Sök

4.10.2018 | Enligt en utredning som publicerades i dag har Finland möjlighet att minska växthusgasutsläppen från trafiken med 50 procent före 2030. Detta förutsätter att hållbara biodrivmedel utgör 30 procent (cirka 800 ktoe) av energianvändningen i trafiken, att det finns 250 000 elbilar och 50 000 gasbilar i trafik och att energieffektiviteten förbättras i enlighet med energi- och klimatstrategin.

28.6.2019 | Flexibel vårdpenning uppmuntrade lågutbildade mammor och ensamförsörjare att arbeta deltid. Dessa grupper anses i allmänhet löpa särskild stor risk för utslagning från arbetsmarknaden då de vårdar sina barn.

18.12.2018 | Lönesubvention till företag ökar i någon mån förvärvsinkomsterna och antalet arbetsmånader för dem som anställts med subventionen och minskar deras arbetslöshetsrisk efter subventionsperioden, framgår det av en omfattande konsekvensbedömning. I den aktuella undersökningen har man utrett lönesubventionens genomslagskraft under olika tider och olika bakgrundsfaktorers inverkan på skillnaderna i genomslagskraften.

21.12.2017 | Innovativa offentliga upphandlingar har en viktig roll i att främja regeringens mål, särskilt inom social- och hälsosektorerna och som drivkraft för ren teknik, cirkulär ekonomi och digitalisering. Detta framgår av en utredning som gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral.

11.9.2020 | I Finland har man samlat in geodatamaterial systematiskt i över hundra år, bland annat genom undersökningar och kartläggningar av berggrunden. Datamaterialet är till hjälp exempelvis vid planeringen av områdesanvändningen och vid planeringen av hur olika funktioner ska placeras ovan och under markytan. Dessutom håller materialet internationellt sett hög standard.

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

13.12.2019 | Växelverkan mellan transportsystemet och arbetsmarknaden är en del av bedömningen av transporternas ekonomiska konsekvenser. I den rapport som publicerades den 13 december reder man ut hur förändringarna i tillgängligheten till transporter påverkar arbetsmarknaden, hur man kan undersöka konsekvenserna och hur de hanteras vid bedömningar av transporter. Man framför ett förslag om hur arbetsmarknadskonsekven...

27.3.2018 | Finlands miljöcentral har tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet utvecklat en metod för att beräkna de kostnader som luftföroreningar orsakar och den ekonomiska nytta som minskade föroreningar ger. Nyttan kommer av minskade skadliga hälsoeffekter. Verktyget kan användas som stöd för beslutsfattandet inom luftvården, både i kommuner och på riksnivå.

10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.

10.9.2018 | God beredskap förbättrar möjligheterna att hantera en stor del av de väder- och klimatrisker som hotar Finland de närmaste åren. Kunskap om riskerna har sammanställts inom ramen för projektet SIETO, som har beställts av statsrådet. Syftet med projektet har varit att bedöma väder- och klimatrisker och att ta fram nya verksamhetsmodeller för riskbedömningen. Det finns relativt goda möjligheter att förber...

28.2.2019 | Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att inom sektorn för markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) främja uppnåendet av Finlands klimatmål. Enligt färska scenarioberäkningar kan skogarnas kolsänkor fördubblas före 2050 jämfört med dagens läge. Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida mins-kas med ca 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling av torvmarker.

14.12.2023 | 1(6) VN/35651/2023 15.12.2023 Ansökan om statsunderstöd från statsrådets kansli för forskningsprojekt om lärdomarna av coronakrisen Bakgrund till ansökan Finlands strategi för hantering av coronaviruset har baserats på testning, spårning, begränsn...

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

11.12.2019 | Lagberedarna upplever att utvecklandet av lagstiftningen är en väsentlig del av lagberedarens jobb. För att utvecklandet av lagstiftningen ska lyckas krävs politiskt engagemang. Detta framgår av en utredning som analyserar genomförandet och resultaten av regeringen Sipiläs spetsprojekt för smidigare författningar.

25.11.2019 | Passagerarsjöfarten får årligen cirka 250–280 miljoner euro i stöd. Offentligt stöd till branschen snedvrider samhällsekonomin, men att stödja branschen kan vara motiverat med tanke på försörjningsberedskapen under undantagsförhållanden.

20.12.2019 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Statsrådets allmänna sammanträde 19.12.2019 2(9) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 Planens målsättningar Målet för utrednings...

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

3.4.2020 | Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

30.8.2019 | För att få befolkningen att äta hälsosammare krävs samtidig användning av olika styrmedel samt förståelse för de centrala nationella utmaningarna när det gäller kosten, som till exempel hur vi kan öka konsumtionen av grönsaker och minska intaget av salt. De här uppgifterna framkommer i en forskningsrapport som publicerats den 30 augusti, där man granskat den finländska matmiljön och styrmedlen för matvanor.

19.12.2017 | En mångsidig översikt över statistikföringen och uppföljningen av rekreations- och naturturism har färdigställts. I översikten, som har utarbetats av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral, bedöms tillräckligheten och kvaliteten hos sektorns nuvarande datalager. I översikten föreslås också olika åtgärder för att förbättra informationsproduktionen och datalagren. De flesta datainsamlingar, uppföljningar och statistiker kräver uppdatering och utvidgning.

