Sök

25.11.2019 | Passagerarsjöfarten får årligen cirka 250–280 miljoner euro i stöd. Offentligt stöd till branschen snedvrider samhällsekonomin, men att stödja branschen kan vara motiverat med tanke på försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden.

3.4.2020 | Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...

11.12.2019 | Lagberedarna upplever att utvecklandet av lagstiftningen är en väsentlig del av lagberedarens jobb. För att utvecklandet av lagstiftningen ska lyckas krävs politiskt engagemang. Detta framgår av en utredning som analyserar genomförandet och resultaten av regeringen Sipiläs spetsprojekt för smidigare författningar.

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

10.9.2018 | God beredskap förbättrar möjligheterna att hantera en stor del av de väder- och klimatrisker som hotar Finland de närmaste åren. Kunskap om riskerna har sammanställts inom ramen för projektet SIETO, som har beställts av statsrådet. Syftet med projektet har varit att bedöma väder- och klimatrisker och att ta fram nya verksamhetsmodeller för riskbedömningen. Det finns relativt goda möjligheter att förber...

28.2.2019 | Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att inom sektorn för markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) främja uppnåendet av Finlands klimatmål. Enligt färska scenarioberäkningar kan skogarnas kolsänkor fördubblas före 2050 jämfört med dagens läge. Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida mins-kas med ca 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling av torvmarker.

27.3.2018 | Finlands miljöcentral har tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet utvecklat en metod för att beräkna de kostnader som luftföroreningar orsakar och den ekonomiska nytta som minskade föroreningar ger. Nyttan kommer av minskade skadliga hälsoeffekter. Verktyget kan användas som stöd för beslutsfattandet inom luftvården, både i kommuner och på riksnivå.

14.12.2023 | 1(6) VN/35651/2023 15.12.2023 Ansökan om statsunderstöd från statsrådets kansli för forskningsprojekt om lärdomarna av coronakrisen Bakgrund till ansökan Finlands strategi för hantering av coronaviruset har baserats på testning, spårning, begränsn...

13.12.2019 | Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekven...

10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

11.9.2020 | I Finland har man samlat in geodatamaterial systematiskt i över hundra år, bland annat genom undersökningar och kartläggningar av berggrunden. Datamaterialet är till hjälp exempelvis vid planeringen av områdesanvändningen och vid planeringen av hur olika funktioner ska placeras ovan och under markytan. Dessutom håller materialet internationellt sett hög standard.

21.12.2017 | Innovativa offentliga upphandlingar har en viktig roll i att främja regeringens mål, särskilt inom social- och hälsosektorerna och som drivkraft för ren teknik, cirkulär ekonomi och digitalisering. Detta framgår av en utredning som gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral.

18.12.2018 | Lönesubvention till företag ökar i någon mån förvärvsinkomsterna och antalet arbetsmånader för dem som anställts med subventionen och minskar deras arbetslöshetsrisk efter subventionsperioden, framgår det av en omfattande konsekvensbedömning. I den aktuella undersökningen har man utrett lönesubventionens genomslagskraft under olika tider och olika bakgrundsfaktorers inverkan på skillnaderna i genomslagskraften.

28.6.2019 | Flexibel vårdpenning uppmuntrade lågutbildade mammor och ensamförsörjare att arbeta deltid. Dessa grupper anses i allmänhet löpa särskild stor risk för utslagning från arbetsmarknaden då de vårdar sina barn.

4.10.2018 | Enligt en utredning som publicerades i dag har Finland möjlighet att minska växthusgasutsläppen från trafiken med 50 procent före 2030. Detta förutsätter att hållbara biodrivmedel utgör 30 procent (cirka 800 ktoe) av energianvändningen i trafiken, att det finns 250 000 elbilar och 50 000 gasbilar i trafik och att energieffektiviteten förbättras i enlighet med energi- och klimatstrategin.

9.3.2018 | De som är svårast att sysselsätta deltar i arbetskraftsservice oftare än andra. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och lönesubventionerad sysselsättning i företag är åtgärder som på bästa sätt främjar sysselsättningen av långtidsarbetslösa, lågutbildade och äldre personer.

