Sök

16.2.2022 | Byggandet är en mycket materialintensiv sektor och ett nyckelområde för att främja den cirkulära ekonomin. Rivningsmaterial bedöms ha en betydande kvantitativ och kvalitativ potential för ytterligare användning. En utredning som publicerades den 16 februari visar att betongelement, tegel, stål och obehandlat virke inte utgör råvaror som är särskilt problematiska med tanke på återanvändning enligt aktuell information.

18.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.

19.3.2021 | Hur ser utvecklingen och den aktuella situationen inom den finska statens styrning ut? Rapporten som publicerades den 19 mars sammanställer de viktigaste observationerna och rekommendationerna i forskning kring systemiskhet i statens styrning och föregripande förvaltning. Projektet genomfördes av MDI, Vasa universitet, Frisky & Anjoy och Demos Helsinki.

26.5.2021 | Enligt en nyligen gjord undersökning kan man påverka låginkomsttagarnas ekonomi och välfärd genom att förenkla utsökningssystemet och göra det mer progressivt samt genom att göra det enklare att få skuldsanering. Effekterna av en revidering av utsökningssystemet bör utvärderas och vidareutvecklas utifrån evidensbaserad kunskap.

1.12.2021 | Enligt en utredning som har samordnats av Östra Finlands universitet behöver såväl de använda begreppen som praxis förenhetligas vid bedömning av farligheten och våldsrisken. Resultaten av riskbedömningar på individnivå inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Av den anledningen är det ur straffrättsligt perspektiv motiverat att på sin höjd använda en bedömning av våldsrisken som en kompletterande del av frigivnings- eller påföljdsprövningen.

26.2.2019 | En ny utredning granskar metoder för att reagera på omvälvningar i arbetslivet och utveckla strukturerna för kontinuerligt lärande i sådana högteknologiska länder som är relevanta som jämförelse för Finland. Enligt rapporten, som publicerades den 26 februari, främjas kontinuerligt lärande i andra länder bland annat genom åtgärdsprogram, reformer av utbildningsutbudet och genom finansiella incitament riktade till individer, till exempel utbildningssedlar.

7.5.2021 | Högst en tiondel av skoleleverna äter dagligen en näringsmässigt fullvärdig skollunch och endast var fjärde kommun erbjuder eleverna ett avgiftsfritt mellanmål om skoldagen blir lång. Enligt den färska utredningen bör man säkerställa att eleverna orkar med skoldagen genom att alla grundskoleelever erbjuds ett avgiftsfritt och närande mellanmål varje skoldag.

22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.

9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

7.3.2018 | Efter landskapsreformen finns det ingen som övervakar lagligheten i kommunernas och landskapens planer. Professor Eija Mäkinen anser att förändringen är problematisk och föreslår att Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) tilldelas denna tillsynsuppgift.

2.3.2021 | I en rapport som publicerades den andra mars observerades det att det innan reformen av studerandeurvalen var enklast för svenskspråkiga sökande, sökande från städer och dem som avlagt studentexamen med högsta betyg att få tillgång till högskoleutbildning i Finland. Dessa grupper har rätt så ofta även stöd av ett ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i anknytning till sin familjebakgrund.

18.12.2017 | Reformen och utvecklandet av småbarnspedagogiken kräver långsiktig politik för småbarnspedagogiken på såväl riks- som kommunnivå. Under åren 2015 och 2016 gjordes ändringar i lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik, dels för att genomföra betydande innehållsmässiga reformer, dels för att uppnå kostnadsbesparingar. Utredningen som publiceras den 18 december ger en fingervisning om att det i Finl...

12.12.2017 | Organisationer i Finland har en lång tradition av att stödja myndigheters säkerhetsarbete. Samarbetet mellan organisationerna och myndigheterna fungerar bra på nationell nivå och i fråga om olika larmuppdrag. Det regionala samarbetet är emellertid inte lika fungerande och det finns brist på övergripande samordning av den tredje sektorn på regional nivå och landskapsnivå. På landskapsnivå bör det ska...

18.4.2018 | Detaljerna i styrmodellen för landskap avgör hur väl modellen fungerar och hur tjänsteanordnaren bedömer sina möjligheter att styra produktionen.

16.12.2019 | Enligt en färsk undersökning har frihandelsavtal haft positiva effekter i EU, men i Finland har de direkta effekterna varit svagare än genomsnittet. Det har visserligen skett en avsevärd ökning i Finlands export till många länder som omfattas av frihandelsavtalen, men det förklaras främst av att handeln i allmänhet har ökat till följd av globaliseringen. Dock har effekterna av frihandelsavtalen va...

29.1.2020 | Enligt en forskning som publicerades den 29 januari är gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt gymnasiernas aktivitet internationellt både omfattande och mångsidig. Samarbetet är dock rätt osystematiskt och splittrat, och det bygger ofta mer på kontakter mellan enskilda aktörer och läroanstalter. Särskilt i de mindre gymnasierna har samarbetet ännu inte etablerats.

