Haku

12.4.2017 | Omaishoitajien tarvitsemat tukitoimet tehtävässä selviytymiseen Riikka Shemeikka, Ulla Buchert, Sari Pitkänen, Tuula Pehkonen-Elmi, Aija Kettunen Huhtikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 37/2017 KUVAILULEHTI Julka...

6.4.2018 | Maria Vaalavuo (toim.) Sosiaali- ja terveydenhuollon asiakasmaksujen kohdentuminen, vaikutukset ja oikeudenmukaisuus Huhtikuu 2018 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 30/2018 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Valti...

29.11.2017 | Yrittäjyyden uudet suunnat – selvitys hallituksen toimenpiteistä yrittäjyyden vahvistamiseksi Marraskuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 75/2017 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Valtioneuvoston kanslia, 29.1...

17.10.2016 | TEAM FINLAND -KASVUOHJELMIEN ARVIOINTI Syyskuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 40/2016 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Valtioneuvoston kanslia, 30.9.2016 Tekijät Vesa Salminen, Kimmo Halme, Kristiina Läh...

9.3.2018 | Simo Aho, Juha Tuomala, Kari Hämäläinen ja Ari Mäkiaho Työvoimapalvelujen kohdistuminen ja niihin osallistuvien työllistyminen Maaliskuu 2018 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 19/2018 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkais...

13.4.2016 | Jaana Keränen, Riitta Molarius, Anna-Mari Heikkilä, Lii- sa Poussa & Juho Partanen Varautumisen kehitystarpeet turvallisessa yhteiskunnassa Huhtikuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 12/2016 2 KUVAILULEHTI Julkaisij...

22.11.2016 | Hanna Salmenperä - Olli Sahimaa - Petrus Kautto - Simo Vahvelainen - Margareta Wahlström - John Bachér - Helena Dahlbo - Juha Espo - Teija Haavisto - Jutta Laine-Ylijoki Kohdennetut keinot kierrätyksen kasvuun Marraskuu 2016 Valtioneuvoston selvit...

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2018 Statsrådets allmänna sammanträde 21.9.2017 2(7) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2018 Planens målsättningar Målet med utredni...

20.9.2018 | UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Statsrådets allmänna sammanträde 3.12.2015 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Planens målsättningar Målet med utrednings...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2017 Statsrådets allmänna sammanträde 22.9.2016 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2017 Planens målsättningar Målet med utredni...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2019 Statsrådets allmänna sammanträde 20.9.2018 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2019 Planens målsättningar Målet för utrednings-...

30.9.2016 | Team Finland-tillväxtprogrammen erbjuder ett nytt slags verktyg för att främja internationalisering av små och medelstora företag. Resultaten av den utvärdering av tillväxtprogrammen som har publicerats i dag visar att företagen i huvudsak är nöjda med förverkligandet av programmen. Det finns dock betydande skillnader i hur framgångsrika tillväxtprogrammen varit, och verksamhetsmodellen behöver ännu utvecklas.

5.10.2018 | I Finland finns det rikligt med vild fisk och det är tryggt att börja inta mer av den. Detta framgår av en färsk undersökning, enligt vilken halten av miljögifter i de flesta inhemska fiskar är mycket låg. Fiskar med en låg halt av miljögifter är bland annat sik, siklöja och mört och i havsområden abborre, gös och lake. Ökat intag av inhemsk vild fisk har positiva effekter på folkhälsan. Dessutom ökar det utbudet av närproducerad mat och främjar fiskerinäringen.

28.6.2016 | Julkisen talouden ohjaus ja sosiaali- ja terveydenhuollon ja koulutuksen rakenneuudistus Huhtikuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisu- sarja 22/2016 2 Tämä julkaisu on toteutettu osana valtioneuvoston vuoden 2014 selvitys-...

29.3.2018 | Cybersäkerhet är en väsentlig del av det finska samhällets säkerhet och konkurrenskraft. Cybersäkerhet blir allt viktigare i och med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Samtidigt betonas också vikten av strategisk ledning av cybersäkerheten. Detta konstateras i en rapport som har utarbetats av forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet. Rapporten publicerades i dag den 29 mars.

11.2.2019 | De höga anskaffningspriserna för elbilar och utmaningarna med laddning av elbilar i husbolag bromsar för närvarande upp såväl utvecklingen av elbilsmarknaden och laddningsinfrastrukturen som den naturliga utökningen av elbilsbeståndet. Att införa fler elbilar i bilbeståndet är ett kostnadseffektivt sätt att trappa upp marknaden, men det förutsätter effektiva främjande åtgärder under de närmaste åren.

