Sök

Din sökning på 'beslutsfattande' gav 318 resultat
Fess-sök
  1. 14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-ingen-entydig-matare-for-kostnadskonkurrenskraften-sifforna-ska-inte-heller-overtolkas
  2. 22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-styrningen-av-organisationer-med-hjalp-av-offentlig-finansiering-har-okat
  3. 21.1.2021 | Den offentliga sektorn kan stödja koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi genom att använda sin köpkraft för att upphandla produkter, tjänster och entreprenader med mindre miljökonsekvenser. Än så länge beaktas dock miljöaspekterna i varierande grad och uppföljningen av de uppställda kriterierna och miljömålen är bristfällig.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-minskade-miljokonsekvenser-genom-battre-styrning-av-offentliga-upphandlingar
  4. 27.3.2018 | Finlands miljöcentral har tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet utvecklat en metod för att beräkna de kostnader som luftföroreningar orsakar och den ekonomiska nytta som minskade föroreningar ger. Nyttan kommer av minskade skadliga hälsoeffekter. Verktyget kan användas som stöd för beslutsfattandet inom luftvården, både i kommuner och på riksnivå.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/ilmansaasteiden-vahentamisesta-aiheutuvia-rahallisia-hyotyja-voidaan-arvioida-uudella-tyokalulla
  5. 20.5.2021 | Betydelsen av vetenskapsdiplomati, det vill säga verksamhet som förenar vetenskap och externa relationer, i internationella relationer har förstärkts. I finländska diskussioner känner man knappt till definitionen eller betydelsen av vetenskapsdiplomati, och inte heller möjligheterna att dra nytta av den. Enligt en utredning, som Frisky & Anjoy och Finska Vetenskapsakademien (Suomalainen Tiedeakatem...
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-den-finlandska-vetenskapsdiplomatin-behover-forstarkas
  6. 5.5.2021 | Enligt en utredning som utförts av FPA, Fimea, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd är det möjligt att effektivisera priskonkurrensen för läkemedel inom referensprissystemet genom att påverka prisperiodernas längd och marknadens centralisering. Även incitamenten för apoteken att distribuera förmånligare preparat bör utvecklas.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-priskonkurrensen-for-lakemedel-bor-effektiviseras-fler-digitala-och-halsovardstjanster-onskas-till-apoteken
  7. 17.6.2021 | Enligt en utredning av andningsförbundet Hengitysliitto, Institutet för hälsa och välfärd, förbundet för bostadshygien Asumisterveysliitto och Advokatbyrå Alfa kräver förbyggande av och lösningar på problem med inomhusluften att allmänhetens kunskaper om bostäder och inomhusluft ökas och att tillgången till tillförlitlig och korrekt information förbättras. Dessutom måste resurserna för myndighetsrådgivning ökas och experters kompetens säkerställas i samhället.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-att-forebygga-problem-med-inomhusluften-ska-vara-det-primara-malet
  8. 4.12.2019 | I Finland har det av hävd föreskrivits likadana lagstadgade uppgifter och skyldigheter för alla kommuner oavsett deras storlek eller exempelvis befolkningsunderlag.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/tutkimus-tarkasteli-perustuslain-reunaehtoja-kuntien-tehtavien-eriytymiselle
  9. 15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/raportti-malli-eri-perhevapaamallien-vaikutusten-etukateisarviointiin
  10. 5.4.2018 | Arbetsformerna och anställningsförhållandena blir allt mångsidigare och förutsätter därmed långsiktiga samhälleliga lösningar bland annat i fråga om lagstiftning, social trygghet och utbildning. Det är lätt att identifiera de utmaningar som hänför sig till arbetets framtid, men inte lika lätt att fastställa politikåtgärder och konkreta lösningar för att tackla ett så komplext fenomen som förändringar i arbetet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/selvitys-tyoelaman-murros-edellyttaa-pitkan-aikavalin-ratkaisuja
  11. 25.11.2019 | Passagerarsjöfarten får årligen cirka 250–280 miljoner euro i stöd. Offentligt stöd till branschen snedvrider samhällsekonomin, men att stödja branschen kan vara motiverat med tanke på försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/selvitys-matkustaja-alustoiminnan-tukeminen-voi-olla-perusteltua-huoltovarmuuden-takia
  12. 16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-om-samlade-effekter-av-andringarna-i-utlanningslagen
  13. 25.5.2020 | Kommunernas arbete för hållbar utveckling har en viktig roll när det gäller att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling i Finland. I en studie som publicerades den 25 maj framhävs kommunalvalet 2021 och upprättandet av kommunernas strategier efter valet som kritiska tillfällen med tanke på uppnåendet av målen. Kommunernas strategier bör ligga i linje med de globala och nationella målen för hållbar utveckling.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/tutkimus-kestava-kehitys-kunnissa-vaatii-strategista-johtamista-ja-kansallista-tukea-kestavyysmurroksen-toteuttamiseen
  14. 27.11.2020 | Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/undersokning-finland-saknar-enhetliga-indikatorer-for-bedomning-och-uppfoljning-av-social-valfard
  15. 30.4.2020 | Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/tutkimus-vierailukestavyys-kannustaa-kulttuuriymparistojen-vastuulliseen-kehittamiseen
  16. 18.1.2021 | Merparten av de finländska företagen har allmänt förbundit sig att respektera de mänskliga rättigheterna. Endast vart fjärde företag gör dock en systematisk och offentlig utvärdering av vilka konsekvenser deras affärsverksamhet får för de mänskliga rättigheterna. Resultatet motsvarar genomsnittet på internationell nivå.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utredning-de-finlandska-foretagen-har-forbundit-sig-att-respektera-de-manskliga-rattigheterna-men-fa-redogor-for-sina-konkreta-atgarder
  17. 13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/studie-klimatpolitikens-sysselsattningseffekter-kan-framjas-genom-arbetskraftspolitik-utbildning-och-fui-satsningar
  18. 6.5.2020 | Hur stor andel av de offentliga medlen används för barn och med vilka resultat? För att svara på frågan behövs barnbudgetering. I ett pilotprojekt om barnbudgetering analyserade man statsbudgeten för 2020 och samarbetade med tre aktörer inom den kommunala ekonomiförvaltningen. Den färska rapporten förser de statliga och kommunala beslutsfattarna och ledarna samt ekonomiförvaltningen med nya redskap för informationsledning och konsekvensanalys över förvaltningsgränserna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/raportti-selvityksesta-tukea-lapsibudjetointiin-mallit-tyovalineet-ja-tiekartta-valtiolle-ja-kunnille
  19. 2.3.2021 | I en rapport som publicerades den andra mars observerades det att det innan reformen av studerandeurvalen var enklast för svenskspråkiga sökande, sökande från städer och dem som avlagt studentexamen med högsta betyg att få tillgång till högskoleutbildning i Finland. Dessa grupper har rätt så ofta även stöd av ett ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i anknytning till sin familjebakgrund.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/rapport-hogskoleutbildning-ar-tillganglig-i-finland-men-inte-inom-alla-omraden-finland-kan-dra-lardom-av-jamforelselanderna
  20. 14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.
    https://tietokayttoon.fi/sv/-/10616/utvarderingsundersokning-de-kommunala-sysselsattningsforsoken-ar-i-gang-sarskilt-dialogen-mellan-kommunerna-och-staten-bor-starkas