15.2.2018 | EU-finansieringen har gett det forsknings- och innovationsintensiva Finland möjlighet att stärka det internationella samarbetet, komplettera den nationella finansieringen samt tillgodogöra nyttorna av dessa i det finländska samhället och näringslivet.

29.1.2021 | Statsminister Sanna Marins regering har fastställt ett ambitiöst mål för Finland att vara klimatneutralt fram till 2035. AFRY genomförde för statsrådet en utredning som kartlade och bedömde de konsekvenser som målet för koldioxidsnålhet har för Finlands elsystem och leveranssäkerhet då den varierande produktionen av förnybar el ökar.

25.4.2019 | Stödet och tjänsterna för unga som begår upprepade brott är utspridda och effekterna av dem följs inte upp. I en undersökning som offentliggörs den 25. april konstateras det att mer uppmärksamhet bör ägnas åt att stödja, rehabilitera och ge eftervård till unga som begår brott.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

13.5.2019 | Lågavlönat arbete är inte lika allmänt i Finland som i andra europeiska länder, bland annat i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Den sociala tryggheten i dessa jämförelseländer har reformerats i syfte att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet. Det förbättrade sysselsättningsläget i jämförelseländerna har trots allt inte lett till en mindre fattigdomsrisk.

11.9.2018 | Under de senaste åren har den statliga exportfinansieringen ökat snabbare i Finland än i andra länder, vilket också klart har ökat statens risker. Exportfinansieringen är dessutom starkt koncentrerad till vissa branscher. De största mottagarna av exportfinansiering är kunderna till Nokia och Meyers Åbovarv. När det gäller dessa största mottagare är exportfinansieringen motiverad men inte helt oproblematisk.

25.2.2019 | En grupp forskare föreslår ett nytt försök som ska ge tillförlitliga forskningsdata om informations- och byråkratifällor när det gäller social trygghet. Det föreslagna försöket tar fasta på faktorer som inverkar negativt på sysselsättningen på ett mera strukturerat sätt än det försök med basinkomst som genomfördes 2017–2018 och som fått mycket uppmärksamhet.

14.10.2021 | Det finns skillnaderna mellan de finländska barnfamiljernas köpbeteende när det gäller livsmedel. När barnfamiljer köper mat lägger de ungefär var fjärde euro på ohälsosamma livsmedel. De ohälsosamma livsmedlens andel av de totala matinköpen är större på landsbygden och i familjer med lägre utbildning och inkomstnivå. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas, särskilt för ...

1.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.

24.5.2018 | Enligt en färsk undersökning är ödemarksbruk ett viktigt tillväxtområde inom bioekonomin, och stöd till ödemarksbruk gynnar i synnerhet glesbygder där det råder brist på arbetsplatser.

29.8.2019 | I de finländska stadsregionerna finns det goda förutsättningar att öka utnyttjandet av naturbaserade lösningar vid anpassningen till klimatförändringarna, bevarandet av den biologiska mångfalden och främjandet av människornas välbefinnande. Runtom i landet och på alla planeringsnivåer finns det viktig sakkunskap och goda erfarenheter. Ett bredare utnyttjande av naturbaserade lösningar kräver evidensbase...

9.3.2018 | En ny undersökning visar att överlåtelseskatt har en minskande effekt såväl på antalet flyttningar inom ett landskap som på antalet flyttningar mellan olika landskap. Skatten leder till att många hushåll bor i bostäder som inte motsvarar deras behov. Skattens negativa effekter kan också återspeglas i arbetsmarknadens funktion. Syftet med undersökningen, som gjordes av Statens ekonomiska forskningscent...

31.1.2019 | Enligt en färsk undersökning är det med tanke på markanvändningssektorns klimatmål motiverat att minska avskogningen och öka beskogningen trots att dessa åtgärders effekter är relativt små i förhållande till den totala mängden kolsänkor i skogar. Den mest ändamålsenliga lösningen ur klimatsynpunkt är att begränsa avskogningen, det vill säga röjningen av skog för markanvändning, framför allt på torvmarker.

11.3.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Statsrådets allmänna sammanträde 25.11.2021 2(8) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2022 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

16.4.2020 | Det nationella nätverksarbetet inom regionutvecklingen kräver ett stadigare kunskapsunderlag som tagits fram i samarbete mellan regionutvecklingsaktörerna samt tydliga nationella mål och politiskt stöd för regionutvecklingen. Den fenomen- och temabaserade finansieringen bör även säkerställas och styras nationellt. Som kompensation för finansieringen krävs av regionutvecklingsnätverken ett stark...

