29.6.2018 | Kommunernas förmåga att klara av tjänsteproduktionen ska mätas med indikatorer som täcker kommunernas verksamhet på ett så övergripande sätt som möjligt. Incitamenten för kommuner ska inte basera sig på metoder för produktivitets- och effektivitetsbedömning, utan i stället på konkurrens mellan kommunerna. Detta innebär exempelvis att kommuner belönas för nettoflyttning, konstateras det i en utredning som har gjorts vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

16.2.2018 | Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

26.3.2020 | En undersökning gjord av Pellervon taloustutkimus (PTT), Naturresursinstitutet (Luke), Uleåborgs universitet och 4FRONT Oy visar att arbetskraften i Finland rör sig livligt mellan olika regioner och ur arbetsmarknadens synvinkel i rätt riktning. Det blir också allt vanligare att finländarna arbetar utanför den kommun där de bor. Befolkningen koncentreras allt mer till stadscentrumen, men helhetsbil...