Sök

11.12.2018 | En undersökning av Utrikespolitiska institutet visar att säkerhetspolitiska frågor har blivit allt viktigare för EU-medborgare. I sin utredningsrapport, som publicerades i dag den 11 december 2018, behandlar Utrikespolitiska institutet medborgarnas syner på unionen som säkerhetsgemenskap.

28.5.2026 | Nätbedrägerier har snabbt blivit ett av de allvarligaste brottsfenomenen i Finland. Enligt en färsk undersökning handlar det inte längre om enstaka bedrägerier utan om en omfattande, snabbt föränderlig och internationell brottslighet som riktar sig mot vanliga medborgare, företag och hela det digitala samhällets funktion. Samtidigt är rapportens huvudbudskap hoppfullt: nätbedrägerier är inte ett okontrollerbart fenomen, utan de kan minskas avsevärt om man satsar på att bekämpa dem.

23.3.2018 | Medborgarnas förtroende för digital affärsverksamhet uppstår inte i ett vakuum. Att utveckla och tillhandahålla digitala nyttigheter och tjänster är en del av ansvarsfull och hållbar affärsverksamhet och förvaltning. Den offentliga förvaltningen i Finland och merparten av den finländska affärsverksamheten åtnjuter starkt förtroende av medborgarna, vilket ger en bra utgångspunkt.

14.2.2017 | Den bioekonomiska tillväxt som Finland eftersträvar förutsätter att man undanröjer många flaskhalsar. För att målen ska uppnås måste man ändra både inställningar och föreskrifter samt utveckla kunnandet. Detta framgår av forskningsprojektet Kohti biotaloutta: kapeikot ja ohjauskeinojen suuntaus om bioekonomi, som genomfördes av Pellervon taloustutkimus PTT och e2 Ajatuspaja.

18.6.2025 | Invandrarna och deras ättlingar är på olika vis delaktiga i samhället och politiken och sättet för delaktigheten varierar betydligt mellan grupperna. Erfarenheter av diskriminering har en koppling till ett mindre förtroende för politik, men dessa ökar graden av politiskt engagemang.

24.8.2022 | Hälso- och sjukvårdstjänsterna behöver öppna principer på nationell nivå som stöd för prioritering. I en rapport som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 24 augusti presenteras de steg genom vilka prioriteringen bör utvecklas i Finland.

9.2.2024 | Statsrådets kansli utlyste 15.12.2023 ansökan om 900 000 euro i statsunderstöd för forskning, genom vilken det omfattande externa forskningsprojektet om lärdomarna av coronakrisen som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering genomförs. Ansökningstiden för understöden upphörde den 9 februari 2024 kl. 14.00.

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

6.10.2023 | Finland och de övriga nordiska länderna hotas av underrepresentation i tjäns-temannakåren vid Europeiska unionens institutioner. Denna oro uttrycktes i en utredning som publicerades den 6 oktober och som jämförde vissa med-lemsstaters insatser för att främja medborgarnas karriärer i EU. Enligt utred-ningen är de nationella ansträngningarna i sig inte tillräckliga för att på kort eller medellång sikt avhjälpa situationen.

1.9.2023 | För att sociala medier ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att kommunikationsmålen, målgrupperna, kärninnehållet och kommunikationsansvaret definieras kanalvis i myndigheternas kommunikationsriktlinjer. Det krävs också tillräckliga resurser för att utnyttja sociala medier och utbilda myndigheterna. Dessutom är det viktigt att tillhandahålla stöd i situationer där myndigheterna blir svartmålade eller utsatta för andra former av trakasserier.

12.4.2022 | Pandemin med covid-19 har medfört många slags utmaningar för den offentliga ledningens och förvaltningens arbetsrutiner. Den utdragna coronakrisen har prövat lagstiftningens funktion, samarbetet och interaktionen inom förvaltningen och över sektorsgränserna, behörigheterna inom ledningssystemet, liksom också dess struktur och funktion, samt samarbetet och rollfördelningen mellan politik och förvaltning.

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

14.12.2023 | 1(6) VN/35651/2023 15.12.2023 Ansökan om statsunderstöd från statsrådets kansli för forskningsprojekt om lärdomarna av coronakrisen Bakgrund till ansökan Finlands strategi för hantering av coronaviruset har baserats på testning, spårning, begränsn...

31.3.2023 | Enligt utredningen som publicerats den 31 mars bör kommunerna och välfärdsområdena redan på förhand bedöma konsekvenserna av sina beslut för invånarnas psykiska hälsa. Detta arbete får stöd av den konkreta verksamhetsmodell som Institutet för hälsa och välfärd, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Centralförbundet för Mental Hälsa och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf har skapat i projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

15.2.2022 | I Finland behöver det fortfarande finnas ett personligt tjänsteansvar för tjänstemän. Genom mer exakta verksamhetsförpliktelser kan tjänsteansvaret i hög grad anges så att det motsvarar utmaningarna även i en automatiserad modern förvaltning där aktörerna är många. Utöver denna aspekt framhäver en studie publicerad den 15 februari att det är lika viktigt att utveckla det offentliga samfundets ansvar.

31.3.2022 | En forskargrupp vid Östra Finlands universitet har kartlagt läget och framtidsmöjligheterna på medlingsfältet i Finland. Resultaten visar att medling utnyttjas i bred skala på olika livsområden och intresset för medling ökar. För att kunna kontrollera ökningen behövs dock kvalitetssäkring, bättre utbildning och kunskapsunderlag inom medling samt ett helhetsbetonat och strategiskt grepp vid utvecklingen av medling.

29.10.2021 | Inkomstgränserna för rättshjälp bör höjas så att de bättre motsvarar befolkningens nuvarande inkomstnivå. Enligt en utredning gjord vid Östra Finlands universitet skulle ett proportionerligt belopp disponibla medel som berättigar till rättshjälp utan självriskandel vara cirka 800 euro per månad.

22.1.2021 | Det är motiverat att stärka klimatlagen genom att i den inkludera bindande, riksomfattande utsläppsbudgetar, principen om en rättvis omställning och många andra skyldigheter och principer. Detta framgår av en utredning som publicerades den 22 januari, i vilken man undersökt olika sätt att stärka den nuvarande klimatlagen.

17.11.2021 | Ekosystemen har en allt viktigare roll när det gäller att driva innovations- och näringspolitik på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå. Utvärderingen och mätningen av olika ekosystems betydelse och effekter håller ännu på att utvecklas både på nationell och internationell nivå, och det är komplicerat att bedöma ekosystemens effekter. De nuvarande mätmetoderna och datainsamlingen bidrar int...

25.6.2019 | Algoritmiskt beslutsfattande är av central betydelse när det gäller att främja digitaliseringen inom statsförvaltningen. Utnyttjandet av robotiserad processautomation och artificiell intelligens i det offentliga beslutsfattandet medför dock risker. Helsingfors universitets Legal Tech Lab har i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Näringslivets forskningsinstitut kartlagt vilka juridiska villkor som gäller för algoritmiskt beslutsfattande.