13.9.2018 | Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

3.10.2018 | Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.

18.3.2020 | I många länder har man testat eller tagit i bruk olika slags finansieringssystem för subsidiärt miljöansvar. Det finns emellertid inga allmänna skadefonder som täcker alla branscher och skador. Däremot finns det ett urval olika finansieringsmetoder som det är möjligt att välja bland för att ta fram en lösning som bäst lämpar sig för Finland, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet.

7.1.2019 | De regionala försöken inom arbetskrafts- och företagsservicen upphörde vid utgången av 2018. Försöken tog viktiga steg mot en kundorienterad och lösningsfokuserad servicemodell. Av de åtta sysselsättningsförsöken var fem kommunbaserade försök och de övriga tre landskapsbaserade försök. Erfarenheter av de regionala försöken och lärdomar från serviceutveckling genom försöksverksamhet presenteras i...

9.2.2018 | Ett försök av HNS, Esbo stad och Institutet för hälsa och välfärd med avsikt att göra mentalvårdstjänster till en del av elevvården har gett goda resultat i vården av ungas lindriga och medelsvåra depressioner. Försöket visade att man kan vårda ungas depression i skolan.

29.6.2018 | Kommunernas förmåga att klara av tjänsteproduktionen ska mätas med indikatorer som täcker kommunernas verksamhet på ett så övergripande sätt som möjligt. Incitamenten för kommuner ska inte basera sig på metoder för produktivitets- och effektivitetsbedömning, utan i stället på konkurrens mellan kommunerna. Detta innebär exempelvis att kommuner belönas för nettoflyttning, konstateras det i en utredning som har gjorts vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

6.4.2018 | En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.

29.4.2019 | Rådet för bedömning av lagstiftningen inledde sin verksamhet våren 2016. Trots att rådet bara har verkat under en kort tid, har det genom sina insatser redan i viss mån lyckats påverka både ministeriernas lagberedningsarbete och beredningsutvecklingen. Lagberedarna i sin tur önskar att rådet mer aktivt ska inta en rådgivande roll i författningsberedningen. Detta framgår av en utredningsrapport som publicerades i april.

10.6.2020 | Arbetsmarknadspolitikens inverkan på sysselsättningen är begränsad, konstateras det i en översiktsrapport baserad på forskningslitteratur som publicerades den 10 juni. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar sannolikheten för att arbetslösa ska få jobb i relativt liten grad, och dessutom har åtgärderna sidoeffekter som försämrar åtgärdernas inverkan på sysselsättningsgraden. I rapporten rekommende...

29.5.2018 | Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.

3.4.2018 | En finländsk forskargrupp har analyserat de nya inkomstkällorna i EU:s budget. Enligt forskarna talar skattebasernas rörlighet samt produktionens och konsumtionens miljökonsekvenser för enhetligare skattebaser på EU-nivå. Harmoniseringen gör det möjligt att se över finansieringen av EU:s budget så att den i fortsättningen baserar sig på nya egna medel som fås direkt från medlemsstaternas skattebaser.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

26.3.2020 | En undersökning gjord av Pellervon taloustutkimus (PTT), Naturresursinstitutet (Luke), Uleåborgs universitet och 4FRONT Oy visar att arbetskraften i Finland rör sig livligt mellan olika regioner och ur arbetsmarknadens synvinkel i rätt riktning. Det blir också allt vanligare att finländarna arbetar utanför den kommun där de bor. Befolkningen koncentreras allt mer till stadscentrumen, men helhetsbil...

31.8.2018 | Den cirkulära ekonomin är betydande för Finlands ekonomi, men ofta behöver den styras. Utmaningen är att skapa värde av material, komponenter eller apparater som definierats som avfall. Detta kan påverkas med ekonomiska styrmedel. Nuvarande styrmedel är effektiva inom många områden men inte över hela linjen. Dessutom utmanar växande förväntningar och politiska mål oss att utveckla styrmedlen till en ny nivå.

19.2.2020 | Finländarnas rörlighet mellan olika yrken kan ökas genom att höja utbildningsnivån, genom att utveckla mer flexibel kompletterande utbildning och omskolning och ge-nom att bättre förutse framtida kompetensbehov, visar en utredning av Pellervon taloustutkimus PTT och Tammerfors universitet. Också servicen för arbetssökande bör utvecklas för att den ska vara mer individuell än hittills. I utredningen föreslås nya digitala verktyg till stöd för detta.

29.10.2020 | De av EU planerade koldioxidtullarna kan minska koldioxidläckaget men har vid en närmare granskning visat sig vara problematiska i många avseenden. Enligt en undersökning som publicerades den 29 oktober kommer EU:s projekt för koldioxidtullar att stöta på utmaningar under de kommande åren.

16.2.2018 | Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

29.3.2018 | Cybersäkerhet är en väsentlig del av det finska samhällets säkerhet och konkurrenskraft. Cybersäkerhet blir allt viktigare i och med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Samtidigt betonas också vikten av strategisk ledning av cybersäkerheten. Detta konstateras i en rapport som har utarbetats av forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet. Rapporten publicerades i dag den 29 mars.

