Sök

23.4.2024 | Åren 2019–2020 utarbetades det en gemensam strategi för hela den offentliga förvaltningen. Enligt strategin ska Finland i framtiden ha världens bästa offentliga förvaltning. Strategins målsättningar och konsekvenser och processen med att utarbeta och genomföra strategin presenteras i en färsk utvärderingsrapport.

15.2.2022 | I Finland behöver det fortfarande finnas ett personligt tjänsteansvar för tjänstemän. Genom mer exakta verksamhetsförpliktelser kan tjänsteansvaret i hög grad anges så att det motsvarar utmaningarna även i en automatiserad modern förvaltning där aktörerna är många. Utöver denna aspekt framhäver en studie publicerad den 15 februari att det är lika viktigt att utveckla det offentliga samfundets ansvar.

19.3.2021 | Hur ser utvecklingen och den aktuella situationen inom den finska statens styrning ut? Rapporten som publicerades den 19 mars sammanställer de viktigaste observationerna och rekommendationerna i forskning kring systemiskhet i statens styrning och föregripande förvaltning. Projektet genomfördes av MDI, Vasa universitet, Frisky & Anjoy och Demos Helsinki.

Tillgänglighetsutlåtande för tietokayttoon.fi Denna webbplats omfattas av lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Enligt lagen ska webbtjänster för den offentliga förvaltningen vara tillgängliga, vilket betyder att alla ska ha lika möjlig...

10.9.2026 | Avskiljning, användning och permanent lagring av koldioxid spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen. När man utformar och främjar lösningar är det dock viktigt att beakta den övergripande hållbarheten och se till att lösningarna inte står i strid med övrig miljölagstiftning.

30.6.2026 | Finlands kroniska offentliga underskott och växande skuld gör det nödvändigt att stabilisera de offentliga finanserna. Enligt en färsk undersökning bromsar anpassningen av utgifterna den ekonomiska tillväxten i Finland, men i betydligt mindre utsträckning än skattehöjningar. Det finns dock betydande skillnader mellan olika utgifts- och inkomstslag.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

18.6.2025 | Invandrarna och deras ättlingar är på olika vis delaktiga i samhället och politiken och sättet för delaktigheten varierar betydligt mellan grupperna. Erfarenheter av diskriminering har en koppling till ett mindre förtroende för politik, men dessa ökar graden av politiskt engagemang.

25.3.2025 | I en färsk undersökning från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Demos Helsinki konstaterar man att den lokala frivilligverksamheten inte får tillräckligt med stöd, även om den är en central del av samhällets kristålighet.

3.11.2023 | En ny undersökning som samordnades av Östra Finlands universitet undersökte vilken ställning det engelska språket har inom den offentliga förvaltningen, näringslivet och högre utbildning. Enligt undersökningsresultaten finns det för närvarande mycket få tecken på att våra nationalspråk, finska och svenska, kommer att bli marginaliserade. I den offentliga debatten betonas det hot som det engelska språket utgör för de inhemska språken, men undersökningen stöder inte denna vardagliga observation.

29.5.2024 | Ju mindre naturresurser, anordningar och energi vi behöver för att producera och trygga samhällets funktioner, desto bättre beredskap har vi att hantera olika kriser. Den 29 maj publicerades en rapport där man för första gången i finländsk kontext analyserat dynamiken hos omställningen till en cirkulär ekonomi och omställningens konsekvenser för den övergripande säkerheten. Cirkulär ekonomi med...

27.10.2022 | Avsikten med systemet med säkerheter för gruvor är att säkerställa att i synnerhet miljöansvar realiseras i samband med nedläggningen och efterbehandlingen av gruvor. I nuläget faller dock förvaltning och hantering av vatten i gruvor delvis utanför de lagstadgade säkerheterna. I en färsk utredning föreslås det att säkerheter enligt miljöskyddslagen ska utvidgas från att gälla endast avfallsbehandling till att gälla hela gruvdriften.

12.4.2022 | Pandemin med covid-19 har medfört många slags utmaningar för den offentliga ledningens och förvaltningens arbetsrutiner. Den utdragna coronakrisen har prövat lagstiftningens funktion, samarbetet och interaktionen inom förvaltningen och över sektorsgränserna, behörigheterna inom ledningssystemet, liksom också dess struktur och funktion, samt samarbetet och rollfördelningen mellan politik och förvaltning.

3.5.2024 | Teknologiska genombrott och de innovationer som de ger upphov till är avgörande för att möta vår tids samhällsutmaningar. Enligt en rapport som publicerades den 3 maj kan forsknings- och innovationspolitik på ett målinriktat sätt ge en gemensam riktning för att uppnå strategiska mål, stödja en öppen, mångsidig och ansvarsfull utveckling av teknik samt utnyttjandet av teknik i praktiska lösningar....

