Sök

4.6.2026 | Meteorologiska institutet ska leda ett forskningsprojekt för att för första gången beskriva hur en försvagning av den atlantiska meridionala cirkulationen (Amoc) påverkar Finland. Hiipuva -projektet, som finansieras av statsrådet, stärker kunskapsunderlaget för beredskap i en situation där tippningspunkter i klimatsystemet snabbt kan förändra levnadsförhållandena.

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

29.1.2026 | I en undersökning som Utrikespolitiska institutet utfört tillsammans med Helsingfors universitet och Tammerfors universitet granskas de omfattande formerna för Rysslands påverkan på Finland under 2000-talet och hur de påverkat det finländska samhället och finländskt beslutsfattande.

27.10.2022 | Avsikten med systemet med säkerheter för gruvor är att säkerställa att i synnerhet miljöansvar realiseras i samband med nedläggningen och efterbehandlingen av gruvor. I nuläget faller dock förvaltning och hantering av vatten i gruvor delvis utanför de lagstadgade säkerheterna. I en färsk utredning föreslås det att säkerheter enligt miljöskyddslagen ska utvidgas från att gälla endast avfallsbehandling till att gälla hela gruvdriften.

28.11.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 2025-11-27 Ärende- och dokumentnummer VN/35217/2025 VN/35217/2025-VNK-2 Postiosoite Käyntiosoite Puhelin Faksi s-posti, internet Postadress Besöksadress Telefon Fax e-post, internet Postal Address Office Telephone Fax e-mail, ...

15.9.2021 | Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.

29.5.2024 | Ju mindre naturresurser, anordningar och energi vi behöver för att producera och trygga samhällets funktioner, desto bättre beredskap har vi att hantera olika kriser. Den 29 maj publicerades en rapport där man för första gången i finländsk kontext analyserat dynamiken hos omställningen till en cirkulär ekonomi och omställningens konsekvenser för den övergripande säkerheten. Cirkulär ekonomi med...

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

25.3.2025 | I en färsk undersökning från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Demos Helsinki konstaterar man att den lokala frivilligverksamheten inte får tillräckligt med stöd, även om den är en central del av samhällets kristålighet.

8.6.2023 | Enligt en färsk utredning hänför sig problemen med regleringen av myndigheters tillhandahållande av information på eget initiativ till lagberedningen. Utredningen innehåller konkreta förslag på hur regleringen kan utvecklas så att den bättre tillgodoser behoven av att tillhandahålla information på eget initiativ för att bekämpa brott samt upprätthålla och främja säkerhet.

30.1.2024 | Det finns flera möjliga sätt för Finland att delta i Natos politik om kärnvapenavskräckning. Detta konstateras i en undersökningsrapport som publicerades den 30 januari. Enligt undersökningen deltar Natomedlemmarna i alliansens kärnvapenpolitik med varierande insatser vilket också ger Finland valmöjligheter.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

27.1.2022 | Lagarna om tillståndsplikt för fastighetsköp och om statens förköpsrätt räcker i framtiden inte till för att helt och hållet tillgodose behoven att trygga försörjningsberedskapen. Detta konstateras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets rapport Tryggande av försörjningsberedskapen som en del av tillsynen över fastighetsegendomen, som publicerades den 27 januari.

16.6.2023 | ”Syftet med Natos kärnvapenkapacitet är att bevara fred, förebygga påtryckningar på alliansen och förhindra aggression. Enligt Nato är det ytterst osannolikt att alliansen skulle bli tvungen att använda kärnvapen. För att avskräckningen ska vara trovärdig krävs dock visad förmåga och beredskap att använda kärnvapen. Därför övar Nato för kärnvapenanvändning och gör potentiella motståndare medvetna om sina avsikter”, berättar författaren till studien Jyri Lavikainen.

26.11.2021 | Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

30.5.2022 | Utredningen som Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT genomförde för statsrådet om möjligheterna för små modulära kärnreaktorer (SMR-teknik) i Finland visar att dessa reaktorer redan inom ramen för den nuvarande kärnenergilagstiftningen skulle kunna genomföras i Finland inom produktion av antingen elektricitet eller värme eller både och.

28.2.2023 | Enligt en undersökning som publicerades den 28 februari gör den hårdare konkurrensen mellan stormakterna det svårare att hantera globala utmaningar genom multilateralt samarbete. Finland kan bemöta omställningen genom insatser för att stärka EU:s roll inom utrikespolitiken och genom satsningar på informella samarbetsformer och partnerskap med aktörer i det globala syd.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

27.1.2021 | Helhetsbilden av hot- och våldsincidenter i Finlands kommunfält är polariserad och svår att uppfatta. Antalet hotfulla situationer har ökat och blivit allvarligare vid enheter inom social- och hälsovården och socialväsendet samt vid skolor och läroanstalter. Ledamöter upplever att säkerheten är på en god nivå, men beredskap, säkerhetsplanering och utbildning anses nödvändigt. Säkerheten för anställda och beslutsfattare inom kommunerna utreddes i undersökningen KuntaTurva.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

28.4.2020 | Den regionala säkerhetsplanering som kommunerna ansvarar för utvecklas så att landskapen, kommunerna eller större områden bättre ska kunna förbereda sig för störningar och undantagsförhållanden. Forskare har tagit fram en ny modell som man kan använda för att organisera säkerhetsplaneringen på ett nytt sätt. Dessutom kan man välja lämpliga indikatorer för att beskriva säkerhetsläget i den region som granskas.