27.5.2019 | Det kommunala omprövningsförfarandet behöver utvecklas för att bli lättare tillgängligt och enklare samt för att försnabba behandlingen av ärenden. Enligt en undersökning av en forskningsgrupp vid Lapplands universitet kan detta förverkligas genom att utvidga besvärstillståndssystemet så att det blir huvudregel i alla grupper av kommunala ärenden, med några få undantag. Samtidigt ska också omprövningsförfarandet utvecklas för att bli snabbare och effektivare.

25.2.2019 | En grupp forskare föreslår ett nytt försök som ska ge tillförlitliga forskningsdata om informations- och byråkratifällor när det gäller social trygghet. Det föreslagna försöket tar fasta på faktorer som inverkar negativt på sysselsättningen på ett mera strukturerat sätt än det försök med basinkomst som genomfördes 2017–2018 och som fått mycket uppmärksamhet.

13.9.2018 | Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

6.4.2018 | En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.

28.2.2018 | I och med landskapsreformen slås de nuvarande arbets- och näringstjänsterna och företagstjänsterna samman till tillväxttjänster, och organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till de nya landskapen. När också ansvaret för att producera tjänsterna fördelas på allt fler aktörer, är det viktigt att de digitala system som används erbjuder kunderna smidiga servicekedjor och möjliggör förmedling av information över organisationsgränser. Som stöd för detta behövs förvaltningsmodeller.

16.2.2018 | Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

20.9.2018 | UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Statsrådets allmänna sammanträde 3.12.2015 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Planens målsättningar Målet med utrednings...

6.3.2018 | Enligt bedömningar kommer statens nya hyressystem att göra det lättare att hålla lokalkostnaderna i styr, att förenkla ingåendet av hyresavtal och att öka transparensen. Systemet innebär dock eventuella problem som hänför sig till bland annat fördelningen av lokalkostnaderna och Senatfastigheters monopolställning, och dessa bör man ta i beaktande i fortsättningen. Utvärderingen av reformen försvå...

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2018 Statsrådets allmänna sammanträde 21.9.2017 2(7) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2018 Planens målsättningar Målet med utredni...

26.3.2018 | Redan sedan mitten av 1990-talet har det varit ett viktigt politiskt mål att påskynda högskolestudierna och övergången till högskoleutbildning. Bland annat högskolornas studerandeurval har utvecklats med tanke på detta mål. Ännu år 2017 hade målet om snabbare övergång till högskolestudier ändå inte nåtts, visar en undersökning som offentliggjordes i dag den 26 mars. Den stora mängden sökande är en av de viktigaste orsakerna till detta.

11.3.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Statsrådets allmänna sammanträde 25.11.2021 2(8) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2017 Statsrådets allmänna sammanträde 22.9.2016 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2017 Planens målsättningar Målet med utredni...

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

9.9.2026 | Policy Brief 2026:6 Perspectives into topical issues in society and ways to support political decision making. This publication is part of the implementation of the 2025 Government research plan. The producers of the information are responsible fo...

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI Promemoria Understatssekreterare 31.3.2014 Timo Lankinen UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN SOM STÖDER STATSRÅDETS BESLUTS- FATTANDE – bakgrundspromemoria Utrednings- och forskningsplanen som stöder beslutsfattande i statsrådet 2014...

1.3.2022 | Sairauspäivärahakausien tarkistuspisteet: Kuntoutuksen ja työhön paluun toteutuminen Päättynyt Toteuttajat Kela, Eläketurvakeskus Rahoitussumma 149 361 € Hankkeen perustiedot Kesto: 3/2022–10/2023 Sairauspäiväraha on tarkoitettu korvaamaan lyhytai...

15.9.2023 | POLICY BRIEF 2023:31 Näkökulmia ajankohtaisiin yhteiskunnallisiin kysymyksiin ja poliittisen päätöksenteon tueksi. Tämä julkaisu on toteutettu osana valtioneuvoston vuoden 2023 selvitys- ja tutkimussuunnitelman toimeenpanoa. Julkaisun sisäl- löstä...

13.11.2020 | Jotta hallitus voi onnistuneesti löytää ratkaisuja 2020-luvun suurimpiin haasteisiin, on Suomen ohjausjärjestelmä merkittävien rakenteellisten ja kulttuuristen muutosten edessä. Tämän vuosikymmenen valtion ohjaus edellyttää liikkumista perinteisestä ylhäältä-alas -mallista kohti verkostomaisempaa hallintaa. Tuoreessa katsauksessa kuvataan, kuinka ”Nöyrän ohjauksen malli” voi auttaa hallintoa rakentamaan pitkän aikavälin ratkaisuja yhteiskunnallisiin haasteisiin.