Haku

Hakusi sanalla 'sote-uudistus' tuotti 150 tulosta
Fess-haku
  1. 19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-utkomststodets-nuvarande-finansieringsmodell-har-liten-effekt-pa-kommunernas-verksamhet
  2. 18.2.2021 | Sote-kiinteistöinvestointien arviointikriteerit ja -menetelmät Päättynyt Toteuttajat NHG Finland, Aalto-yliopisto, konsultti Zayna Khayat Rahoitussumma 199 917 € Hankkeen perustiedot Kesto: 2/2021–1/2022 Vuonna 2016 voimaan tuli rajoituslaki (548/...
    https://tietokayttoon.fi/-/sote-kiinteistoinvestointien-arviointikriteerit-ja-menetelmat
  3. 22.3.2022 | Enligt en undersökning som Jyväskylä universitet och Institutet för hälsa och välfärd har gjort ligger fokus i samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken på gemensamma klientbarn och överföring av information om dem, men praxisen varierar mellan kommuner.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-strukturer-behovs-for-samarbetet-mellan-barnradgivningsbyraerna-och-smabarnspedagogiken
  4. 25.8.2020 | Vain noin joka kolmannessa sosiaali- ja terveydenhuollon organisaatiossa on käytössä jokin sovittu monialaisen palvelutarpeen tunnistamisen toimintamalli. 25. elokuuta julkaistun THL:n tutkimuksen mukaan tunnistamisen mallien ja työkalujen käyttöä tulee vahvistaa.
    https://tietokayttoon.fi/-/10616/selvitys-monialaisesta-palvelusta-hyotyvien-tunnistaminen-toteutuu-hajanaisesti
  5. 9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/selvitys-kuntien-taloudessa-liikkumavaraa-ja-sopeutusmahdollisuuksia-maakunta-ja-sote-uudistuksen-jalkeen
  6. 7.2.2018 | Det är möjligt att förbättra mental- och missbrukarvården i samband med social- och hälsovårdsreformen. Fungerande modeller för att reformera mentalvårds- och missbrukartjänsterna har sammanställts inom ramen för projektet SamSinne (YhdessäMielin). I projektet fick medborgare, de som använder tjänsterna och deras anhöriga delta i utredningsarbetet. Projektet framhäver betydelsen av mental- och missbrukarvård som en del av basservice.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/sote-uudistuksessa-on-mahdollista-parantaa-mielenterveys-ja-paihdepalveluja
  7. 28.3.2018 | Maakuntien ja kuntien välinen yhteistyö on tärkeää ikääntyneiden ja erityisryhmiin kuuluvien ihmisten asumisen kysymyksissä, sillä asumiseen ja asumispalveluihin liittyvät tehtävät hajautuvat eri tahoille sote-palvelujen siirtyessä maakuntien järjestettäväksi. Kuntien hoidettavana olevat asumisen ja yhdyskuntasuunnittelun tehtävät ovat ratkaisevassa asemassa kotona asumisen tukemisessa sekä erilaisten tulevaisuuden asumismuotojen kehittämisessä.
    https://tietokayttoon.fi/-/10616/selvitys-ikaantyneiden-ja-erityisryhmien-asumisessa-tarvitaan-maakunnan-ja-kuntien-valista-yhteistyota-yhteistyorakenteita-on-viela-vahan
  8. 5.2.2018 | Kuntaliiton ja FCG Konsultoinnin juuri valmistuneen tutkimuksen mukaan kuntien rakennuskannassa on laskennallinen noin 150 – 300 miljoonan euron suuruinen säästöpotentiaali, mutta sen realisoituminen vaatii kunnilta suunnitelmallisia ja pitkäaikaisia kehittämistoimia.
    https://tietokayttoon.fi/-/10616/kuntien-rakennuskannassa-merkittava-kehitys-ja-saastopotentiaali