15.2.2018 | EU-finansieringen har gett det forsknings- och innovationsintensiva Finland möjlighet att stärka det internationella samarbetet, komplettera den nationella finansieringen samt tillgodogöra nyttorna av dessa i det finländska samhället och näringslivet.

16.2.2018 | Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...

29.5.2018 | Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

3.4.2018 | En finländsk forskargrupp har analyserat de nya inkomstkällorna i EU:s budget. Enligt forskarna talar skattebasernas rörlighet samt produktionens och konsumtionens miljökonsekvenser för enhetligare skattebaser på EU-nivå. Harmoniseringen gör det möjligt att se över finansieringen av EU:s budget så att den i fortsättningen baserar sig på nya egna medel som fås direkt från medlemsstaternas skattebaser.

6.4.2018 | En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.

7.1.2019 | De regionala försöken inom arbetskrafts- och företagsservicen upphörde vid utgången av 2018. Försöken tog viktiga steg mot en kundorienterad och lösningsfokuserad servicemodell. Av de åtta sysselsättningsförsöken var fem kommunbaserade försök och de övriga tre landskapsbaserade försök. Erfarenheter av de regionala försöken och lärdomar från serviceutveckling genom försöksverksamhet presenteras i...

26.3.2020 | En undersökning gjord av Pellervon taloustutkimus (PTT), Naturresursinstitutet (Luke), Uleåborgs universitet och 4FRONT Oy visar att arbetskraften i Finland rör sig livligt mellan olika regioner och ur arbetsmarknadens synvinkel i rätt riktning. Det blir också allt vanligare att finländarna arbetar utanför den kommun där de bor. Befolkningen koncentreras allt mer till stadscentrumen, men helhetsbil...

29.6.2018 | Kommunernas förmåga att klara av tjänsteproduktionen ska mätas med indikatorer som täcker kommunernas verksamhet på ett så övergripande sätt som möjligt. Incitamenten för kommuner ska inte basera sig på metoder för produktivitets- och effektivitetsbedömning, utan i stället på konkurrens mellan kommunerna. Detta innebär exempelvis att kommuner belönas för nettoflyttning, konstateras det i en utredning som har gjorts vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

29.4.2019 | Rådet för bedömning av lagstiftningen inledde sin verksamhet våren 2016. Trots att rådet bara har verkat under en kort tid, har det genom sina insatser redan i viss mån lyckats påverka både ministeriernas lagberedningsarbete och beredningsutvecklingen. Lagberedarna i sin tur önskar att rådet mer aktivt ska inta en rådgivande roll i författningsberedningen. Detta framgår av en utredningsrapport som publicerades i april.

13.9.2018 | Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

3.10.2018 | Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.

28.6.2019 | Flexibel vårdpenning uppmuntrade lågutbildade mammor och ensamförsörjare att arbeta deltid. Dessa grupper anses i allmänhet löpa särskild stor risk för utslagning från arbetsmarknaden då de vårdar sina barn.

19.12.2017 | En mångsidig översikt över statistikföringen och uppföljningen av rekreations- och naturturism har färdigställts. I översikten, som har utarbetats av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral, bedöms tillräckligheten och kvaliteten hos sektorns nuvarande datalager. I översikten föreslås också olika åtgärder för att förbättra informationsproduktionen och datalagren. De flesta datainsamlingar, uppföljningar och statistiker kräver uppdatering och utvidgning.

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

30.8.2019 | För att få befolkningen att äta hälsosammare krävs samtidig användning av olika styrmedel samt förståelse för de centrala nationella utmaningarna när det gäller kosten, som till exempel hur vi kan öka konsumtionen av grönsaker och minska intaget av salt. De här uppgifterna framkommer i en forskningsrapport som publicerats den 30 augusti, där man granskat den finländska matmiljön och styrmedlen för matvanor.

3.4.2020 | Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

11.12.2019 | Lagberedarna upplever att utvecklandet av lagstiftningen är en väsentlig del av lagberedarens jobb. För att utvecklandet av lagstiftningen ska lyckas krävs politiskt engagemang. Detta framgår av en utredning som analyserar genomförandet och resultaten av regeringen Sipiläs spetsprojekt för smidigare författningar.

