Sök

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

19.12.2017 | En mångsidig översikt över statistikföringen och uppföljningen av rekreations- och naturturism har färdigställts. I översikten, som har utarbetats av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral, bedöms tillräckligheten och kvaliteten hos sektorns nuvarande datalager. I översikten föreslås också olika åtgärder för att förbättra informationsproduktionen och datalagren. De flesta datainsamlingar, uppföljningar och statistiker kräver uppdatering och utvidgning.

3.10.2018 | Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.

7.1.2019 | De regionala försöken inom arbetskrafts- och företagsservicen upphörde vid utgången av 2018. Försöken tog viktiga steg mot en kundorienterad och lösningsfokuserad servicemodell. Av de åtta sysselsättningsförsöken var fem kommunbaserade försök och de övriga tre landskapsbaserade försök. Erfarenheter av de regionala försöken och lärdomar från serviceutveckling genom försöksverksamhet presenteras i...

13.9.2018 | Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

10.6.2020 | Arbetsmarknadspolitikens inverkan på sysselsättningen är begränsad, konstateras det i en översiktsrapport baserad på forskningslitteratur som publicerades den 10 juni. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar sannolikheten för att arbetslösa ska få jobb i relativt liten grad, och dessutom har åtgärderna sidoeffekter som försämrar åtgärdernas inverkan på sysselsättningsgraden. I rapporten rekommende...

18.3.2020 | I många länder har man testat eller tagit i bruk olika slags finansieringssystem för subsidiärt miljöansvar. Det finns emellertid inga allmänna skadefonder som täcker alla branscher och skador. Däremot finns det ett urval olika finansieringsmetoder som det är möjligt att välja bland för att ta fram en lösning som bäst lämpar sig för Finland, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Helsingfors universitet.

29.4.2019 | Rådet för bedömning av lagstiftningen inledde sin verksamhet våren 2016. Trots att rådet bara har verkat under en kort tid, har det genom sina insatser redan i viss mån lyckats påverka både ministeriernas lagberedningsarbete och beredningsutvecklingen. Lagberedarna i sin tur önskar att rådet mer aktivt ska inta en rådgivande roll i författningsberedningen. Detta framgår av en utredningsrapport som publicerades i april.

29.10.2020 | De av EU planerade koldioxidtullarna kan minska koldioxidläckaget men har vid en närmare granskning visat sig vara problematiska i många avseenden. Enligt en undersökning som publicerades den 29 oktober kommer EU:s projekt för koldioxidtullar att stöta på utmaningar under de kommande åren.

29.6.2018 | Kommunernas förmåga att klara av tjänsteproduktionen ska mätas med indikatorer som täcker kommunernas verksamhet på ett så övergripande sätt som möjligt. Incitamenten för kommuner ska inte basera sig på metoder för produktivitets- och effektivitetsbedömning, utan i stället på konkurrens mellan kommunerna. Detta innebär exempelvis att kommuner belönas för nettoflyttning, konstateras det i en utredning som har gjorts vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT.

19.2.2020 | Finländarnas rörlighet mellan olika yrken kan ökas genom att höja utbildningsnivån, genom att utveckla mer flexibel kompletterande utbildning och omskolning och ge-nom att bättre förutse framtida kompetensbehov, visar en utredning av Pellervon taloustutkimus PTT och Tammerfors universitet. Också servicen för arbetssökande bör utvecklas för att den ska vara mer individuell än hittills. I utredningen föreslås nya digitala verktyg till stöd för detta.

9.2.2018 | Ett försök av HNS, Esbo stad och Institutet för hälsa och välfärd med avsikt att göra mentalvårdstjänster till en del av elevvården har gett goda resultat i vården av ungas lindriga och medelsvåra depressioner. Försöket visade att man kan vårda ungas depression i skolan.

6.4.2018 | En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.

26.3.2020 | En undersökning gjord av Pellervon taloustutkimus (PTT), Naturresursinstitutet (Luke), Uleåborgs universitet och 4FRONT Oy visar att arbetskraften i Finland rör sig livligt mellan olika regioner och ur arbetsmarknadens synvinkel i rätt riktning. Det blir också allt vanligare att finländarna arbetar utanför den kommun där de bor. Befolkningen koncentreras allt mer till stadscentrumen, men helhetsbil...

29.5.2018 | Kompetensutvecklingen hos yrkesgrupperna inom social- och hälsovården förutsätter evidensbaserade utbildningsinterventioner och mer systematisk bedömning av kompetensen än tidigare. Detta konstateras i en forskningsrapport som har utarbetats av forskare vid Östra Finlands universitet, Lapplands yrkeshögskola och Savonia yrkeshögskola. Rapporten publicerades i dag den 29 maj.

16.2.2018 | Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

3.4.2018 | En finländsk forskargrupp har analyserat de nya inkomstkällorna i EU:s budget. Enligt forskarna talar skattebasernas rörlighet samt produktionens och konsumtionens miljökonsekvenser för enhetligare skattebaser på EU-nivå. Harmoniseringen gör det möjligt att se över finansieringen av EU:s budget så att den i fortsättningen baserar sig på nya egna medel som fås direkt från medlemsstaternas skattebaser.

29.3.2018 | Cybersäkerhet är en väsentlig del av det finska samhällets säkerhet och konkurrenskraft. Cybersäkerhet blir allt viktigare i och med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Samtidigt betonas också vikten av strategisk ledning av cybersäkerheten. Detta konstateras i en rapport som har utarbetats av forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet. Rapporten publicerades i dag den 29 mars.

31.8.2018 | Den cirkulära ekonomin är betydande för Finlands ekonomi, men ofta behöver den styras. Utmaningen är att skapa värde av material, komponenter eller apparater som definierats som avfall. Detta kan påverkas med ekonomiska styrmedel. Nuvarande styrmedel är effektiva inom många områden men inte över hela linjen. Dessutom utmanar växande förväntningar och politiska mål oss att utveckla styrmedlen till en ny nivå.