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

29.4.2019 | Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen.

27.9.2022 | Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har erbjudit mångsidiga möjligheter att organisera forskning inriktad på att utveckla samhällspolitik och -funktioner samt lösa betydande samhällsutmaningar. Detta konstateras i den utvärdering som publicerades den 27 september för att fastställa om målen som ställts upp för den strategiska forskningen har uppfyllts. I utvärderingen låg fokus på att se över perioden mellan 2014 och 2020.

17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.

29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

19.8.2019 | Kostens klimatpåverkan kan minskas med 30–40 procent genom att ändra på kostvanorna och ta hand om kollagren i åkermark. En övergång till klimatvänlig kost förutsätter således förändringar på systemnivå, konstateras det i slutrapporten från projektet RuokaMinimi.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

22.8.2022 | Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

18.12.2019 | Prisnivån på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel har fluktuerat betydligt sedan systemet för utsläppshandel infördes, vilket kan ha en inverkan på systemets styrande effekt på kort och lång sikt. För att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt i alla marknadssituationer har man föreslagit att det införs ett golvpris på utsläppsrätter. Man har också diskuterat möjligheten att införa ett golvpris på regional nivå, till exempel i Norden eller både i Norden och i Baltikum.

3.2.2022 | Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.

8.12.2021 | Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.

30.4.2020 | Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet.

13.1.2020 | Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

27.6.2019 | I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.

30.5.2022 | Fördelningen av arbete och kapital har försämrats inom företagssektorn i Finland under 2000-talet, vilket har bromsat upp produktivitetstillväxten avsevärt. En central bidragande faktor till att tillväxten bromsas upp är att arbetskraften koncentreras till företag med lägre produktivitet. Genom att avlägsna bidragsfällor samt öka arbetskraftens rörlighet och lönekonkurrensen kunde fördelningen av arbetskr...

28.2.2022 | I en utredning som publicerades den 28 februari konstateras att uppföljningen av internationella konventioner om mänskliga rättigheter måste effektiviseras i Finland. Särskilt när det gäller effektiva europeiska kontrollsystem har långsamheten med det nationella genomförandet visat sig vara ett problem. En effektivisering förutsätter att statsrådet och riksdagen regelbundet behandlar de beslut ...

27.3.2020 | Navigatorerna erbjuder unga som behöver mångprofessionellt stöd heltäckande tjänster, och tjänsterna tillhandahålls i regel snabbare än vid TE-byråerna. De positiva konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på att de unga snabbare får tillgång till olika tjänster och effektivt styrs till dem. Navigatorernas utgifter finansieras med besparingar inom den offentliga ekonomin.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

16.9.2021 | En ökning av andelen fotgängare och cyklister förutsätter nya tänkesätt och metoder för identifiering av konflikter. I synnerhet i tätbefolkade stadsområden bör gång och cykling lyftas fram som de primära färdsätten i olika strategier och planer. Detta framgår av forskningsrapporten ”Potential och utmaningar i främjandet av gång och cykling”, som publicerades den 16 september.

27.10.2022 | Avsikten med systemet med säkerheter för gruvor är att säkerställa att i synnerhet miljöansvar realiseras i samband med nedläggningen och efterbehandlingen av gruvor. I nuläget faller dock förvaltning och hantering av vatten i gruvor delvis utanför de lagstadgade säkerheterna. I en färsk utredning föreslås det att säkerheter enligt miljöskyddslagen ska utvidgas från att gälla endast avfallsbehandling till att gälla hela gruvdriften.

29.3.2021 | För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

6.7.2020 | Befolkningsförbundet, Demos Helsinki och Sällskapet för mediefostran har utrett hur man i Finland borde svara mot digitaliseringens mänskliga effekter. Resultaten av undersökningen visar att skärmtid har både betydande fördelar och betydande nackdelar med tanke på nära mänskliga relationer. Projektaktörerna föreslår på basis av sin undersökning att det inrättas ett nytt tvärsektoriellt råd som koncentrerar sig på att främja digital välfärd och öka ansvarstagandet inom teknologibranschen.