25.3.2022 | Gruvverksamhet har stor samhällsbetydelse. Det har ansetts nödvändigt att utreda möjligheterna att samordna olika intressen och klarlägga intressejämförelsens innehåll inom gruvlagens tillämpningsområde som ett verktyg för att pröva enskilda gruvprojekts godtagbarhet i samhället. Detta har undersökts i en utredning som publicerades den 25 mars (Intressivertailu kaivoslain lupaprosessin osana).

16.2.2022 | Byggandet är en mycket materialintensiv sektor och ett nyckelområde för att främja den cirkulära ekonomin. Rivningsmaterial bedöms ha en betydande kvantitativ och kvalitativ potential för ytterligare användning. En utredning som publicerades den 16 februari visar att betongelement, tegel, stål och obehandlat virke inte utgör råvaror som är särskilt problematiska med tanke på återanvändning enligt aktuell information.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

7.4.2022 | För att utveckla PRAO-perioderna, dvs. den praktiska arbetslivsorienteringen, krävs bättre planering så att man kan öka jämställdheten och jämlikheten för perioderna. Det är slutsatsen i en undersökningsrapport som publicerades den 7 april. Enligt undersökningen finns det stor potential för att utveckla PRAO-perioderna. Genom att utveckla ett uppföljningssystem, en styrmodell och ett närmare samarb...

7.2.2019 | Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Detta konstateras i en forskningsrapport som publicerades den 7 februari.

10.6.2021 | Enligt en utredning som publicerades den 10 juni grundar sig framgångsrika lösningar på problem med inomhusluften ofta på etablerade verksamhetsmodeller och en långsiktig förvaltning av fastighetsbeståndet.

29.3.2018 | Cybersäkerhet är en väsentlig del av det finska samhällets säkerhet och konkurrenskraft. Cybersäkerhet blir allt viktigare i och med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Samtidigt betonas också vikten av strategisk ledning av cybersäkerheten. Detta konstateras i en rapport som har utarbetats av forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet. Rapporten publicerades i dag den 29 mars.

25.3.2021 | Europeiska unionens nya finansieringsprogram InvestEU samordnar EU:s finansieringsinstrument och skapar nya möjligheter även för finländska företag. I utredningen som offentliggjordes den 25 mars kartläggs möjligheterna att utnyttja programfinansieringen.

7.3.2019 | Den pågående omvälvningen av världsordningen är mångfasetterad och konsekvenserna av denna omvälvning tar sig uttryck i ökad instabilitet inom den internationella politiken, försvagade globala samarbetssystem och regelverk samt förändringar inom de stormaktspolitiska maktstrukturerna. Utvecklingstrender när det gäller den globala ordningen är regionalisering, multipolarisering av maktstrukturerna samt splittring av aktörer.

11.12.2018 | En undersökning av Utrikespolitiska institutet visar att säkerhetspolitiska frågor har blivit allt viktigare för EU-medborgare. I sin utredningsrapport, som publicerades i dag den 11 december 2018, behandlar Utrikespolitiska institutet medborgarnas syner på unionen som säkerhetsgemenskap.

30.1.2020 | Terrorismen är ett av de största säkerhetshoten i Europa, och medborgarna har höga förväntningar på EU:s åtgärder för att bekämpa terrorism. Det är svårt att utvärdera EU:s resultat av bekämpningen av yttre terrorism, eftersom terrorismen bekämpas på många olika sätt genom internationell diplomati, krishanteringsinsatser, utvecklingsarbete och fristående ämbetsverks verksamhet. En rapport som publicera...

10.9.2018 | God beredskap förbättrar möjligheterna att hantera en stor del av de väder- och klimatrisker som hotar Finland de närmaste åren. Kunskap om riskerna har sammanställts inom ramen för projektet SIETO, som har beställts av statsrådet. Syftet med projektet har varit att bedöma väder- och klimatrisker och att ta fram nya verksamhetsmodeller för riskbedömningen. Det finns relativt goda möjligheter att förber...

19.3.2021 | I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.

12.12.2017 | Organisationer i Finland har en lång tradition av att stödja myndigheters säkerhetsarbete. Samarbetet mellan organisationerna och myndigheterna fungerar bra på nationell nivå och i fråga om olika larmuppdrag. Det regionala samarbetet är emellertid inte lika fungerande och det finns brist på övergripande samordning av den tredje sektorn på regional nivå och landskapsnivå. På landskapsnivå bör det ska...

18.5.2020 | Stora investeringsprojekt kräver många miljörelaterade tillstånd och de miljöfrågor som är anknutna till dem är ofta omfattande och komplexa helheter. De längsta handläggningstiderna för tillstånd gäller i nuläget miljötillstånd och gruvtillstånd, för vilka behandlingen i vissa fall tar längre än ett år. Tillståndsbehandlingen kan dock påskyndas på olika sätt, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Aalto-universitetet.

29.11.2019 | Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.