Search

24.8.2022 | Hälso- och sjukvårdstjänsterna behöver öppna principer på nationell nivå som stöd för prioritering. I en rapport som publicerades av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet den 24 augusti presenteras de steg genom vilka prioriteringen bör utvecklas i Finland.

3.5.2024 | Nuläget och utvecklingsbehoven när det gäller prognostiseringen av behov och utbud av arbetskraft inom social- och hälsovårdsyrken har utretts i en undersökning som utarbetats för statsrådet. I undersökningen kopplades prognostiseringen av behovet av yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården för första gången till hur servicebehov utvecklas. I undersökningen utreddes även hur prognostisering genomförs i vissa andra länder.

22.8.2022 | Det fysiska våld i nära relationer som kvinnor utsätts för orsakar i sig en extra kostnad på 150 miljoner euro per år enligt en undersökning om våld i nära relationer och kostnaderna för våldet. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är i verkligheten ännu högre. Dessutom medför tjänsterna kostnader för social- och rättstjänsterna (inklusive polisen).

31.8.2023 | För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

3.4.2020 | Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

26.11.2021 | Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

21.1.2020 | Social- och hälsovårdstjänsterna och sysselsättningstjänsterna bör vara effektiva, det vill säga åstadkomma positiva förändringar i klienternas och patienternas liv. Förändringarna ska förbättra hälsan och välbefinnandet, öka arbetsförmågan och bidra till sysselsättning. I nuläget är mätningen av tjänsternas effektivitet bristfällig, och tjänsterna styrs exempelvis utifrån resurser och antal besök. I en färsk forskningsrapport presenteras därför nya metoder att mäta, styra och leda tjänsterna.

7.2.2018 | Det är möjligt att förbättra mental- och missbrukarvården i samband med social- och hälsovårdsreformen. Fungerande modeller för att reformera mentalvårds- och missbrukartjänsterna har sammanställts inom ramen för projektet SamSinne (YhdessäMielin). I projektet fick medborgare, de som använder tjänsterna och deras anhöriga delta i utredningsarbetet. Projektet framhäver betydelsen av mental- och missbrukarvård som en del av basservice.

28.2.2019 | Andelslagen och organisationerna förhåller sig positiva till sina möjligheter på den valfrihetsmarknad som avses i en regeringsproposition i och med vårdreformen, visar en färsk undersökning.

9.2.2018 | Ett försök av HNS, Esbo stad och Institutet för hälsa och välfärd med avsikt att göra mentalvårdstjänster till en del av elevvården har gett goda resultat i vården av ungas lindriga och medelsvåra depressioner. Försöket visade att man kan vårda ungas depression i skolan.

5.4.2018 | Enligt en utredning som forsknings- och expertcentret UKK-instituutti har samordnat uppgår samhällets årliga kostnader för fysisk inaktivitet, mycket sittande och dålig kondition till minst 3 miljarder euro, då man beaktar social- och hälsovårdskostnader, produktivitetskostnader, inkomstskatteförluster, arbetslöshetsförmåner och kostnader för utslagning.

2.12.2019 | Finländska företag har börjat identifiera och ta hänsyn till möjligheter att främja hållbar utveckling i sin innovationsverksamhet: närmare 90 procent av alla finländska innovationer under detta årtionde bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. En färsk studie visar att innovationer inom hållbar utveckling skapar mervärde för företagen. Studien tar också upp framtida utvecklingstrender som behövs för att nå målen för hållbar utveckling.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

16.2.2018 | Ett målinriktat rehabiliteringssystem kan uppnås genom att förbättra kunskapsbasen, utveckla incitament och centralisera ansvaret. Detta konstateras i utredningen ”Kuntoutusjärjestelmän kokonaisuudistus: tieto muutostyön perustana” som behandlar totalreformen av rehabiliteringssystemet och som publicerades i dag den 16 februari.

20.9.2018 | STATSRÅDETS KANSLI 3.12.2015 Understatssekreterare Timo Lankinen Bakgrundspromemoria om statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016 Utrednings- och forskningsplanen har beretts under ledning av statsrådets kansli i en arbetsgrupp som samordnar...

20.10.2016 | Petri Virtanen, Petri Uusikylä, Janne Jalava, Seppo Tiihonen, Lasse Laitinen ja Kirsi Noro Valtioneuvoston yhtenäisyys – kansainvälinen vertaileva tutkimus Lokakuu 2016 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 49/2016 KUVAILULE...

23.3.2017 | Jarkko K. Niemi, Kauko Koikkalainen ja Timo Karhula Eläinlääkäripalvelujen saatavuus ja kustannukset Tammikuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 13/2017 2 KUVAILULEHTI Julkaisija ja julkaisuaika Valtioneuvoston kansl...