Sök

4.10.2018 | Enligt en utredning som publicerades i dag har Finland möjlighet att minska växthusgasutsläppen från trafiken med 50 procent före 2030. Detta förutsätter att hållbara biodrivmedel utgör 30 procent (cirka 800 ktoe) av energianvändningen i trafiken, att det finns 250 000 elbilar och 50 000 gasbilar i trafik och att energieffektiviteten förbättras i enlighet med energi- och klimatstrategin.

15.2.2018 | EU-finansieringen har gett det forsknings- och innovationsintensiva Finland möjlighet att stärka det internationella samarbetet, komplettera den nationella finansieringen samt tillgodogöra nyttorna av dessa i det finländska samhället och näringslivet.

25.2.2019 | En grupp forskare föreslår ett nytt försök som ska ge tillförlitliga forskningsdata om informations- och byråkratifällor när det gäller social trygghet. Det föreslagna försöket tar fasta på faktorer som inverkar negativt på sysselsättningen på ett mera strukturerat sätt än det försök med basinkomst som genomfördes 2017–2018 och som fått mycket uppmärksamhet.

24.5.2018 | Enligt en färsk undersökning är ödemarksbruk ett viktigt tillväxtområde inom bioekonomin, och stöd till ödemarksbruk gynnar i synnerhet glesbygder där det råder brist på arbetsplatser.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

31.1.2019 | Enligt en färsk undersökning är det med tanke på markanvändningssektorns klimatmål motiverat att minska avskogningen och öka beskogningen trots att dessa åtgärders effekter är relativt små i förhållande till den totala mängden kolsänkor i skogar. Den mest ändamålsenliga lösningen ur klimatsynpunkt är att begränsa avskogningen, det vill säga röjningen av skog för markanvändning, framför allt på torvmarker.

9.3.2018 | De som är svårast att sysselsätta deltar i arbetskraftsservice oftare än andra. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och lönesubventionerad sysselsättning i företag är åtgärder som på bästa sätt främjar sysselsättningen av långtidsarbetslösa, lågutbildade och äldre personer.

1.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.

11.3.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Statsrådets allmänna sammanträde 25.11.2021 2(8) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

29.1.2021 | Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.

29.8.2019 | I de finländska stadsregionerna finns det goda förutsättningar att öka utnyttjandet av naturbaserade lösningar vid anpassningen till klimatförändringarna, bevarandet av den biologiska mångfalden och främjandet av människornas välbefinnande. Runtom i landet och på alla planeringsnivåer finns det viktig sakkunskap och goda erfarenheter. Ett bredare utnyttjande av naturbaserade lösningar kräver evidensbase...

25.4.2019 | Stödet och tjänsterna för unga som begår upprepade brott är utspridda och effekterna av dem följs inte upp. I en undersökning som offentliggörs den 25. april konstateras det att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att stödja, rehabilitera och ge eftervård till unga som begår brott.

11.9.2018 | Under de senaste åren har den statliga exportfinansieringen ökat snabbare i Finland än i andra länder, vilket också klart har ökat statens risker. Exportfinansieringen är dessutom starkt koncentrerad till vissa branscher. De största mottagarna av exportfinansiering är kunderna till Nokia och Meyers Åbovarv. När det gäller dessa största mottagare är exportfinansieringen motiverad men inte helt oproblematisk.

9.3.2018 | En ny undersökning visar att överlåtelseskatt har en minskande effekt såväl på antalet flyttningar inom ett landskap som på antalet flyttningar mellan olika landskap. Skatten leder till att många hushåll bor i bostäder som inte motsvarar deras behov. Skattens negativa effekter kan också återspeglas i arbetsmarknadens funktion. Syftet med undersökningen, som gjordes av Statens ekonomiska forskningscent...

14.10.2021 | Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för ...

16.4.2020 | Det nationella nätverksarbetet inom regionutvecklingen kräver ett stadigare kunskapsunderlag som tagits fram i samarbete mellan regionutvecklingsaktörerna samt tydliga nationella mål och politiskt stöd för regionutvecklingen. Den fenomen- och temabaserade finansieringen bör även säkerställas och styras nationellt. Som kompensation för finansieringen krävs av regionutvecklingsnätverken ett stark...