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

21.12.2017 | Innovativa offentliga upphandlingar har en viktig roll i att främja regeringens mål, särskilt inom social- och hälsosektorerna och som drivkraft för ren teknik, cirkulär ekonomi och digitalisering. Detta framgår av en utredning som gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral.

10.9.2018 | God beredskap förbättrar möjligheterna att hantera en stor del av de väder- och klimatrisker som hotar Finland de närmaste åren. Kunskap om riskerna har sammanställts inom ramen för projektet SIETO, som har beställts av statsrådet. Syftet med projektet har varit att bedöma väder- och klimatrisker och att ta fram nya verksamhetsmodeller för riskbedömningen. Det finns relativt goda möjligheter att förber...

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

27.3.2018 | Finlands miljöcentral har tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet utvecklat en metod för att beräkna de kostnader som luftföroreningar orsakar och den ekonomiska nytta som minskade föroreningar ger. Nyttan kommer av minskade skadliga hälsoeffekter. Verktyget kan användas som stöd för beslutsfattandet inom luftvården, både i kommuner och på riksnivå.

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

13.12.2019 | Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekven...

16.4.2020 | Det nationella nätverksarbetet inom regionutvecklingen kräver ett stadigare kunskapsunderlag som tagits fram i samarbete mellan regionutvecklingsaktörerna samt tydliga nationella mål och politiskt stöd för regionutvecklingen. Den fenomen- och temabaserade finansieringen bör även säkerställas och styras nationellt. Som kompensation för finansieringen krävs av regionutvecklingsnätverken ett stark...

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

13.1.2020 | Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

1.2.2017 | Jarno Parviainen Rakennusvalvonnan, ympäristönsuojelun ja ympäristöterveydenhuollon uudelleen organisoinnin lähtökohdat Helmikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 17/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Va...

16.9.2021 | En ökning av andelen fotgängare och cyklister förutsätter nya tänkesätt och metoder för identifiering av konflikter. I synnerhet i tätbefolkade stadsområden bör gång och cykling lyftas fram som de primära färdsätten i olika strategier och planer. Detta framgår av forskningsrapporten ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling”, som publicerades den 16 september.

24.5.2018 | Enligt en färsk undersökning är ödemarksbruk ett viktigt tillväxtområde inom bioekonomin, och stöd till ödemarksbruk gynnar i synnerhet glesbygder där det råder brist på arbetsplatser.

13.2.2019 | Den fjärde handelsperioden inom EU:s utsläppshandel omfattar åren 2021–2030. EU:s utsläppshandelsdirektiv, som reviderades inför den fjärde handelsperioden, trädde i kraft i april 2018. Europeiska kommissionen har lagt fram särskilda diskussionsunderlag med olika alternativ till detaljerad lagstiftning om utsläppshandel. Nu har Pöyry Management Consulting Oy granskat olika frågor i kommissionens förslag som bedömts vara viktiga för Finland.

4.10.2018 | Enligt en utredning som publicerades i dag har Finland möjlighet att minska växthusgasutsläppen från trafiken med 50 procent före 2030. Detta förutsätter att hållbara biodrivmedel utgör 30 procent (cirka 800 ktoe) av energianvändningen i trafiken, att det finns 250 000 elbilar och 50 000 gasbilar i trafik och att energieffektiviteten förbättras i enlighet med energi- och klimatstrategin.

9.3.2018 | De som är svårast att sysselsätta deltar i arbetskraftsservice oftare än andra. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och lönesubventionerad sysselsättning i företag är åtgärder som på bästa sätt främjar sysselsättningen av långtidsarbetslösa, lågutbildade och äldre personer.

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

29.8.2019 | I de finländska stadsregionerna finns det goda förutsättningar att öka utnyttjandet av naturbaserade lösningar vid anpassningen till klimatförändringarna, bevarandet av den biologiska mångfalden och främjandet av människornas välbefinnande. Runtom i landet och på alla planeringsnivåer finns det viktig sakkunskap och goda erfarenheter. Ett bredare utnyttjande av naturbaserade lösningar kräver evidensbase...

26.2.2018 | Minna Tuominen-Thuesen, Riikka Sievänen, Jan Ljungman, Hanna Kuusela, Pertti Ahonen ja Petri Uusikylä ”Yksi yhdestä” -malli osana sääntelyn kehittämistä ja arviointia Helmikuu 2018 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 13/20...

29.1.2021 | Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.