Haku

Hakusi sanalla 'effekter' tuotti 164 tulosta
Fess-haku
  1. 25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-ger-ny-information-om-alternativ-for-genomforande-och-effekter-av-flygskatt-i-finland
  2. 25.3.2022 | Rymdverksamhet nyttjas i bred skala i beslutsfattandet och myndighetsverksamheten i samhället, även om man inte alltid är medveten om dess roll. Rymdverksamhet har i själva verket blivit en kritisk funktion i samhället. I utredningen Rymden i vår vardag (Avaruus arjessamme) som gavs ut den 25 mars konstateras det att störningar i verksamheten kan ha allvarliga konsekvenser för samhället.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-rymdverksamhet-medfor-betydande-forbattringar-for-verksamheten-i-samhallet
  3. 22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-klimatlagens-styrande-effekt-bor-starkas-pa-manga-satt
  4. 16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-om-samlade-effekter-av-andringarna-i-utlanningslagen
  5. 1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-klimatneutralitet-forutsatter-hallbara-investeringar-och-strukturella-forandringar
  6. 13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-klimatpolitikens-sysselsattningseffekter-kan-framjas-genom-arbetskraftspolitik-utbildning-och-fui-satsningar
  7. 13.5.2019 | Lågavlönat arbete är inte lika allmänt i Finland som i andra europeiska länder, bland annat i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Den sociala tryggheten i dessa jämförelseländer har reformerats i syfte att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet. Det förbättrade sysselsättningsläget i jämförelseländerna har trots allt inte lett till en mindre fattigdomsrisk.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/selvitys-matalapalkkatyon-yleistyminen-parantaa-tyollisyysastetta-mutta-ei-pienenna-koyhyysriskia
  8. 19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-utkomststodets-nuvarande-finansieringsmodell-har-liten-effekt-pa-kommunernas-verksamhet