11.2.2019 | De höga anskaffningspriserna för elbilar och utmaningarna med laddning av elbilar i husbolag bromsar för närvarande upp såväl utvecklingen av elbilsmarknaden och laddningsinfrastrukturen som den naturliga utökningen av elbilsbeståndet. Att införa fler elbilar i bilbeståndet är ett kostnadseffektivt sätt att trappa upp marknaden, men det förutsätter effektiva främjande åtgärder under de närmaste åren.

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2017 Statsrådets allmänna sammanträde 22.9.2016 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2017 Planens målsättningar Målet med utredni...

2.12.2019 | Finländska företag har börjat identifiera och ta hänsyn till möjligheter att främja hållbar utveckling i sin innovationsverksamhet: närmare 90 procent av alla finländska innovationer under detta årtionde bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. En färsk studie visar att innovationer inom hållbar utveckling skapar mervärde för företagen. Studien tar också upp framtida utvecklingstrender som behövs för att nå målen för hållbar utveckling.

20.9.2018 | UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Statsrådets allmänna sammanträde 3.12.2015 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2016 Planens målsättningar Målet med utrednings...

19.1.2018 | I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation. Också utländska turister är allt mer intresserade av den finska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.

15.2.2019 | Skolorna har allt oftare en gemensam vision för digitaliseringen, och arbetsgemenskaperna stöder förverkligandet av visionen. Digitaliseringen beaktas på ett allt mer målinriktat sätt i helhetsplaneringen av undervisningen. Målen i digitala strategier utvärderas en aning oftare än tidigare i skolorna, även med tanke på lärarnas personliga utvecklingsmål. Det finns dock fortfarande vissa utvecklingsbeh...

5.10.2018 | I Finland finns det rikligt med vild fisk och det är tryggt att börja inta mer av den. Detta framgår av en färsk undersökning, enligt vilken halten av miljögifter i de flesta inhemska fiskar är mycket låg. Fiskar med en låg halt av miljögifter är bland annat sik, siklöja och mört och i havsområden abborre, gös och lake. Ökat intag av inhemsk vild fisk har positiva effekter på folkhälsan. Dessutom ökar det utbudet av närproducerad mat och främjar fiskerinäringen.

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2019 Statsrådets allmänna sammanträde 20.9.2018 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2019 Planens målsättningar Målet för utrednings-...

30.9.2016 | Team Finland-tillväxtprogrammen erbjuder ett nytt slags verktyg för att främja internationalisering av små och medelstora företag. Resultaten av den utvärdering av tillväxtprogrammen som har publicerats i dag visar att företagen i huvudsak är nöjda med förverkligandet av programmen. Det finns dock betydande skillnader i hur framgångsrika tillväxtprogrammen varit, och verksamhetsmodellen behöver ännu utvecklas.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

18.4.2018 | Detaljerna i styrmodellen för landskap avgör hur väl modellen fungerar och hur tjänsteanordnaren bedömer sina möjligheter att styra produktionen.

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2018 Statsrådets allmänna sammanträde 21.9.2017 2(7) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2018 Planens målsättningar Målet med utredni...

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI Promemoria Understatssekreterare 31.3.2014 Timo Lankinen UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN SOM STÖDER STATSRÅDETS BESLUTS- FATTANDE – bakgrundspromemoria Utrednings- och forskningsplanen som stöder beslutsfattande i statsrådet 2014...

2.12.2016 | Mikael Hildén, Fanny Groundstroem, Timothy R. Carter, Mikko Halonen, Adriaan Perrels, Hilppa Gregow Ilmastonmuutoksen heijastevaikutukset Suomeen Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 46/2016 KUVAILULEHTI Julka...

3.5.2017 | Pia Maria Jonsson, Kimmo Parhiala, Timo Sinervo, Anna-Mari Aalto, Timo T. Seppälä, Jukka Kärkkäinen ja Riikka Väyrynen Palvelusetelikokeilun arviointikehikko Toukokuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 46/2017 2 KUVA...

3.2.2017 | Pöyry Management Consulting Oy Metsäbiomassan kustannustehokas käyttö Helmikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 23/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Valtioneuvoston kanslia, 2.2.2017 Tekijät Pöyry Mana...

10.1.2017 | Päivi Parviainen, Jukka Kääriäinen, Juha Honkatukia & Maija Federley Julkishallinnon digitalisaatio – tuottavuus ja hyötyjen mittaaminen Tammikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 3/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja...

1.12.2016 | Ilkka Ylhäinen – Petri Rouvinen – Tero Kuusi Katsaus yksityisen t&k-toiminnan ja sen julkisen rahoituksen vaikuttavuuteen Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 57/2016 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Va...

21.12.2016 | Anneli Miettinen, Juho-Matti Paavola, Anna Rotkirch, Minna Säävälä, Arttu Vainio Perheenyhdistämisen edellytysten tiuken- taminen ja sen vaikutukset Suomessa sekä kokemuksia viidestä Euroopan maasta Joulukuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutki...