Sök

Forskningsverksamheten till stöd för statsrådets beslutsfattande Syftet med forskningsverksamheten till stöd för statsrådets beslutsfattande (VN Tutkiva) är att säkerställa en stark horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattan...

Statsrådets utrednings- och forskningsplan Målet med den utrednings- och forskningsplan som tas fram till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas för det samhälleliga beslutsfattandet. Många utm...

Forskningsplaner Statsrådets kansli ber ministerierna lägga fram förslag till informationsbehov som grund för den forskningsplan som utarbetas årligen. Till forskningsplanen väljs informationsbehov som gäller frågor som är viktiga för statsrådets ...

Arbetsgruppen för samordning av statsrådets forskningsverksamhet Arbetsgruppen för samordning av statsrådets forskningsverksamhet är ett samarbetsorgan och forum för informationsutbyte mellan ministerierna. Arbetsgruppen har som syfte att stärka d...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Bra beslut bygger på forskningsinformation Statsrådets forskningsverksamhet tar fram information till stöd för statsrådets beslutsfattande och den politiska beredningen. Läs mer om vår verksamhet Aktuellt 28.5.2026 | 9:27 Undersökning: Nätbedräger...

Upphandling av forskningsprojekt Forskning som stöder statsrådets beslutsfattande upphandlas genom ett öppet anbudsförfarande som baserar sig på statsrådets årliga forskningsplan. Anbudsförfarandena är avsedda för högskolor, forskningsinstitut och...

4.6.2026 | Meteorologiska institutet ska leda ett forskningsprojekt för att för första gången beskriva hur en försvagning av den atlantiska meridionala cirkulationen (Amoc) påverkar Finland. Hiipuva -projektet, som finansieras av statsrådet, stärker kunskapsunderlaget för beredskap i en situation där tippningspunkter i klimatsystemet snabbt kan förändra levnadsförhållandena.

23.3.2026 | Statsrådets kansli inledde ett anbudsförfarande för genomförandet av statsrådets forskningsplan för 2026 den 23 mars. Anbudsförfarandet pågår till den 24 april 2026 kl. 15.00.

Dataskydd Kontaktuppgifter Personuppgiftsansvarig Statsrådets kansli, PB 23, 00023 Statsrådet Registratorskontoret: kirjaamo.vnk(a)gov.fi och Strategiavdelningen vid statsrådets kansli: vntutkiva(a)gov.fi Dataombudsmannen övervakar efterlevnaden a...

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

29.1.2026 | I en undersökning som Utrikespolitiska institutet utfört tillsammans med Helsingfors universitet och Tammerfors universitet granskas de omfattande formerna för Rysslands påverkan på Finland under 2000-talet och hur de påverkat det finländska samhället och finländskt beslutsfattande.

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

28.11.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 2025-11-27 Ärende- och dokumentnummer VN/35217/2025 VN/35217/2025-VNK-2 Postiosoite Käyntiosoite Puhelin Faksi s-posti, internet Postadress Besöksadress Telefon Fax e-post, internet Postal Address Office Telephone Fax e-mail, ...

18.6.2025 | Invandrarna och deras ättlingar är på olika vis delaktiga i samhället och politiken och sättet för delaktigheten varierar betydligt mellan grupperna. Erfarenheter av diskriminering har en koppling till ett mindre förtroende för politik, men dessa ökar graden av politiskt engagemang.

25.6.2019 | Algoritmiskt beslutsfattande är av central betydelse när det gäller att främja digitaliseringen inom statsförvaltningen. Utnyttjandet av robotiserad processautomation och artificiell intelligens i det offentliga beslutsfattandet medför dock risker. Helsingfors universitets Legal Tech Lab har i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Näringslivets forskningsinstitut kartlagt vilka juridiska villkor som gäller för algoritmiskt beslutsfattande.

4.10.2019 | En tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och närmare hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har blivit utsatta för hatretorik på grund av sina förtroende- eller tjänsteuppdrag. Dessutom bedömer två av tre beslutsfattare att hatretorik i den offentliga debatten har ökat under de senaste åren. Uppgifterna framgår av en färsk studie.

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

4.12.2024 | En färsk undersökning bedömer hur olika vattenvårdsåtgärder påverkar vattenkraftsproduktionen, vattenkraftens reglerförmåga och balansen på elmarknaden. Resultaten visar att en god ekologisk status eller potential för vattendragen kan uppnås samtidigt som man säkerställer tillförlitligheten i energisystemet.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

20.3.2025 | Personregistret för statsrådets forskningsverksamhet Register över behandling (EU:s allmänna dataskyddsförordning 2016/679) 3.3.2025 Personuppgiftsansvarig Statsrådets kansli Snellmansgatan 1 A PB 23, 00023 Statsrådet Växel 0295 16001 Kontaktperso...

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

4.12.2023 | För att Finland ska lyckas i den gröna omställningen krävs en effektivare prissättning och reglering av koldioxidutsläppen, främjande av konkurrens inom branscherna för grön teknik och en långsiktig investeringsstrategi. Enligt en färsk undersökning måste Finland också delta i det internationella samarbetet för att förhindra koldioxidläckage och se till att det i framtiden finns tillräckligt med kompetent grön arbetskraft.

27.9.2022 | Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har erbjudit mångsidiga möjligheter att organisera forskning inriktad på att utveckla samhällspolitik och -funktioner samt lösa betydande samhällsutmaningar. Detta konstateras i den utvärdering som publicerades den 27 september för att fastställa om målen som ställts upp för den strategiska forskningen har uppfyllts. I utvärderingen låg fokus på att se över perioden mellan 2014 och 2020.

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

31.3.2023 | Enligt utredningen som publicerats den 31 mars bör kommunerna och välfärdsområdena redan på förhand bedöma konsekvenserna av sina beslut för invånarnas psykiska hälsa. Detta arbete får stöd av den konkreta verksamhetsmodell som Institutet för hälsa och välfärd, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Centralförbundet för Mental Hälsa och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf har skapat i projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

9.12.2022 | I Finland tryggas den kommunala självstyrelsens starka ställning i grundlagen. Det är inte möjligt att fastställa exakta gränser för den kommunala självstyrelsen, vilket leder till differentiering av kommunernas uppgifter. Samtidigt har kommunerna en stark skyldighet att tillhandahålla tjänster på lika villkor. Detta konstateras i en rapport som utarbetades inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och publicerades den 9 december.

5.9.2023 | Enligt en färsk undersökning finns det minst 1 500 företag i Finland som äger eller utvecklar kritisk teknik. Kritisk teknik i företagen är till exempel säkerhets- och mobilteknik. Merparten av dessa företag är i inhemsk ägo. Undersökningen gav inga indikationer på att den kritiska tekniken skulle bidra särskilt till att öka företagens exponering för utländska förvärv. I framtiden bör dock större uppmärksamhet fästas vid säkerhetskonsekvenserna vid företagsförvärv.

28.8.2023 | Insatserna i Afghanistan 2002–2021 räknas till Finlands mest krävande krishanteringsuppdrag. Den senaste forskningen granskar hur effektiva Finlands krishanteringsåtgärder i Afghanistan var ur olika synpunkter och lägger fram rekommendationer om hur en övergripande bedömning av krishanteringens effektivitet ska utvecklas.

22.11.2022 | Prognostisering och beaktande av kommande generationer bör integreras starkare i lagberedningen i Finland. Detta konstateras i en undersökningsrapport som gjorts till stöd för den andra delen av statsrådets framtidsredogörelse. I undersökningen granskades prognostisering och kommande generationers rättigheter och sätt att representera dem i lagberedningen i såväl ett finländskt som ett internationellt perspektiv.

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

27.2.2023 | Finland är ett globalt föregångsland i främjandet av hållbar utveckling. I ljuset av den nuvarande situationen har Finland dock svårigheter att nå målen i Agenda2030. Finlands utmaningar gäller särskilt ekologisk hållbarhet samt globalt ansvar och gränsöverskridande negativa effekter. Det är viktigt att fortsätta med ett målinriktat och långsiktigt arbete för att uppnå målen i Agenda2030, konstateras det i en utvärderingsrapport som publicerades den 27 februari.

24.8.2022 | Hälso- och sjukvårdstjänsterna behöver öppna principer på nationell nivå som stöd för prioritering. I en rapport som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 24 augusti presenteras de steg genom vilka prioriteringen bör utvecklas i Finland.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

21.6.2022 | Utvecklingen av välfärdsekonomin pågår för närvarande aktivt i Finland. Finland saknar dock en nationell metod för att följa upp välfärdens utveckling och styra beslutsfattandet i ljuset av den informationen. I den färska utredningen beskrivs fyra utvecklingslinjer för styrningen av välfärdsekonomin.

23.5.2023 | Sociala företag och deras sociala innovationer bidrar med nya alternativ och finansieringsmekanismer vid lösning av samhälleliga problem. Detta är ett viktigt budskap särskilt till dem som fattar beslut om innovationspolitik och finansiering av innovationer samt till ansvariga för offentliga upphandlingar.

3.11.2023 | En ny undersökning som samordnades av Östra Finlands universitet undersökte vilken ställning det engelska språket har inom den offentliga förvaltningen, näringslivet och högre utbildning. Enligt undersökningsresultaten finns det för närvarande mycket få tecken på att våra nationalspråk, finska och svenska, kommer att bli marginaliserade. I den offentliga debatten betonas det hot som det engelska språket utgör för de inhemska språken, men undersökningen stöder inte denna vardagliga observation.

6.9.2022 | I Finland fortsätter urbaniseringen under de kommande årtiondena, vilket betyder att det byggs mycket nytt i synnerhet i de största stadsregionerna. Detta ger en möjlighet att utveckla städernas samhällsstruktur i en hållbarare riktning, men samtidigt innebär hanteringen av tillväxten en utmaning med tanke på hållbarhetsmålen. Detta konstateras i en utredning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 6 september.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

6.10.2023 | Finland och de övriga nordiska länderna hotas av underrepresentation i tjäns-temannakåren vid Europeiska unionens institutioner. Denna oro uttrycktes i en utredning som publicerades den 6 oktober och som jämförde vissa med-lemsstaters insatser för att främja medborgarnas karriärer i EU. Enligt utred-ningen är de nationella ansträngningarna i sig inte tillräckliga för att på kort eller medellång sikt avhjälpa situationen.

11.12.2023 | Regleringen som gäller företagens miljöåtgärder, företagsansvar och klimatpåståenden befinner sig i ett stort brytningsskede, och gränsen mellan den frivilliga och den reglerade koldioxidmarknaden är i färd att suddas ut. Finland har möjlighet att spela en viktig roll på EU-nivå när regleringen utvecklas, berättar en ny utredning.

1.9.2023 | För att sociala medier ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att kommunikationsmålen, målgrupperna, kärninnehållet och kommunikationsansvaret definieras kanalvis i myndigheternas kommunikationsriktlinjer. Det krävs också tillräckliga resurser för att utnyttja sociala medier och utbilda myndigheterna. Dessutom är det viktigt att tillhandahålla stöd i situationer där myndigheterna blir svartmålade eller utsatta för andra former av trakasserier.

31.5.2022 | Sysselsättningsgraden för kvinnor sjönk kraftigt till följd av coronakrisen, eftersom coronarestriktionerna i synnerhet riktade sig mot kvinnodominerade branscher. Detta visar en utredning som publicerades i dag den 31 maj. Coronakrisen var också särskilt belastande för dem som arbetar i kvinnodominerade branscher, till exempel för anställda inom social- och hälsovården och undervisningssektorn.

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

31.8.2023 | För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

13.6.2023 | Förebyggandet av sjukdomar som smittar från djur till människor (zoonoser) kräver föregripande åtgärder som grundar sig på tvärvetenskaplig kunskap om den rådande situationen. De viktigaste resultaten av uppföljningen av zoonoser 2011–2021 har sammanställts för att förbättra insikterna om zoonossituationen i Finland och dess utveckling.

17.4.2023 | Frågor kring förverkligandet av mänskliga rättigheter och demokrati är mer aktuella än någonsin. Det är också uppenbart att demokratin och de mänskliga rättigheterna inte kan upprätthållas eller förverkligas, om de inte stöttas, främjas eller är föremål för diskussioner. Detta konstaterades i en undersökning som publicerades den 17 april och där genomförandet av demokrati- och människorättsforst...

31.8.2023 | Finlands nuvarande distributionsskyldighet på 34 procent för förnybara drivmedel år 2030, i kombination med flyg- och sjötrafikens egna minimiskyldigheter i fråga om förnybara drivmedel, överskrider klart de höjda målnivåer som EU avtalat om. I sin utredning undersökte AFRY Management Consulting ändringsbehoven i lagen om distributionsskyldighet som gällde vid ingången av 2023 och som uppkommer när RED III-direktivet träder i kraft.

19.6.2023 | Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

8.6.2023 | Enligt en färsk utredning hänför sig problemen med regleringen av myndigheters tillhandahållande av information på eget initiativ till lagberedningen. Utredningen innehåller konkreta förslag på hur regleringen kan utvecklas så att den bättre tillgodoser behoven av att tillhandahålla information på eget initiativ för att bekämpa brott samt upprätthålla och främja säkerhet.