Sök

19.3.2021 | Hur ser utvecklingen och den aktuella situationen inom den finska statens styrning ut? Rapporten som publicerades den 19 mars sammanställer de viktigaste observationerna och rekommendationerna i forskning kring systemiskhet i statens styrning och föregripande förvaltning. Projektet genomfördes av MDI, Vasa universitet, Frisky & Anjoy och Demos Helsinki.

16.2.2022 | Byggandet är en mycket materialintensiv sektor och ett nyckelområde för att främja den cirkulära ekonomin. Rivningsmaterial bedöms ha en betydande kvantitativ och kvalitativ potential för ytterligare användning. En utredning som publicerades den 16 februari visar att betongelement, tegel, stål och obehandlat virke inte utgör råvaror som är särskilt problematiska med tanke på återanvändning enligt aktuell information.

26.5.2021 | Enligt en nyligen gjord undersökning kan man påverka låginkomsttagarnas ekonomi och välfärd genom att förenkla utsökningssystemet och göra det mer progressivt samt genom att göra det enklare att få skuldsanering. Effekterna av en revidering av utsökningssystemet bör utvärderas och vidareutvecklas utifrån evidensbaserad kunskap.

1.12.2021 | Enligt en utredning som har samordnats av Östra Finlands universitet behöver såväl de använda begreppen som praxis förenhetligas vid bedömning av farligheten och våldsrisken. Resultaten av riskbedömningar på individnivå inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Av den anledningen är det ur straffrättsligt perspektiv motiverat att på sin höjd använda en bedömning av våldsrisken som en kompletterande del av frigivnings- eller påföljdsprövningen.

26.2.2019 | En ny utredning granskar metoder för att reagera på omvälvningar i arbetslivet och utveckla strukturerna för kontinuerligt lärande i sådana högteknologiska länder som är relevanta som jämförelse för Finland. Enligt rapporten, som publicerades den 26 februari, främjas kontinuerligt lärande i andra länder bland annat genom åtgärdsprogram, reformer av utbildningsutbudet och genom finansiella incitament riktade till individer, till exempel utbildningssedlar.

7.5.2021 | Högst en tiondel av skoleleverna äter dagligen en näringsmässigt fullvärdig skollunch och endast var fjärde kommun erbjuder eleverna ett avgiftsfritt mellanmål om skoldagen blir lång. Enligt den färska utredningen bör man säkerställa att eleverna orkar med skoldagen genom att alla grundskoleelever erbjuds ett avgiftsfritt och närande mellanmål varje skoldag.

22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.

9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.

15.5.2019 | Som straff för rattfylleri påförs i finländska domstolar vanligtvis cirka 50 dagsböter. Den viktigaste faktorn som inverkar på antalet dagsböter för rattfylleri är alkoholhalten i en alkoholpåverkad förares blod eller utandningsluft. Detta framgår av en undersökning gjord vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet. Undersökningen bygger på en genomgång av tings- och hovrätternas avgöranden i rattfylleriärenden 2017.

2.3.2021 | I en rapport som publicerades den andra mars observerades det att det innan reformen av studerandeurvalen var enklast för svenskspråkiga sökande, sökande från städer och dem som avlagt studentexamen med högsta betyg att få tillgång till högskoleutbildning i Finland. Dessa grupper har rätt så ofta även stöd av ett ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i anknytning till sin familjebakgrund.

7.3.2018 | Efter landskapsreformen finns det ingen som övervakar lagligheten i kommunernas och landskapens planer. Professor Eija Mäkinen anser att förändringen är problematisk och föreslår att Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) tilldelas denna tillsynsuppgift.

18.12.2017 | Reformen och utvecklandet av småbarnspedagogiken kräver långsiktig politik för småbarnspedagogiken på såväl riks- som kommunnivå. Under åren 2015 och 2016 gjordes ändringar i lagstiftningen som gäller småbarnspedagogik, dels för att genomföra betydande innehållsmässiga reformer, dels för att uppnå kostnadsbesparingar. Utredningen som publiceras den 18 december ger en fingervisning om att det i Finl...

12.12.2017 | Organisationer i Finland har en lång tradition av att stödja myndigheters säkerhetsarbete. Samarbetet mellan organisationerna och myndigheterna fungerar bra på nationell nivå och i fråga om olika larmuppdrag. Det regionala samarbetet är emellertid inte lika fungerande och det finns brist på övergripande samordning av den tredje sektorn på regional nivå och landskapsnivå. På landskapsnivå bör det ska...

16.12.2019 | Enligt en färsk undersökning har frihandelsavtal haft positiva effekter i EU, men i Finland har de direkta effekterna varit svagare än genomsnittet. Det har visserligen skett en avsevärd ökning i Finlands export till många länder som omfattas av frihandelsavtalen, men det förklaras främst av att handeln i allmänhet har ökat till följd av globaliseringen. Dock har effekterna av frihandelsavtalen va...

18.4.2018 | Detaljerna i styrmodellen för landskap avgör hur väl modellen fungerar och hur tjänsteanordnaren bedömer sina möjligheter att styra produktionen.

29.1.2020 | Enligt en forskning som publicerades den 29 januari är gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt gymnasiernas aktivitet internationellt både omfattande och mångsidig. Samarbetet är dock rätt osystematiskt och splittrat, och det bygger ofta mer på kontakter mellan enskilda aktörer och läroanstalter. Särskilt i de mindre gymnasierna har samarbetet ännu inte etablerats.

25.2.2019 | En grupp forskare föreslår ett nytt försök som ska ge tillförlitliga forskningsdata om informations- och byråkratifällor när det gäller social trygghet. Det föreslagna försöket tar fasta på faktorer som inverkar negativt på sysselsättningen på ett mera strukturerat sätt än det försök med basinkomst som genomfördes 2017–2018 och som fått mycket uppmärksamhet.

27.5.2019 | Det kommunala omprövningsförfarandet behöver utvecklas för att bli lättare tillgängligt och enklare samt för att försnabba behandlingen av ärenden. Enligt en undersökning av en forskningsgrupp vid Lapplands universitet kan detta förverkligas genom att utvidga besvärstillståndssystemet så att det blir huvudregel i alla grupper av kommunala ärenden, med några få undantag. Samtidigt ska också omprövningsförfarandet utvecklas för att bli snabbare och effektivare.

13.9.2018 | Enligt en färsk utredning kan fungerande vattentjänster bäst tryggas genom att utveckla vattentjänstverkens informationshantering och genom att säkerställa att saneringar görs planmässigt och det reserveras tillräckligt med resurser för vattentjänsterna. Detta främjas av ökat samarbete mellan vattentjänstverken och av övergång till större enheter.

6.4.2018 | En stor del av finländarna betalar kundavgifter för social- och hälsovård. Det finns dock betydande skillnader i hur höga avgifterna är och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Med kundavgifterna betalas cirka 7 procent av kommunernas kostnader för social- och hälsovårdstjänster, konstateras det i en undersökning som har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd och som offentliggjordes i dag.