Search

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

8.11.2024 | Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

29.6.2020 | Samhälleliga och miljömässiga fenomen, bland annat klimatförändringar, förutsätter att man tar ett strategiskt grepp om planeringen av markanvändningen och trafiksystemet. Det innebär att målen och åtgärderna samordnas på olika förvaltningsnivåer utifrån en gemensam lägesbild och framtidsbild. Detta kräver samspel mellan lagstadgade och informella planeringsverktyg och samarbetsforum.

27.1.2022 | Lagarna om tillståndsplikt för fastighetsköp och om statens förköpsrätt räcker i framtiden inte till för att helt och hållet tillgodose behoven att trygga försörjningsberedskapen. Detta konstateras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets rapport Tryggande av försörjningsberedskapen som en del av tillsynen över fastighetsegendomen, som publicerades den 27 januari.

19.11.2020 | För att följa upp korruption behövs ett övergripande tillvägagångssätt och en modell för datainsamling. Det är slutsatsen i slutrapporten för forskningsprojektet KORSI, som samordnades av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes vilka metoder och indikatorer för korruption som lämpar sig för finländska förhållanden.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

28.2.2019 | Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att inom sektorn för markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) främja uppnåendet av Finlands klimatmål. Enligt färska scenarioberäkningar kan skogarnas kolsänkor fördubblas före 2050 jämfört med dagens läge. Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida mins-kas med ca 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling av torvmarker.

21.6.2021 | Den omvärld där markpolitiken bedrivs möts av många förändringstryck till följd av bland annat urbanisering, klimatförändringar och politiska megatrender. En utredning som offentliggjordes den 21 juni granskar nuläget och utvecklingsbehoven för kommunernas markpolitik och ger rekommendationer till kommuner, markpolitiska aktörer och lagstiftare. De genomgående aspekterna i utredningen är markpolitikens öppenhet, transparens och acceptans.

31.1.2019 | Enligt en färsk undersökning är det med tanke på markanvändningssektorns klimatmål motiverat att minska avskogningen och öka beskogningen trots att dessa åtgärders effekter är relativt små i förhållande till den totala mängden kolsänkor i skogar. Den mest ändamålsenliga lösningen ur klimatsynpunkt är att begränsa avskogningen, det vill säga röjningen av skog för markanvändning, framför allt på torvmarker.

1.6.2021 | Enligt en studie som publicerades den 1 juni är det möjligt att integrera minskningen av växthusgasutsläppen med bestämmelserna i miljöskyddslagen, men bestämmelserna ska beredas noggrant för att undvika oönskade sidoeffekter.

31.1.2020 | Projektet MetsäVesi presenterade i november 2019 nya beräkningar av den belastning på vattendrag som härstammar från skogar och myrmarker. Beräkningarna har nu publicerats i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

18.5.2020 | Stora investeringsprojekt kräver många miljörelaterade tillstånd och de miljöfrågor som är anknutna till dem är ofta omfattande och komplexa helheter. De längsta handläggningstiderna för tillstånd gäller i nuläget miljötillstånd och gruvtillstånd, för vilka behandlingen i vissa fall tar längre än ett år. Tillståndsbehandlingen kan dock påskyndas på olika sätt, visar en färsk utredning av Finlands miljöcentral och Aalto-universitetet.

11.12.2019 | Lagberedarna upplever att utvecklandet av lagstiftningen är en väsentlig del av lagberedarens jobb. För att utvecklandet av lagstiftningen ska lyckas krävs politiskt engagemang. Detta framgår av en utredning som analyserar genomförandet och resultaten av regeringen Sipiläs spetsprojekt för smidigare författningar.

14.12.2018 | Östra Finlands universitet har lett ett utredningsprojekt som resulterade i ett förslag om stegvist införande av ekologisk kompensation i Finland när det gäller sådana skador på naturens mångfald som inte kan förebyggas eller minskas. Införandet av ekologisk kompensation kräver dock ny lagstiftning. I utredningen rekommenderas övergripande lösningar i stället för kompensationer som gäller enskilda projekt.

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

7.3.2018 | Efter landskapsreformen finns det ingen som övervakar lagligheten i kommunernas och landskapens planer. Professor Eija Mäkinen anser att förändringen är problematisk och föreslår att Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (Luova) tilldelas denna tillsynsuppgift.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI Promemoria Understatssekreterare 31.3.2014 Timo Lankinen UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN SOM STÖDER STATSRÅDETS BESLUTS- FATTANDE – bakgrundspromemoria Utrednings- och forskningsplanen som stöder beslutsfattande i statsrådet 2014...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2015 Statsrådets allmänna sammanträde 12.3.2015 2/7 UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2015 Planens målsättningar Målet med utrednings- ...

27.2.2017 | Outi Pyy, Sarianne Tikkanen, Jussi Reinikainen, Meri Nihtilä ja Jaana Sorvari Pilaantuneiden maa-alueiden kestävät riskinhallintakeinot Helmikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 25/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja...