Sök

Din sökning på 'beslutsfattande' gav 318 resultat
Fess-sök
  1. 13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/tutkimus-avaruustoiminnan-murros-on-megatrendi-joka-vaikuttaa-turvallisuuteen-ja-tarjoaa-liiketoimintamahdollisuuksia
  2. 16.12.2020 | Enligt OECD:s index Talent Attractiveness är Finland attraktivt för internationella studerande och företagare. Däremot ligger Finland långt efter bl.a. de övriga nordiska länderna och Nederländerna när det gäller att locka kompetent arbetskraft. Finland kan därför dra nytta av erfarenheterna i de länder som lyckats locka kompetent arbetskraft och andra talanger när man ska ta fram insatser för ...
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/rapport-finland-kan-goras-mer-attraktivt-for-internationella-experter-genom-riktade-insatser-och-en-effektivare-process-for-arbetsrelaterat-uppehallstillstand
  3. 11.5.2020 | Den snabba tekniska utvecklingen och behovet av att hitta lösningar på utmaningar i samhället kräver nya perspektiv för att granska regleringen. I många länder har man infört olika förfaranden för innovationspositiv reglering och regleringen har blivit ett allt viktigare redskap i innovationspolitiken. I utredningen som publicerades den 11 maj studerar man nuläget för den innovationspositiva reglerin...
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/selvitys-innovaatiomyonteisen-saantelyn-nykytila-ja-hyvat-kaytannot-miten-saantelya-voidaan-hyodyntaa-innovaatiopolitiikan-valineena-
  4. 6.7.2020 | Befolkningsförbundet, Demos Helsinki och Sällskapet för mediefostran har utrett hur man i Finland borde svara mot digitaliseringens mänskliga effekter. Resultaten av undersökningen visar att skärmtid har både betydande fördelar och betydande nackdelar med tanke på nära mänskliga relationer. Projektaktörerna föreslår på basis av sin undersökning att det inrättas ett nytt tvärsektoriellt råd som koncentrerar sig på att främja digital välfärd och öka ansvarstagandet inom teknologibranschen.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/oversikt-politiska-insatser-behovs-for-att-bidra-till-en-battre-digital-vardag-for-finlandarna
  5. 25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/forskning-i-reformen-av-diskrimineringslagen-har-man-avancerat-i-ratt-riktning-lagen-tillampas-fortfarande-inte-tillrackligt
  6. 5.3.2021 | Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-nuvarande-vattenvardsatgarder-racker-inte-for-att-trygga-livskraften-i-ostersjons-kustvatten
  7. 19.5.2021 | Enligt en undersökning som publicerats av Näringslivets forskningsinstitut Etla den 19 maj kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad höjs.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-den-laga-nativiteten-hammar-den-ekonomiska-tillvaxten-permanent-och-fordjupar-den-offentliga-ekonomins-problem
  8. 25.1.2021 | Under budgetförhandlingarna våren 2021 kommer man att diskutera en eventuell utvidgning av hushållsavdraget. Forskning visar dock att hushållsavdraget är en ineffektiv metod för att öka sysselsättningen och bekämpa skatteflykt.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-hushallsavdraget-okar-inte-sysselsattningen-och-minskar-inte-den-gra-ekonomin
  9. 10.4.2019 | Reformen av det finländska social- och hälsovårdssystemet och regionförvaltningen var det största reformprojektet för statsminister Juha Sipiläs regering. Slutrapporten från ett forskningsprojekt kring reformen sammanställer forskarnas slutsatser om beredningen av reformen.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/raportti-repullinen-oppeja-tulevaan-mita-jai-kateen-maakunta-ja-sote-uudistuksesta-
  10. 27.8.2020 | Främjandet av jämställdhet och likabehandling inom högskoleutbildningen i Finland stöds av information om åtgärder i jämförelseländer och om dessa åtgärders effekter. En översikt som gjorts inom ramen för Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt (Gaining Access to Tertiary Education) visar hur jämställdhet och likabehandling främjas i Sverige genom lagstiftning, ekonomisk styrning och informationsstyrning.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/oversikt-sverige-har-ett-aktivt-och-overgripande-grepp-om-jamstalldhets-och-likabehandlingsfragor-inom-hogskoleutbildning-atgardernas-effekter-ar-dock-inte-tillrackligt-kanda
  11. 10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-skillnaderna-mellan-kommunernas-skatteintakter-forklaras-av-bak-grundsfaktorer-i-kommunerna
  12. 21.1.2021 | Den offentliga sektorn kan stödja koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi genom att använda sin köpkraft för att upphandla produkter, tjänster och entreprenader med mindre miljökonsekvenser. Än så länge beaktas dock miljöaspekterna i varierande grad och uppföljningen av de uppställda kriterierna och miljömålen är bristfällig.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-minskade-miljokonsekvenser-genom-battre-styrning-av-offentliga-upphandlingar
  13. 20.5.2021 | Betydelsen av vetenskapsdiplomati, det vill säga verksamhet som förenar vetenskap och externa relationer, i internationella relationer har förstärkts. I finländska diskussioner känner man knappt till definitionen eller betydelsen av vetenskapsdiplomati, och inte heller möjligheterna att dra nytta av den. Enligt en utredning, som Frisky & Anjoy och Finska Vetenskapsakademien (Suomalainen Tiedeakatem...
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-den-finlandska-vetenskapsdiplomatin-behover-forstarkas
  14. 22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-styrningen-av-organisationer-med-hjalp-av-offentlig-finansiering-har-okat
  15. 20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...
    https://tietokayttoon.fi/documents/113169639/113170799/Utrednings-%20och%20forskningsplan%20till%20st%C3%B6d%20f%C3%B6r%20statsr%C3%A5dets%20beslutsfattande%202020.pdf/d10f0435-7d64-8e38-88f0-c0796f0dc901?version=1.0&t=1576830056000&download=true
  16. 3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-tjanster-till-stod-for-arbetsformagan-och-sysselsattningen-bor-utvecklas-utifran-kundens-behov
  17. 14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utvarderingsundersokning-de-kommunala-sysselsattningsforsoken-ar-i-gang-sarskilt-dialogen-mellan-kommunerna-och-staten-bor-starkas
  18. 14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-ingen-entydig-matare-for-kostnadskonkurrenskraften-sifforna-ska-inte-heller-overtolkas
  19. 13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-klimatpolitikens-sysselsattningseffekter-kan-framjas-genom-arbetskraftspolitik-utbildning-och-fui-satsningar
  20. 24.8.2020 | Aktiebolagslagen (624/2006) har varit i kraft i snart 14 år. Under den tiden har samhället och bolagens verksamhetsmiljö förändrats avsevärt, bland annat till följd av digitaliseringen, förändringarna i sätten att utföra arbete samt utvecklingen av mikro- och småföretagsverksamheten. Roschier Advokatbyrå Ab har för statsrådet utarbetat en utredning om behoven att ändra den bolagsrättsliga regleringen.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-aktiebolagslagen-behover-ses-over-men-tiden-ar-annu-inte-mogen-for-en-totalreform