Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv är en utmaning för statens säkerhetsledning

FörsvarsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 5.5.2020 8.54
Pressmeddelande 309/2020

En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten. Detta framgår av en utredning som offentliggjordes den 5 maj 2020.

Betydelsen av begreppet nationell säkerhet varierar

Begreppet nationell säkerhet samt innebörden och betydelsen av begreppet är olika för olika parter. Begreppet har många betydelser och en politisk dimension och är bundet till tid och plats. Enligt historiskt tänkande och nutida tänkande ligger fokus i den nationella säkerheten på förmågan att säkerställa statens och samhällets existens och funktionskraft och att skapa säkerhet för staten och medborgarna. Relevanta element är även förmågan att trygga den territoriella integriteten och upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Begreppet nationell säkerhet försvarar sin ställning väl, eftersom det genom begreppet är möjligt att klargöra och prioritera säkerhetsfrågor och därigenom åtgärder för att skapa säkerhet. Genom en fungerande nationell säkerhetsprocess är det möjligt att göra nödvändiga val som den komplicerade säkerhetspolitiska omgivningen förutsätter på grund av knappa resurser. I nuläget är det möjligt att identifiera flera olika säkerhetsfunktioner och säkerhetsprocesser som med fog kan dryftas i fråga om ledning och samordning samt därigenom genomslag.

En bedömning av konsekvenserna av författningar ur ett nationellt säkerhetsperspektiv är en särskild utmaning

Med tanke på bedömningar av konsekvenserna av lagstiftningen är det relevant hur författningsprojekt som påverkar den nationella säkerheten identifieras och på vilket sätt bedömningar av konsekvenserna av författningar genomförs i projekten. En viktig observation är att det i flera lagstiftningsprocesser som rör nationellt viktiga frågor, till exempel frågor kring den nationella säkerheten, är obligatoriskt att göra flera olika konsekvensbedömningar och även konsekvensbedömningar som kombinerar information från många olika sektorer. Det är relevant hur tillräckliga resurser kan reserveras för sådana viktiga uppdrag och hur uppdragen leds på ett framgångsrikt sätt.

En effektiv författningsledning inför målen för den nationella säkerheten i praktiken

Den nuvarande organiseringen av lagberedningen stöder inte på bästa sätt beredningen av projekt som påverkar den nationella säkerheten. Lagberedningen koncentrerar sig lätt till enskilda ministerier, vilket leder till att nationella säkerhetsprojekt inte identifieras och inte kan utvärderas på bästa möjliga sätt. Det krävs ett grepp som sträcker sig över flera regeringsperioder för att genomföra omfattande lagberedningsprojekt, som lagprojekt med nationella säkerhetsdimensioner vanligen är. Dessutom ska bästa kompetens kunna utnyttjas vid beredningen av sådana projekt.

En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv och även med hänsyn till lagberedningen ska ses som ett led i det nationella systemet för säkerhetsledning. Utveckling av författningsledningen på statsrådets nivå är ett viktigt element i denna helhet.

Konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv kan inte skiljas åt från organiseringen av statens säkerhetsledning

Konsekvensbedömningen som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska särskilt förstås som ledning genom information inom statsförvaltningen. De nuvarande förvaltningsstrukturerna motsvarar inte i tillräcklig omfattning vår rådande säkerhetspolitiska omgivning och de mångfasetterade hotbilderna för den omgivningen. För att nationella säkerhetsfrågor ska kunna beaktas på ett adekvat sätt krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

En organiseringsmöjlighet är att inrätta ett nationellt säkerhetsråd. Rådet kan vara ett parlamentariskt organ som sammanträder regelbundet och kontinuerligt. Statsministern kan vara ordförande för rådet och medlemmarna kan utgöras av de relevanta ministerierna och alla riksdagspartiers ordförande. Via organet kan både ledningen av författningar om nationell säkerhet och statens allmänna säkerhetsledning utgöra en enda helhet.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019. Syftet med projektet Konsekvensbedömning med tanke på den nationella säkerheten är att skapa ett informationsunderlag och förutsättningar för utveckling av en övergripande modell för konsekvensbedömning ur ett nationellt säkerhetsperspektiv.

Mer information:

Harriet Lonka, FD, Östra Finlands universitet, Institutionen för juridik, telefon 0400 755 475, [email protected]
Kari Laitinen, SVD, docent, Polisyrkeshögskolan, telefon 0295 483 052, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.