Sök

25.3.2021 | Europeiska unionens nya finansieringsprogram InvestEU samordnar EU:s finansieringsinstrument och skapar nya möjligheter även för finländska företag. I utredningen som offentliggjordes den 25 mars kartläggs möjligheterna att utnyttja programfinansieringen.

30.1.2020 | Terrorismen är ett av de största säkerhetshoten i Europa, och medborgarna har höga förväntningar på EU:s åtgärder för att bekämpa terrorism. Det är svårt att utvärdera EU:s resultat av bekämpningen av yttre terrorism, eftersom terrorismen bekämpas på många olika sätt genom internationell diplomati, krishanteringsinsatser, utvecklingsarbete och fristående ämbetsverks verksamhet. En rapport som publicera...

11.12.2018 | En undersökning av Utrikespolitiska institutet visar att säkerhetspolitiska frågor har blivit allt viktigare för EU-medborgare. I sin utredningsrapport, som publicerades i dag den 11 december 2018, behandlar Utrikespolitiska institutet medborgarnas syner på unionen som säkerhetsgemenskap.

7.3.2019 | Den pågående omvälvningen av världsordningen är mångfasetterad och konsekvenserna av denna omvälvning tar sig uttryck i ökad instabilitet inom den internationella politiken, försvagade globala samarbetssystem och regelverk samt förändringar inom de stormaktspolitiska maktstrukturerna. Utvecklingstrender när det gäller den globala ordningen är regionalisering, multipolarisering av maktstrukturerna samt splittring av aktörer.

29.3.2018 | Cybersäkerhet är en väsentlig del av det finska samhällets säkerhet och konkurrenskraft. Cybersäkerhet blir allt viktigare i och med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Samtidigt betonas också vikten av strategisk ledning av cybersäkerheten. Detta konstateras i en rapport som har utarbetats av forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet. Rapporten publicerades i dag den 29 mars.

10.6.2021 | Enligt en utredning som publicerades den 10 juni grundar sig framgångsrika lösningar på problem med inomhusluften ofta på etablerade verksamhetsmodeller och en långsiktig förvaltning av fastighetsbeståndet.

7.2.2019 | Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Detta konstateras i en forskningsrapport som publicerades den 7 februari.

7.4.2022 | För att utveckla PRAO-perioderna, dvs. den praktiska arbetslivsorienteringen, krävs bättre planering så att man kan öka jämställdheten och jämlikheten för perioderna. Det är slutsatsen i en undersökningsrapport som publicerades den 7 april. Enligt undersökningen finns det stor potential för att utveckla PRAO-perioderna. Genom att utveckla ett uppföljningssystem, en styrmodell och ett närmare samarb...

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

16.2.2022 | Byggandet är en mycket materialintensiv sektor och ett nyckelområde för att främja den cirkulära ekonomin. Rivningsmaterial bedöms ha en betydande kvantitativ och kvalitativ potential för ytterligare användning. En utredning som publicerades den 16 februari visar att betongelement, tegel, stål och obehandlat virke inte utgör råvaror som är särskilt problematiska med tanke på återanvändning enligt aktuell information.

25.3.2022 | Gruvverksamhet har stor samhällsbetydelse. Det har ansetts nödvändigt att utreda möjligheterna att samordna olika intressen och klarlägga intressejämförelsens innehåll inom gruvlagens tillämpningsområde som ett verktyg för att pröva enskilda gruvprojekts godtagbarhet i samhället. Detta har undersökts i en utredning som publicerades den 25 mars (Intressivertailu kaivoslain lupaprosessin osana).

28.4.2020 | Den regionala säkerhetsplanering som kommunerna ansvarar för utvecklas så att landskapen, kommunerna eller större områden bättre ska kunna förbereda sig för störningar och undantagsförhållanden. Forskare har tagit fram en ny modell som man kan använda för att organisera säkerhetsplaneringen på ett nytt sätt. Dessutom kan man välja lämpliga indikatorer för att beskriva säkerhetsläget i den region som granskas.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

28.2.2023 | Enligt en undersökning som publicerades den 28 februari gör den hårdare konkurrensen mellan stormakterna det svårare att hantera globala utmaningar genom multilateralt samarbete. Finland kan bemöta omställningen genom insatser för att stärka EU:s roll inom utrikespolitiken och genom satsningar på informella samarbetsformer och partnerskap med aktörer i det globala syd.

27.1.2021 | Helhetsbilden av hot- och våldsincidenter i Finlands kommunfält är polariserad och svår att uppfatta. Antalet hotfulla situationer har ökat och blivit allvarligare vid enheter inom social- och hälsovården och socialväsendet samt vid skolor och läroanstalter. Ledamöter upplever att säkerheten är på en god nivå, men beredskap, säkerhetsplanering och utbildning anses nödvändigt. Säkerheten för anställda och beslutsfattare inom kommunerna utreddes i undersökningen KuntaTurva.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

30.5.2022 | Utredningen som Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT genomförde för statsrådet om möjligheterna för små modulära kärnreaktorer (SMR-teknik) i Finland visar att dessa reaktorer redan inom ramen för den nuvarande kärnenergilagstiftningen skulle kunna genomföras i Finland inom produktion av antingen elektricitet eller värme eller både och.

16.6.2023 | ”Syftet med Natos kärnvapenkapacitet är att bevara fred, förebygga påtryckningar på alliansen och förhindra aggression. Enligt Nato är det ytterst osannolikt att alliansen skulle bli tvungen att använda kärnvapen. För att avskräckningen ska vara trovärdig krävs dock visad förmåga och beredskap att använda kärnvapen. Därför övar Nato för kärnvapenanvändning och gör potentiella motståndare medvetna om sina avsikter”, berättar författaren till studien Jyri Lavikainen.

26.11.2021 | Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.