Sök

30.10.2024 | En slutrapport från projektet Hälsoskyddet nu och i framtiden publicerades den 30 oktober. Rapporten innehåller en analys av hur hälsoskyddet för närvarande ser ut i Finland och hur väl hälsoskyddslagstiftningen fungerar. I rapporten redogörs för utvecklingsbehov som identifierats i uppgiftsfältet för hälsoskyddet. Kommunerna ansvarar för hälsoskyddstillsynen, medan de statliga myndigheterna ansvarar för ledningen och styrningen av tillsynen.

19.6.2023 | Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

5.4.2023 | The regulatory framework of Finland's fiscal policy has faced several crises that have revealed its ineffectiveness in dealing with unexpected situations. The system should be reformed and its operating model clarified, finds a recent study conducted by the Research Institute of the Finnish Economy (ETLA) for the Government. According to the researchers, the budgetary framework should distinguish between the operating procedures for normal economic cycles and exceptional crises.

28.2.2023 | Den rätt till social trygghet som grundlagen garanterar, de övriga bestämmelserna om grundläggande rättigheter i grundlagen och de människorättskonventioner som är bindande för Finland ställer endast ramvillkoren för en reform av det sociala trygghetssystemet. De sociala grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna kräver inte egentligen ett system för social trygghet som motsvarar det nuvara...

25.11.2020 | Det centrala syftet med den förnyade diskrimineringslagen, som trädde i kraft 2015, var att förenhetliga diskrimineringsförbudet och sammanföra olika diskrimineringsgrunder för att omfattas av ett enhetligt rättsskydd inom alla livsområden. På lagstiftningsnivå har ett flertal av syftena för reformen lyckats och lagens utbud av metoder betraktas allmänt som gott. Olika diskrimineringsgrunder har beaktats bättre jämfört med den tidigare lagen och regleringen har harmoniserats.

21.12.2018 | Inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017 har det gjorts en utvärdering av totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. Statsrådet fattade ett principbeslut om reformen 2013. Enligt utvärderingsrapporten, som publicerades den 21 december, finns det inget behov av ytterligare omfattande strukturella reformer inom forskningsfält...

21.12.2018 | This evaluation was carried out as a part of the Government’s 2017 Analysis, Assessment and Research Plan, and it focused on the overall reform of the Government’s research institution and financing (TULA Reform) following a decision-in-principle made by the Government in 2013. In accordance with the evaluation report published 21st of December, this field of research is not in need of new extensive structural changes.

30.6.2026 | Finlands kroniska offentliga underskott och växande skuld gör det nödvändigt att stabilisera de offentliga finanserna. Enligt en färsk undersökning bromsar anpassningen av utgifterna den ekonomiska tillväxten i Finland, men i betydligt mindre utsträckning än skattehöjningar. Det finns dock betydande skillnader mellan olika utgifts- och inkomstslag.

3.4.2018 | A group of Finnish researchers has analysed the EU budget's new sources of income. According to the group, the mobility of tax bases, as well as the environmental impacts of production and consumption speak in favour of the harmonisation of these tax bases at the EU level. Harmonisation would allow a reform in the financing of the EU, so that it is based on new own resources collected directly from the Member State's tax bases.

23.1.2018 | Under de senaste åren har yrkesutbildningen genomgått betydande ändringar. Sådana är bland annat den examensreform inom den grundläggande yrkesutbildningen som trädde i kraft 2015 och kompetensinriktning som infördes i samband med reformen. Kompetensinriktning har varit utgångspunkten för reformen av yrkesutbildningen och den nya lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft vid ingången av 2018. Enl...

3.4.2018 | En finländsk forskargrupp har analyserat de nya inkomstkällorna i EU:s budget. Enligt forskarna talar skattebasernas rörlighet samt produktionens och konsumtionens miljökonsekvenser för enhetligare skattebaser på EU-nivå. Harmoniseringen gör det möjligt att se över finansieringen av EU:s budget så att den i fortsättningen baserar sig på nya egna medel som fås direkt från medlemsstaternas skattebaser.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

10.5.2024 | I Finland har man redan under en längre tid strävat efter att öka tidigt stöd med låg tröskel för barn, unga och familjer. Ändå anser både klienter och yrkespersoner inom socialvården och andra yrkespersoner att man inte ännu har lyckats tillräckligt bra med detta. Det här konstateras i en undersökning som publicerades den 10 maj och där lägesbilden för och utvecklingsbehoven av det tidiga stödet inom socialtjänster för barn och familjer utreddes.

23.4.2024 | Åren 2019–2020 utarbetades det en gemensam strategi för hela den offentliga förvaltningen. Enligt strategin ska Finland i framtiden ha världens bästa offentliga förvaltning. Strategins målsättningar och konsekvenser och processen med att utarbeta och genomföra strategin presenteras i en färsk utvärderingsrapport.

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

28.10.2024 | I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

2.12.2024 | Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

13.1.2022 | Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.

14.4.2022 | Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökar sysselsättningen för deltagarna med i genomsnitt 5–10 procentenheter och de genomsnittliga årliga löneinkomsterna med cirka 2 500 euro beroende på granskningstidpunkt och målgrupp, uppger en rapport som upprättats av Pellervo ekonomisk forskning PTT, Forskning om arbete och ekonomi LABORE och MDI Public.

