Haku

13.5.2019 | Lågavlönat arbete är inte lika allmänt i Finland som i andra europeiska länder, bland annat i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Den sociala tryggheten i dessa jämförelseländer har reformerats i syfte att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet. Det förbättrade sysselsättningsläget i jämförelseländerna har trots allt inte lett till en mindre fattigdomsrisk.

25.2.2019 | En grupp forskare föreslår ett nytt försök som ska ge tillförlitliga forskningsdata om informations- och byråkratifällor när det gäller social trygghet. Det föreslagna försöket tar fasta på faktorer som inverkar negativt på sysselsättningen på ett mera strukturerat sätt än det försök med basinkomst som genomfördes 2017–2018 och som fått mycket uppmärksamhet.

19.8.2019 | Kostens klimatpåverkan kan minskas med 30–40 procent genom att ändra på kostvanorna och ta hand om kollagren i åkermark. En övergång till klimatvänlig kost förutsätter således förändringar på systemnivå, konstateras det i slutrapporten från projektet RuokaMinimi.

15.3.2021 | Enligt en rapport som publicerades 15 mars finansieras trafikprojekt i Finland främst med budgetfinansiering, men behovet av en budget kan minskas genom att integrera nyttan från trafikprojekt i finansieringen.

11.9.2018 | Under de senaste åren har den statliga exportfinansieringen ökat snabbare i Finland än i andra länder, vilket också klart har ökat statens risker. Exportfinansieringen är dessutom starkt koncentrerad till vissa branscher. De största mottagarna av exportfinansiering är kunderna till Nokia och Meyers Åbovarv. När det gäller dessa största mottagare är exportfinansieringen motiverad men inte helt oproblematisk.

11.3.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Statsrådets allmänna sammanträde 25.11.2021 2(8) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

9.3.2018 | En ny undersökning visar att överlåtelseskatt har en minskande effekt såväl på antalet flyttningar inom ett landskap som på antalet flyttningar mellan olika landskap. Skatten leder till att många hushåll bor i bostäder som inte motsvarar deras behov. Skattens negativa effekter kan också återspeglas i arbetsmarknadens funktion. Syftet med undersökningen, som gjordes av Statens ekonomiska forskningscent...

1.2.2017 | Jarno Parviainen Rakennusvalvonnan, ympäristönsuojelun ja ympäristöterveydenhuollon uudelleen organisoinnin lähtökohdat Helmikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 17/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Va...

14.4.2022 | Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökar sysselsättningen för deltagarna med i genomsnitt 5–10 procentenheter och de genomsnittliga årliga löneinkomsterna med cirka 2 500 euro beroende på granskningstidpunkt och målgrupp, uppger en rapport som upprättats av Pellervo ekonomisk forskning PTT, Forskning om arbete och ekonomi LABORE och MDI Public.

8.4.2022 | Transportinfrastrukturprojekt har traditionellt betraktats som effektiva metoder inom stabiliseringspolitiken. Byggandet av infrastruktur ökar dock inte normalt sysselsättningsgraden på det nationella planet bland annat för att det inom anläggningsverksamheten snarare finns ett under- än ett överutbud på arbetskraft. Det är slutsatsen i en forskningsrapport som publicerades den 8 april 2022.

27.6.2019 | I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.

26.2.2018 | Minna Tuominen-Thuesen, Riikka Sievänen, Jan Ljungman, Hanna Kuusela, Pertti Ahonen ja Petri Uusikylä ”Yksi yhdestä” -malli osana sääntelyn kehittämistä ja arviointia Helmikuu 2018 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 13/20...

13.1.2022 | En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.

29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

23.3.2017 | Janne Antikainen, Timo Aro, Elina Auri, Juha Eskelinen, Valtteri Laasonen, Sami Moisio, Tommi Ranta, Ilppo Soininvaara ja Mikko Valtakari Vallan ja vastuun uusjako Maakuntauudistuksen vaikutukset ELY-keskusten ja TE- toimistojen tehtäviin sekä alu...

8.3.2019 | Undersökningen av de periodiska intervjuerna med arbetslösa visar att de leder till att arbetssökande effektivare hänvisas till tjänster för arbetssökande kunder. Att intervjua alla kunder med tre månaders mellanrum fungerar dock inte och är inte ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt.

17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

8.12.2021 | Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.