6.10.2023 | Finland och de övriga nordiska länderna hotas av underrepresentation i tjäns-temannakåren vid Europeiska unionens institutioner. Denna oro uttrycktes i en utredning som publicerades den 6 oktober och som jämförde vissa med-lemsstaters insatser för att främja medborgarnas karriärer i EU. Enligt utred-ningen är de nationella ansträngningarna i sig inte tillräckliga för att på kort eller medellång sikt avhjälpa situationen.

31.1.2022 | I takt med att samhället blir mer och mer digitaliserat kräver delaktighet i samhället allt oftare att man använder webbplatser och e-tjänster. I slutrapporten från Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s och Jyväskylä universitets projekt ”Digital delaktighet i Finland” presenteras förslag till indikatorer för digital delaktighet, en nationell lägesbild för digital delaktighet och god praxis som främjar digital delaktighet.

21.6.2022 | Utvecklingen av välfärdsekonomin pågår för närvarande aktivt i Finland. Finland saknar dock en nationell metod för att följa upp välfärdens utveckling och styra beslutsfattandet i ljuset av den informationen. I den färska utredningen beskrivs fyra utvecklingslinjer för styrningen av välfärdsekonomin.

23.8.2022 | Enligt en ny undersökning används system med artificiell intelligens ännu inte i stor omfattning i Finland, vilket ger möjlighet att ta itu med algoritmisk diskriminering redan vid det initiala utvecklingsskedet av artificiell intelligens. Med hjälp av det verktyg som nu har tagits fram kan man bedöma den artificiella intelligensens diskriminerande effekter och främja likabehandlingen vid användningen av artificiell intelligens.

6.6.2023 | Den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, vilket förklarar de senaste årens svaga utveckling av hela produktiviteten. Industrin har ändå förmått behålla sin relativt starka position, framgår det av Etlas och Labores undersökning. Finland behöver mer radikala innovationer samt experter för att ta sig tillbaka till produktivitetens frontlinje.

16.2.2023 | Huruvida kvinnor blir valda till företags styrelser och ledningsgrupper påverkas av många sammankopplade faktorer som har att göra med individen, verksamhetsmiljön, och företagets egenskaper. När målet är att främja jämlika styrelsesammansättningar och säkerställa att de bästa experterna är med i styrelsen är det viktigt att rekryteringsprocessen är systematisk och kvinnorna själva aktiva. Detta konstateras i en utredningsrapport som publicerades den 16 februari.

8.5.2023 | Finland kommer snart att ledas av en ny regering som måste kunna hitta lösningar på de största utmaningarna i vår tid, till exempel klimatförändringarna, stärkandet av energitryggheten och teknologiska genombrott. I en utredning som utarbetats för statsrådet har man skisserat en verksamhetsmodell för att genomföra en riktad uppdragsdriven forsknings- och innovationspolitik. Den kommer att ge sta...

31.5.2023 | Regeringens jämställdhetsprogram är ett viktigt verktyg för att främja jämställdheten mellan könen och driva jämställdhetspolitiken. För närvarande är programmet emellertid inte särskilt välkänt och dess jämställdhetspolitiska uppgift är oklar. Undersökningen, som baserar sig på ett omfattande intervju- och dokumentmaterial, visar att ett synligt och genomförbart jämställdhetsprogram med samhälleligt genomslag förutsätter att programmet uppgifter klargörs.

25.1.2023 | En utredning som publicerades den 25 januari visar att universitetens akademiska personal utöver sina traditionella kärnuppgifter, det vill säga undervisning och forskning, under de senaste åren har börjat sköta ett flertal andra nödvändiga uppgifter. Samtidigt håller undervisningen och forskningen delvis på att fjärmas från varandra. Dessutom ställer de studerandes allt mångsidigare bakgrund nya krav på undervisningsarbetet.

23.4.2021 | I det digitaliserade samhället sker deltagandet allt oftare digitalt. Den första mellanrapporten inom projektet Digital delaktighet i Finland, som genomförts av Teknologiska forskningscentralen VTT och Jyväskylä universitet, innehåller information om begreppet digital delaktighet och dess definitioner ur olika vetenskaps- och förvaltningsområdens synvinkel. Projektet fortsätter med att man bygger ...

8.7.2020 | En analys av hur styrningsverksamheten har utvecklats med tiden visar att det i dagens värld inte längre räcker med traditionella former av beslutsfattande och styrmedel. Traditionell styrning fungerar fortfarande bra när det gäller att upprätthålla operativ verksamhet, men styrningen i sig kan inte stärka samarbetet eller främja partnerskap på olika nivåer.