3.4.2023 | Kommunförsöken upplevs vara på rätt väg när det gäller utvecklingsarbetet även om de betydande effekterna enligt statistiken på kommunnivå lyser med sin frånvaro. Enligt mellanrapporten av det forskarkonsortium som letts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är den kommande tvåårsperioden avgörande för i vilken grad reformeringen av servicen har lyckats och hur idéerna och verksamhetssätten från försöken kan anpassas till det nya ekosystemet för arbetskraftstjänsterna.

8.5.2023 | Finland kommer snart att ledas av en ny regering som måste kunna hitta lösningar på de största utmaningarna i vår tid, till exempel klimatförändringarna, stärkandet av energitryggheten och teknologiska genombrott. I en utredning som utarbetats för statsrådet har man skisserat en verksamhetsmodell för att genomföra en riktad uppdragsdriven forsknings- och innovationspolitik. Den kommer att ge sta...

19.9.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 19 september ökar betydelsen av kontinuerligt lärande på den finländska utbildnings- och arbetsmarknaden. Det finns ett särskilt stort utbud av utbildning på marknadsvillkor för utbildningen av ledningen i företag och andra organisationer. Den svaga kunskapsbasen gör det dock svårare att identifiera aktörer som är verksamma på marknadsvillkor som en del av utbildningsmarknaden och dess utveckling.

5.9.2023 | Enligt en färsk undersökning finns det minst 1 500 företag i Finland som äger eller utvecklar kritisk teknik. Kritisk teknik i företagen är till exempel säkerhets- och mobilteknik. Merparten av dessa företag är i inhemsk ägo. Undersökningen gav inga indikationer på att den kritiska tekniken skulle bidra särskilt till att öka företagens exponering för utländska förvärv. I framtiden bör dock större uppmärksamhet fästas vid säkerhetskonsekvenserna vid företagsförvärv.

Effects of Real Estate Transfer Taxes: Evidence from a Natural Experiment We study the effect of the transfer tax on housing transactions and household mobility in Finland using housing transaction data and micro data on the entire population in 2...

4.4.2023 | I slutrapporten om forskningsprojektet för familjers mångfald i lagstiftningen som genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet föreslås ändringar i den finländska familjelagstiftningen, ärvdabalken och den sociala tryggheten. I en undersökning som publicerades den 5 april har lagstiftningens strukturer setts över med tanke på familjers mångfald.

10.9.2020 | I Sverige har man under de senaste åren på många sätt satsat på att stödja invandrares utbildnings- och sysselsättningsvägar. Man har försökt förbättra situationen till exempel genom att stärka samarbetet mellan olika aktörer, satsa på att matcha jobb och arbetstagare samt kombinera arbetsförvaltningens olika tjänster med integrationsutbildning. I en färsk rapport, som publicerades i dag den 10 septemb...

10.4.2019 | Reformen av det finländska social- och hälsovårdssystemet och regionförvaltningen var det största reformprojektet för statsminister Juha Sipiläs regering. Slutrapporten från ett forskningsprojekt kring reformen sammanställer forskarnas slutsatser om beredningen av reformen.

28.6.2019 | Flexibel vårdpenning uppmuntrade lågutbildade mammor och ensamförsörjare att arbeta deltid. Dessa grupper anses i allmänhet löpa särskild stor risk för utslagning från arbetsmarknaden då de vårdar sina barn.

21.6.2022 | Utvecklingen av välfärdsekonomin pågår för närvarande aktivt i Finland. Finland saknar dock en nationell metod för att följa upp välfärdens utveckling och styra beslutsfattandet i ljuset av den informationen. I den färska utredningen beskrivs fyra utvecklingslinjer för styrningen av välfärdsekonomin.

20.9.2019 | De strukturella reformerna av statens ägarstyrning har fungerat bra och det operativa genomförandet av ägarstyrningen har blivit mer professionellt under det senaste årtiondet. Vissa utmaningar förekommer dock i situationer där regeringens substanspolitiska reformer inte sammanfaller med statens ägarpolitiska riktlinjer. Detta konstateras i en utvärderingsrapport av KPMG Oy Ab, Näringslivets forskningsinstitut och Vantage Consulting Oy. Rapporten publicerades den 19 september.

13.5.2019 | Lågavlönat arbete är inte lika allmänt i Finland som i andra europeiska länder, bland annat i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Den sociala tryggheten i dessa jämförelseländer har reformerats i syfte att öka utbudet på arbetskraft och arbetslivets flexibilitet. Det förbättrade sysselsättningsläget i jämförelseländerna har trots allt inte lett till en mindre fattigdomsrisk.

18.3.2022 | Enligt en undersökning som publicerades den 18 mars har deltidsarbete där jämkad arbetslöshetsförmån kompletterar inkomsterna ökat. Dröjsmålen i utbetalningen av förmånen har förkortats, men alla byråkrati- och informationsfällor har inte kunnat åtgärdas. Servicesystemet kan vara ett bättre stöd vid övergången till heltidsarbete än i nuläget.

3.9.2020 | En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

24.8.2020 | Aktiebolagslagen (624/2006) har varit i kraft i snart 14 år. Under den tiden har samhället och bolagens verksamhetsmiljö förändrats avsevärt, bland annat till följd av digitaliseringen, förändringarna i sätten att utföra arbete samt utvecklingen av mikro- och småföretagsverksamheten. Roschier Advokatbyrå Ab har för statsrådet utarbetat en utredning om behoven att ändra den bolagsrättsliga regleringen.