Search

28.4.2022 | Proaktiv beredskap inför klimatförändringen minskar förlusterna i förhållande till reaktiv anpassning, där man handlar först efter att de första skadorna uppstått. I projektet ”Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta” (Kostnadsberäkning av inaktivitet inför klimatförändringen, KUITTI) som beställts av statsrådet sammanfattas den kunskap man har om klimatförändringens ekonomiska konsekvenser för Finland.

25.5.2022 | En ny undersökning visar att en smart anpassning ger kommunerna verktyg för långsiktigt och systematiskt arbete för flexibilitet inför förändringar. I en undersökning som Östra Finlands universitet och Norrum Oy genomfört för statsrådet konstateras att en förutsättning är att den centrala utgångspunkten för kommunernas förnyelse och innovation är att dessa är platsbaserade.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

28.8.2023 | Insatserna i Afghanistan 2002–2021 räknas till Finlands mest krävande krishanteringsuppdrag. Den senaste forskningen granskar hur effektiva Finlands krishanteringsåtgärder i Afghanistan var ur olika synpunkter och lägger fram rekommendationer om hur en övergripande bedömning av krishanteringens effektivitet ska utvecklas.

27.2.2023 | Arbetet med att bygga upp en centralförvaltning och en handlingskraftig säkerhetssektor i Afghanistan pågick i två årtionden. Trots omfattande internationella ansträngningar lever landet under talibanstyret igen. Det förvånande är hur talibanrörelsen kunde komma till makten så snabbt. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 27 februari söker man svar på frågan med hjälp av en systematisk analys.

29.4.2020 | Samerna observerade de första tecknen på klimatförändringen redan på 1960-talet och förändringarna har tagit fart under 2000-talet. Det framgår av en studie vid Uleåborgs universitet, där man undersökt hur samerna har anpassat sig till klimatförändringen inom renskötseln och vilka metoder de hittat för att anpassa sig till klimatförändringen på ett kulturellt hållbart sätt.

6.9.2022 | I Finland fortsätter urbaniseringen under de kommande årtiondena, vilket betyder att det byggs mycket nytt i synnerhet i de största stadsregionerna. Detta ger en möjlighet att utveckla städernas samhällsstruktur i en hållbarare riktning, men samtidigt innebär hanteringen av tillväxten en utmaning med tanke på hållbarhetsmålen. Detta konstateras i en utredning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 6 september.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

26.1.2022 | Olika åtgärder för att stödja arbetsförmågan kan öka de anställdas välbefinnande och hälsa samt minska sjukfrånvaro, långvarig arbetsoförmåga och avgång från arbetet. En forskningsöversikt som publicerades den 26 januari har identifierat de bevisligen effektivaste stödåtgärderna.

19.5.2021 | Enligt en undersökning som publicerats av Näringslivets forskningsinstitut Etla den 19 maj kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad höjs.

8.7.2020 | En analys av hur styrningsverksamheten har utvecklats med tiden visar att det i dagens värld inte längre räcker med traditionella former av beslutsfattande och styrmedel. Traditionell styrning fungerar fortfarande bra när det gäller att upprätthålla operativ verksamhet, men styrningen i sig kan inte stärka samarbetet eller främja partnerskap på olika nivåer.

29.8.2019 | I de finländska stadsregionerna finns det goda förutsättningar att öka utnyttjandet av naturbaserade lösningar vid anpassningen till klimatförändringarna, bevarandet av den biologiska mångfalden och främjandet av människornas välbefinnande. Runtom i landet och på alla planeringsnivåer finns det viktig sakkunskap och goda erfarenheter. Ett bredare utnyttjande av naturbaserade lösningar kräver evidensbase...

10.9.2018 | God beredskap förbättrar möjligheterna att hantera en stor del av de väder- och klimatrisker som hotar Finland de närmaste åren. Kunskap om riskerna har sammanställts inom ramen för projektet SIETO, som har beställts av statsrådet. Syftet med projektet har varit att bedöma väder- och klimatrisker och att ta fram nya verksamhetsmodeller för riskbedömningen. Det finns relativt goda möjligheter att förber...

7.2.2019 | Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Detta konstateras i en forskningsrapport som publicerades den 7 februari.

28.2.2019 | Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att inom sektorn för markanvändning, förändring av markanvändning och skogsbruk (LULUCF) främja uppnåendet av Finlands klimatmål. Enligt färska scenarioberäkningar kan skogarnas kolsänkor fördubblas före 2050 jämfört med dagens läge. Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida mins-kas med ca 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling av torvmarker.

9.1.2018 | Enligt en utredning som offentliggjordes tisdagen den 9 januari finns det stora skillnader mellan enhetskostnaderna för de uppgifter som efter landskaps- och social- och hälsovårdsreformen blir kvar i kommunerna. Dessutom har kommunerna i många fall genom egna beslut förbättrat servicenivån och tillgången på de tjänster som blir kvar i kommunerna. På basis av utredningen kan det antas att kommunerna efter reformen har en rätt stor teoretisk anpassningsmarginal vad gäller ekonomin.

5.2.2021 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2021 Statsrådets allmänna sammanträde 5.11.2020 2 (8) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BE- SLUTSFATTANDE 2021 Planens målsättningar Målet för utredn...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2019 Statsrådets allmänna sammanträde 20.9.2018 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFATTANDE 2019 Planens målsättningar Målet för utrednings-...

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2018 Statsrådets allmänna sammanträde 21.9.2017 2(7) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2018 Planens målsättningar Målet med utredni...