Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Finlands konkurrenskraft kan bedömas med hjälp av ett nytt index för strukturell konkurrenskraft

FinansministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 30.3.2020 8.19
Pressmeddelande 193/2020
valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminta

Det nya indexet för strukturell konkurrenskraft erbjuder en bättre möjlighet till en landsspecifik bedömning, eftersom det fokuserar på konkurrenskraftsfaktorer som är relevanta för Finland. Indexet ger också en positivare bild av Finlands konkurrenskraft än tidigare.

I den undersökning som publicerades den 30 mars utreddes vilken typ av enhetlig referensram som behövs för att bedöma Finlands strukturella konkurrenskraft och dess utveckling, vilka delområden av den strukturella konkurrenskraften som är viktiga och vilka indikatorer som kan användas för att kvantitativt mäta Finlands ekonomiska framgång och utveckling.

De kändaste internationella institutionerna som mäter konkurrenskraften, International Institute for Management Development (IMD) och World Economic Forum (WEF), analyserar konkurrenskraften ur strukturell synvinkel med betoning på långsiktiga tillväxtförutsättningar. Dessa indikatorer har dock inte utvecklats specifikt för nationella ändamål. De omfattar många olika länder och variabler, vilket gör det svårare att jämföra resultaten tidsmässigt.

I det projekt som projektforskningsenheten vid Näringslivets forskningsinstitut, Etlatieto Oy, genomfört för statsrådet utnyttjades IMD:s och WEF:s material för att utveckla ett skräddarsytt index för strukturell konkurrenskraft för Finland. Det nya indexet erbjuder en bättre möjlighet till en landsspecifik bedömning, eftersom det fokuserar på konkurrenskraftsfaktorer som är relevanta för Finland. Indexet ger en aktuell lägesbild över Finlands konkurrenskraft och gör det lättare att identifiera centrala nationella styrkor och svagheter när det gäller konkurrenskraften.

Finland på fjärde plats i den totala rankingen, bland de fem bästa också inom de flesta delområden

Jämfört med IMD:s och WEF:s konkurrenskraftsindex ger det nya indexet en positivare bild av Finlands konkurrenskraft år 2019 i förhållande till de övriga länderna, medan några av de större jämförelseländerna, t.ex. Tyskland, hamnar längre bort från täten. Finland kommer på fjärde plats av 38 länder i jämförelsen. Finland placerar sig bättre i rankingen när långsiktiga grunder används för att mäta konkurrenskraften jämfört med snabbrörligare faktorer.

I undersökningen granskades centrala delområden av strukturell konkurrenskraft. I analysen av olika delfaktorer inom konkurrenskraft placerade sig Finland bland de fem bästa länderna inom alla andra delområden förutom indexen för arbetsmarknaden och kreativ förnyelse. I indexet för arbetsmarknaden kommer Finland på 23:e plats och i indexet för kreativ förnyelse på 14:e plats. När det gäller indexen för institutioner, infrastruktur, innovationer och teknologi samt makroekonomisk kontext hör Finland till de tre bästa länderna. Vidare kommer Finland på fjärde plats i de index som mäter företagsfinansiering och företags- och branschstrukturer och på femte plats i indexet för utbildning och kompetens. Den totala utvecklingen i Finland har till övervägande del pekat uppåt alltsedan 2016.

I undersökningen utreddes också hur det nya konkurrenskraftsindexet relaterar till utvecklingen av bruttonationalprodukten (bnp) per capita, som används som mätare av välstånd och framgång. En statistisk analys visar att konkurrenskraftsindexet står i positivt samband med den rådande nivån på bnp och förändringen i bnp.

Undersökningen gjordes som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019. Den har utarbetats av Ilkka Ylhäinen, Jyrki Ali-Yrkkö, Paolo Fornaro och Mika Pajarinen.

Närmare information:

Forskare Ilkka Ylhäinen, Etlatieto Oy, tfn 050 413 3783, [email protected]
Verkställande direktör Jyrki Ali-Yrkkö, Etlatieto Oy, tfn 046 851 0501, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.