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

27.9.2022 | Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har erbjudit mångsidiga möjligheter att organisera forskning inriktad på att utveckla samhällspolitik och -funktioner samt lösa betydande samhällsutmaningar. Detta konstateras i den utvärdering som publicerades den 27 september för att fastställa om målen som ställts upp för den strategiska forskningen har uppfyllts. I utvärderingen låg fokus på att se över perioden mellan 2014 och 2020.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.

22.8.2022 | Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

8.12.2021 | Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.

30.5.2022 | Fördelningen av arbete och kapital har försämrats inom företagssektorn i Finland under 2000-talet, vilket har bromsat upp produktivitetstillväxten avsevärt. En central bidragande faktor till att tillväxten bromsas upp är att arbetskraften koncentreras till företag med lägre produktivitet. Genom att avlägsna bidragsfällor samt öka arbetskraftens rörlighet och lönekonkurrensen kunde fördelningen av arbetskr...

16.9.2021 | En ökning av andelen fotgängare och cyklister förutsätter nya tänkesätt och metoder för identifiering av konflikter. I synnerhet i tätbefolkade stadsområden bör gång och cykling lyftas fram som de primära färdsätten i olika strategier och planer. Detta framgår av forskningsrapporten ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling”, som publicerades den 16 september.

18.12.2019 | Prisnivån på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel har fluktuerat betydligt sedan systemet för utsläppshandel infördes, vilket kan ha en inverkan på systemets styrande effekt på kort och lång sikt. För att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt i alla marknadssituationer har man föreslagit att det införs ett golvpris på utsläppsrätter. Man har också diskuterat möjligheten att införa ett golvpris på regional nivå, till exempel i Norden eller både i Norden och i Baltikum.

29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

3.2.2022 | Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.

13.1.2020 | Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

19.8.2019 | Kostens klimatpåverkan kan minskas med 30–40 procent genom att ändra på kostvanorna och ta hand om kollagren i åkermark. En övergång till klimatvänlig kost förutsätter således förändringar på systemnivå, konstateras det i slutrapporten från projektet RuokaMinimi.

29.3.2021 | För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.

27.3.2020 | Navigatorerna erbjuder unga som behöver mångprofessionellt stöd heltäckande tjänster, och tjänsterna tillhandahålls i regel snabbare än vid TE-byråerna. De positiva konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på att de unga snabbare får tillgång till olika tjänster och effektivt styrs till dem. Navigatorernas utgifter finansieras med besparingar inom den offentliga ekonomin.

28.2.2022 | I en utredning som publicerades den 28 februari konstateras att uppföljningen av internationella konventioner om mänskliga rättigheter måste effektiviseras i Finland. Särskilt när det gäller effektiva europeiska kontrollsystem har långsamheten med det nationella genomförandet visat sig vara ett problem. En effektivisering förutsätter att statsrådet och riksdagen regelbundet behandlar de beslut ...

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

27.6.2019 | I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.

6.7.2020 | Befolkningsförbundet, Demos Helsinki och Sällskapet för mediefostran har utrett hur man i Finland borde svara mot digitaliseringens mänskliga effekter. Resultaten av undersökningen visar att skärmtid har både betydande fördelar och betydande nackdelar med tanke på nära mänskliga relationer. Projektaktörerna föreslår på basis av sin undersökning att det inrättas ett nytt tvärsektoriellt råd som koncentrerar sig på att främja digital välfärd och öka ansvarstagandet inom teknologibranschen.

29.4.2020 | Samerna observerade de första tecknen på klimatförändringen redan på 1960-talet och förändringarna har tagit fart under 2000-talet. Det framgår av en studie vid Uleåborgs universitet, där man undersökt hur samerna har anpassat sig till klimatförändringen inom renskötseln och vilka metoder de hittat för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt.

30.4.2020 | Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet.

14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.