Utredning: De högre bränslepriserna inom trafiken ökar produktionskostnaderna i alla branscher, kostnadsändringen rätt måttlig för de flesta företag

KommunikationsministerietStatsrådets kommunikationsavdelning
18.10.2021 9.16
Nyhet
valtioneuvoston selvityksiä logo

Finland har förbundit sig att halvera utsläppen från trafiken och transporterna i hemlandet före 2030 jämfört med 2005. Åtgärderna för att uppnå målet har fastställts i statsrådets principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter. Inom ramen för färdplanens konsekvensbedömning har man även bedömt vilka kostnader som skulle uppstå för olika branscher om bränslepriserna för vägtrafiken stiger.

Enligt utredningen skulle företagens produktionskostnader som en följd av de högre bränslepriserna öka fram till 2025, men ökningen varierar beroende på bransch och område.

För de flesta aktörerna skulle kostnadsändringarna på grund av de högre bränslepriserna vara rätt måttliga och deras betydelse beror på ekonomiska konjunkturer. År 2025 skulle kostnadseffekterna för prisökningen drabba trafiken och kemiindustrin hårdast, eftersom andelen bränslen som används för trafiken i dessa branscher är stor. På grund av branschstrukturen skulle kostnaderna öka mest i Södra Finland samt Helsingfors och Nyland när man studerar de stora regionerna.

I undersökningen användes prisscenarion som jämfördes med ett referensscenario, där bland annat världsmarknadspriset på olja och distributionsskyldigheten för biobränslen varierade jämfört med i dag.

Som en följd av ändrade bränslepriser stiger företagens produktionskostnader inom alla granskade alternativ fram till 2025 med i snitt cirka 0,08 procent jämfört med situationen enligt referensscenariot, och fram till 2030 är ökningen i snitt 0,07–0,38 procent. Sett till bransch är prisökningen störst inom de varu- och persontransporttjänster för vägtrafiken där kostnaderna beroende på prisscenario ökar med 0,7–4,0 procent jämfört med situationen enligt referensscenariot.

Högre priser på hemmamarknaden, eventuella effekter på konkurrenskraften

Den kostnadsökning som orsakas av de högre bränslepriserna för trafiken skulle enligt utredningen vara måttlig jämfört med företagens genomsnittliga kostnadsökning. Företagens möjligheter att överföra kostnadsökningen till priserna varierar dock beroende på bransch och geografiskt område. Den påverkas till exempel av konkurrenssituationen och marknadsställningen.

På den inhemska marknaden kan ökningen av produktionskostnaderna i huvudsak överföras till priserna för mellanprodukter och slutprodukter, eftersom de högre bränslepriserna påverkar alla branscher. I slutändan syns de högre bränslepriserna till exempel i priserna för livsmedel, konsumtionsvaror och bostäder.

Inom exportindustrin beror det på den internationella marknadssituationen om kostnaderna helt eller ens delvis kan överföras till produkternas försäljningspriser, och det är i regel svårt. De högre bränslepriserna leder till sämre konkurrenskraft för företagen om samma prisstegring inte sker i andra länder. Exportens andel är stor till exempel inom skogsindustrin, tillverkningen av maskiner och anordningar, metallindustrin och den övriga industrin.

De ökade bränslepriserna skulle inom kollektivtrafiken påverka trafikkostnaderna för dieseldrivna bussar och delvis även biljettpriserna. Bussarnas utsläpp förväntas dock minska avsevärt i takt med att utsläppsstandarderna för fordon skärps som en följd av EU-regleringen. I synnerhet stadstrafiken förutspås bli eldriven, medan det i fjärrtrafiken kommer att finnas dieseldrivna fordon även i framtiden.

Den modell som tillämpats i studien beaktar inte ekonomins och företagens anpassning till kostnadsökningen. Om företagen förändrar sin verksamhet som en följd av kostnadsökningen blir de totala effekterna mindre än utredningens resultat.

Möjligt att vid kompensationer utnyttja metoder som delvis redan används

I utredningen granskades även eventuella kompensationsmetoder. Om man beslutar att kompensera de extra kostnader som beror på de högre bränslepriserna kan man för att allokera stöden vid sidan om eventuella andra lösningar använda liknande stödformer som i dag. Bland dessa kan nämnas till exempel att minska drivkraftsskatten för lastbilar till den inom EU tillåtna miniminivån och regionala transportstöd.

Det motiverade beloppet av kompensationen påverkas väsentligen av i vilken grad prisökningen beror på statens åtgärder och hur transportkostnaderna utvecklas som helhet jämfört med konkurrenterna.

Utredningen genomfördes av Ramboll Finland Oy. I utredningens styrgrupp ingick representanter för kommunikationsministeriet, finansministeriet och Transport- och kommunikationsverket Traficom.

Närmare information:

Sakkunnig Heikki Savikko, Ramboll Finland Oy, tfn 040 124 1194 [email protected] och specialsakkunnig Valtteri Härmälä, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 039, [email protected]

Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.