Haku

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

6.2.2023 | En färsk undersökning visar att tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter varierar stort mellan olika kommuner och regioner i Finland. Syftet med undersökningen var att utreda hur papperslöshet syns i det offentliga servicesystemet inom socialvården och vilka lösningar på de centrala utmaningarna inom socialvården som kan hittas genom att kartlägga lägesbilden.

5.4.2022 | Revideringen av miljöskyddslagen ledde till smidigare förfaranden och effektivare övervakning. Även naturvärdena för förläggningen av torvutvinningen har kunnat beaktas bättre. I en utredning som publicerades den 5 april granskades lagrevideringens funktion och effekt, och revideringarna konstaterades i huvudsak ha utfallit väl.

24.3.2022 | Det har konstaterats att ekosystem har en allt viktigare roll i genomförandet av EU:s och Finlands innovations- och näringspolitik. Analysen och bedömningen av olika ekosystems effekter har hittills varit rätt anspråkslös. I en studie som publicerades den 24 mars har man tagit fram mångsidig information som stöd för att identifiera och bedöma innovationsekosystemens effekter och effekternas olika kanaler.

17.11.2021 | Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar int...

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

25.3.2022 | Rymdverksamhet nyttjas i bred skala i beslutsfattandet och myndighetsverksamheten i samhället, även om man inte alltid är medveten om dess roll. Rymdverksamhet har i själva verket blivit en kritisk funktion i samhället. I utredningen Rymden i vår vardag (Avaruus arjessamme) som gavs ut den 25 mars konstateras det att störningar i verksamheten kan ha allvarliga konsekvenser för samhället.

22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.

16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.

13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

13.5.2019 | Lågavlönat arbete är inte lika allmänt i Finland som i andra europeiska länder, bland annat i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Den sociala tryggheten i dessa jämförelseländer har reformerats i syfte att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet. Det förbättrade sysselsättningsläget i jämförelseländerna har trots allt inte lett till en mindre fattigdomsrisk.

29.3.2021 | För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

27.3.2020 | Navigatorerna erbjuder unga som behöver mångprofessionellt stöd heltäckande tjänster, och tjänsterna tillhandahålls i regel snabbare än vid TE-byråerna. De positiva konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på att de unga snabbare får tillgång till olika tjänster och effektivt styrs till dem. Navigatorernas utgifter finansieras med besparingar inom den offentliga ekonomin.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

3.10.2018 | Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.

27.8.2020 | Främjandet av jämställdhet och likabehandling inom högskoleutbildningen i Finland stöds av information om åtgärder i jämförelseländer och om dessa åtgärders effekter. En översikt som gjorts inom ramen för Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt (Gaining Access to Tertiary Education) visar hur jämställdhet och likabehandling främjas i Sverige genom lagstiftning, ekonomisk styrning och informationsstyrning.

28.1.2019 | En färsk undersökning av Näringslivets forskningsinstitut och Löntagarnas forskningsinstitut ger mer detaljerad information om konjunkturers effekter på Finlands ekonomi. Undersökningen, vars resultat offentliggjordes den 28 januari, ger en mer preciserad bild av utvecklingen av den produktionspotential som är oberoende av konjunkturväxlingar. Inom ramen för undersökningen bedömdes också tillväxtutsikterna för den potentiella produktionen i samhällsekonomin åren 2019–2023.

7.9.2026 | Tydligare beskattning och ändamålsenliga skatteincitament kan öka företagens investeringar i biologisk mångfald och påskynda utvecklingen av marknaden för naturvärden, visar en färsk forskningsrapport. Vilken metod som fungerar bäst beror på målet och aktören.

1.9.2026 | Att främja funktionell integration är ett av de viktigaste målen för välfärdsområdesreformen. En undersökning som Nordic Healthcare Group Oy och Helsingfors universitet gjort för statsrådet ger en första riksomfattande lägesbild av genomförandet av den funktionella integrationen i välfärdsområdena.

10.9.2026 | Avskiljning, användning och permanent lagring av koldioxid spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När man utformar och främjar lösningar är det dock viktigt att beakta den övergripande hållbarheten och se till att lösningarna inte står i strid med övrig miljölagstiftning.

2.12.2016 | Mikael Hildén, Fanny Groundstroem, Timothy R. Carter, Mikko Halonen, Adriaan Perrels, Hilppa Gregow Ilmastonmuutoksen heijastevaikutukset Suomeen Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 46/2016 KUVAILULEHTI Julka...

3.5.2017 | Pia Maria Jonsson, Kimmo Parhiala, Timo Sinervo, Anna-Mari Aalto, Timo T. Seppälä, Jukka Kärkkäinen ja Riikka Väyrynen Palvelusetelikokeilun arviointikehikko Toukokuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 46/2017 2 KUVA...

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

21.12.2016 | Anneli Miettinen, Juho-Matti Paavola, Anna Rotkirch, Minna Säävälä, Arttu Vainio Perheenyhdistämisen edellytysten tiuken- taminen ja sen vaikutukset Suomessa sekä kokemuksia viidestä Euroopan maasta Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutki...

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

10.1.2017 | Päivi Parviainen, Jukka Kääriäinen, Juha Honkatukia & Maija Federley Julkishallinnon digitalisaatio – tuottavuus ja hyötyjen mittaaminen Tammikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 3/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja...

3.2.2017 | Pöyry Management Consulting Oy Metsäbiomassan kustannustehokas käyttö Helmikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 23/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Valtioneuvoston kanslia, 2.2.2017 Tekijät Pöyry Mana...

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

1.12.2016 | Ilkka Ylhäinen – Petri Rouvinen – Tero Kuusi Katsaus yksityisen t&k-toiminnan ja sen julkisen rahoituksen vaikuttavuuteen Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 57/2016 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Va...

12.12.2016 | Henrik Serup Christensen, Maija Jäske, Maija Setälä & Elias Laitinen Demokraattiset innovaatiot Suomessa – Käyttö ja vaikutukset paikallisella ja valtakunnallisella tasolla Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja...

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

20.9.2023 | Enligt en utredning gjord på uppdrag av statsrådet bör styrningen av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utökas för att göra tjänsterna mer effektiva. Dessutom behöver effektiviteten hos de digitala tjänsterna undersökas ytterligare. Resultaten av utredningen publicerades i slutrapporten för projektet Digitaalisten palvelujen vaikutukset sosiaali- ja terveydenhuollossa (de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården).