Sök

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

17.11.2021 | Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar int...

5.4.2022 | Revideringen av miljöskyddslagen ledde till smidigare förfaranden och effektivare övervakning. Även naturvärdena för förläggningen av torvutvinningen har kunnat beaktas bättre. I en utredning som publicerades den 5 april granskades lagrevideringens funktion och effekt, och revideringarna konstaterades i huvudsak ha utfallit väl.

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

16.2.2021 | Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.

15.4.2025 | Enligt en färsk utredning kräver genombrottet i plaståtervinning i Finland många åtgärder och styrning av den offentliga makten som stöder dessa, och till exempel de anläggningsinvesteringar som planeras räcker inte till för att öka återvinningsgraden av plast i betydande utsträckning. Nuförtiden hamnar cirka 80 procent av all plastavfall i Finland i energiåtervinning.

15.4.2020 | Forskarna vid löntagarnas forskningsinstitut har tagit fram en beräkningsmodell för familjeledigheter. Modellen möjliggör en mer högklassig bedömning av vilka effekter olika familjeledighetsmodeller har på utnyttjandet av familjeledigheter. Med hjälp av modellen kan de tjänstemän som gör konsekvensbedömningar uppskatta hur föräldrarna till barn i olika åldrar utnyttjar familjeledigheter och på så sätt beräkna vilka konsekvenser olika förslag får för sysselsättningen och den offentliga ekonomin.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

8.3.2019 | Undersökningen av de periodiska intervjuerna med arbetslösa visar att de leder till att arbetssökande effektivare hänvisas till tjänster för arbetssökande kunder. Att intervjua alla kunder med tre månaders mellanrum fungerar dock inte och är inte ett kostnadseffektivt tillvägagångssätt.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

27.8.2020 | Främjandet av jämställdhet och likabehandling inom högskoleutbildningen i Finland stöds av information om åtgärder i jämförelseländer och om dessa åtgärders effekter. En översikt som gjorts inom ramen för Åbo universitets och Tammerfors universitets gemensamma GATE-projekt (Gaining Access to Tertiary Education) visar hur jämställdhet och likabehandling främjas i Sverige genom lagstiftning, ekonomisk styrning och informationsstyrning.

11.2.2020 | Slopandet av skattestödet för dieselbränsle skulle vara ett effektivt ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen, visar en undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT. Slopandet skulle försvaga exportindustrins kostnadskonkurrenskraft, men relativt lite. För hushållen skulle slopandet av skattestödet kunna kompenseras exempelvis i form av inkomstöverföringar eller sänkta skatter på förvärvsinkomster.

28.1.2019 | En färsk undersökning av Näringslivets forskningsinstitut och Löntagarnas forskningsinstitut ger mer detaljerad information om konjunkturers effekter på Finlands ekonomi. Undersökningen, vars resultat offentliggjordes den 28 januari, ger en mer preciserad bild av utvecklingen av den produktionspotential som är oberoende av konjunkturväxlingar. Inom ramen för undersökningen bedömdes också tillväxtutsikterna för den potentiella produktionen i samhällsekonomin åren 2019–2023.

13.2.2019 | Den fjärde handelsperioden inom EU:s utsläppshandel omfattar åren 2021–2030. EU:s utsläppshandelsdirektiv, som reviderades inför den fjärde handelsperioden, trädde i kraft i april 2018. Europeiska kommissionen har lagt fram särskilda diskussionsunderlag med olika alternativ till detaljerad lagstiftning om utsläppshandel. Nu har Pöyry Management Consulting Oy granskat olika frågor i kommissionens förslag som bedömts vara viktiga för Finland.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

20.5.2024 | Andelen dubbelexamina av alla examina på andra stadiet är relativt liten. Till sina egenskaper eller inträde på arbetsmarknaden ligger de som avlagt dubbelexamen i granskningen på gränsen mellan dem som avlagt studentexamen och dem som genomgått en yrkesutbildning. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet ökade sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet, men försöket hade ingen märkbar inverkan på inträdet på arbetsmarknaden.

18.11.2024 | Enligt den utredning som statsrådet låtit göra anses hemsjukhuset vara en serviceform som växer i framtiden och är till och med en primär serviceform. Det behövs mer undersökning av effektivitet. Utredningens resultat publicerades i slutrapporten för projektet Hemsjukhusverksamhetens nuläge, effektivitet och mätning av verksamheten.

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

20.9.2023 | Enligt en utredning gjord på uppdrag av statsrådet bör styrningen av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utökas för att göra tjänsterna mer effektiva. Dessutom behöver effektiviteten hos de digitala tjänsterna undersökas ytterligare. Resultaten av utredningen publicerades i slutrapporten för projektet Digitaalisten palvelujen vaikutukset sosiaali- ja terveydenhuollossa (de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården).

8.11.2024 | Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

14.3.2023 | Enligt en utredning som publicerats den 14 mars stödjer undervisnings- och kulturministeriets mål för statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande samt målen för de finansierade projekten på ett bra sätt regeringsprogrammets sysselsättningsmål samt utbildningspolitiska linjer.

28.11.2022 | Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare. Detta förutsätter tillräckliga tids-, penning- och personresurser. Det behövs också indikatorer för bedömning av naturvårdens effekter.

23.9.2024 | Det pågår stora omställningar på den frivilliga koldioxidmarknaden. I en ny rapport identifieras och analyseras sex möjliga utvecklingsriktningar för den frivilliga CO2-marknaden och deras konsekvenser för Finland.

15.8.2024 | Under konjunktursvackor kan det finländska permitteringssystemet bidra med flexibilitet för både arbetsgivarna och arbetstagarna, men det är inte nödvändigtvis bra med tanke på produktiviteten inom hela samhällsekonomin, konstateras det i en utredningsrapport av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Helsingfors universitet och Owal Group. Permitteringarna är tämligen starkt koncentrerade till vi...

28.8.2023 | Insatserna i Afghanistan 2002–2021 räknas till Finlands mest krävande krishanteringsuppdrag. Den senaste forskningen granskar hur effektiva Finlands krishanteringsåtgärder i Afghanistan var ur olika synpunkter och lägger fram rekommendationer om hur en övergripande bedömning av krishanteringens effektivitet ska utvecklas.

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

24.3.2022 | Det har konstaterats att ekosystem har en allt viktigare roll i genomförandet av EU:s och Finlands innovations- och näringspolitik. Analysen och bedömningen av olika ekosystems effekter har hittills varit rätt anspråkslös. I en studie som publicerades den 24 mars har man tagit fram mångsidig information som stöd för att identifiera och bedöma innovationsekosystemens effekter och effekternas olika kanaler.

27.1.2023 | En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin.

14.12.2023 | [Forskningshelhetens namn] Forskningsplan dd.mm.2023 Forskningsplanen ska vara högst 20 sidor samt högst 4 sidor för varje delprojekt, utan att pärmen och innehållsförteckningen medräknas (Denna text kan raderas i den färdiga forskningsplanen) Inn...

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

3.4.2023 | Kommunförsöken upplevs vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet även om de betydande effekterna enligt statistiken på kommunnivå lyser med sin frånvaro. Enligt mellanrapporten av det forskarkonsortium som letts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är den kommande tvåårsperioden avgörande för i vilken grad reformeringen av servicen har lyckats och hur idéerna och verksamhetssätten från försöken kan anpassas till det nya ekosystemet för arbetskraftstjänsterna.