9.2.2023 | Regeringens jämställdhetsprogram är ett viktigt verktyg för jämställdhetsfrämjande och jämställdhetspolitik. Det är emellertid mycket som behöver utvecklas i programmet. Det förvaltningscentrerade programmets roll är oklar och politiska betydelse liten. De samhälleliga verkningarna av åtgärderna i programmet är inte tillräckliga. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 9 februari konstate...

9.12.2022 | I Finland tryggas den kommunala självstyrelsens starka ställning i grundlagen. Det är inte möjligt att fastställa exakta gränser för den kommunala självstyrelsen, vilket leder till differentiering av kommunernas uppgifter. Samtidigt har kommunerna en stark skyldighet att tillhandahålla tjänster på lika villkor. Detta konstateras i en rapport som utarbetades inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och publicerades den 9 december.

22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.

27.2.2023 | Arbetet med att bygga upp en centralförvaltning och en handlingskraftig säkerhetssektor i Afghanistan pågick i två årtionden. Trots omfattande internationella ansträngningar lever landet under talibanstyret igen. Det förvånande är hur talibanrörelsen kunde komma till makten så snabbt. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 27 februari söker man svar på frågan med hjälp av en systematisk analys.

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

10.3.2021 | Att utveckla kompetensen om immateriella rättigheter samt utbildningssystemet, lagstiftningen och förvaltningen i branschen är viktigt för att stärka Finlands konkurrenskraft. Även om det har skett framsteg under de senaste åren och systemet för immateriella rättigheter står på en bra grund finns det en hel del att utveckla. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 10 mars och som stöder beredningen av en ny strategi för immateriella rättigheter.

21.6.2022 | En forskargrupp vid Östra Finlands universitet (UEF) har rett ut verkningarna av att den offentliga sektorns uppgifter är avgiftsbelagda eller avgiftsfria. Enligt undersökningen har avgifter negativa konsekvenser för såväl utnyttjandet av den offentliga sektorns uppgifter som indirekt för tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Att slopa avgifterna är dock inte en lösning på utmaninga...

21.1.2021 | Den offentliga sektorn kan stödja koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi genom att använda sin köpkraft för att upphandla produkter, tjänster och entreprenader med mindre miljökonsekvenser. Än så länge beaktas dock miljöaspekterna i varierande grad och uppföljningen av de uppställda kriterierna och miljömålen är bristfällig.

25.6.2019 | Algoritmiskt beslutsfattande är av central betydelse när det gäller att främja digitaliseringen inom statsförvaltningen. Utnyttjandet av robotiserad processautomation och artificiell intelligens i det offentliga beslutsfattandet medför dock risker. Helsingfors universitets Legal Tech Lab har i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Näringslivets forskningsinstitut kartlagt vilka juridiska villkor som gäller för algoritmiskt beslutsfattande.

6.5.2020 | Hur stor andel av de offentliga medlen används för barn och med vilka resultat? För att svara på frågan behövs barnbudgetering. I ett pilotprojekt om barnbudgetering analyserade man statsbudgeten för 2020 och samarbetade med tre aktörer inom den kommunala ekonomiförvaltningen. Den färska rapporten förser de statliga och kommunala beslutsfattarna och ledarna samt ekonomiförvaltningen med nya redskap för informationsledning och konsekvensanalys över förvaltningsgränserna.

7.2.2022 | De modeller som tillämpas vid miljökonsekvensbedömning har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland har bekräftat att de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv för vatten är juridiskt bindande. Den 7 februari publicerades en projektrapport som innehåller kriter...

29.4.2021 | Med hjälp av nya verksamhetsmodeller och politiska rekommendationer kan företagens vattenansvar främjas allt effektivare i Finland och internationellt. Enligt en rapport som publicerades den 29 april bör företagen identifiera vattenrisker och vattenrelaterade möjligheter både i sina egna lokaler och i sina upphandlings- och värdekedjor. Dessutom bör företagen utveckla hållbar förbrukning och förvaltning av vatten i samarbete med sina intressegrupper.

4.10.2019 | En tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och närmare hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har blivit utsatta för hatretorik på grund av sina förtroende- eller tjänsteuppdrag. Dessutom bedömer två av tre beslutsfattare att hatretorik i den offentliga debatten har ökat under de senaste åren. Uppgifterna framgår av en färsk studie.

10.6.2021 | Enligt en utredning som publicerades den 10 juni grundar sig framgångsrika lösningar på problem med inomhusluften ofta på etablerade verksamhetsmodeller och en långsiktig förvaltning av fastighetsbeståndet.

17.9.2021 | Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.