Sök

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

5.5.2020 | En konsekvensbedömning som görs ur ett nationellt säkerhetsperspektiv ska förstås som en utmaning för den nationella säkerhetsledningen, och en effektiv författningsledning är en del av denna utmaning. För konsekvensbedömningen och utnyttjandet av den information som anknyter till bedömningen krävs en långsiktigare säkerhetsledningsprocess än i nuläget. Processen bör vara politiskt styrd och tilldelas resurser på ett enhetligt sätt och drivas som en del av ledningen i staten.

3.10.2018 | Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.

13.5.2024 | Som ett led i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet genomfördes ett projekt som utredde hur olika läsargrupper förstår författningstexter på finska och svenska och vilka av författningsspråkets egenskaper som gör det svårare och lättare att förstå författningar. De grupper som undersöktes var bland annat jurister, övriga sakkunniga och lekmän.

8.11.2024 | Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

28.2.2024 | Vindkraft spelar en viktig roll i Finlands mål att uppnå klimatneutralitet fram till år 2035. I Finlands havsområden har man identifierat en enorm potential för produktion av ren el och projektutvecklarnas intresse för Finlands havsområden har ökat betydligt både i territorialvattnen och i den ekonomiska zonen.

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

31.1.2024 | En nyss sammanställd utvärderingsrapport om kommunförsöken med sysselsättning lyfter fram betydelsen av utbildning och informationsutbyte när ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna 2025. Av utvärderingen framgår att överföringen av servicen från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under uppföljningstiden och att förändringarna i tillhandahållandet av sysselsättningsstödjande tjänster var små.

2.3.2023 | I åratal har det förts diskussioner om lagberedningens kvalitet utan tydliga bevis på lagberedningsprocessens styrkor och brister. För den utredning som publicerades den 2 mars har för första gången en systematisk referensram och konkreta indikatorer för att mäta lagberedningsprocessens kvalitet utarbetats.

15.5.2023 | Målet för miljöpolitiken inom trafiken är att planera och välja åtgärder som minskar utsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Det har emellertid inte funnits några etablerade principer och verktyg för att undersöka åtgärdernas kostnadseffekter. Projektet för en totalekonomisk bedömning av åtgärder för att minska trafikutsläpp resulterade i beräkningsmodeller och granskningsprinciper för person- och godstra...

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

27.1.2023 | En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin.

14.3.2023 | Enligt en utredning som publicerats den 14 mars stödjer undervisnings- och kulturministeriets mål för statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande samt målen för de finansierade projekten på ett bra sätt regeringsprogrammets sysselsättningsmål samt utbildningspolitiska linjer.

12.12.2022 | Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

31.3.2023 | Enligt utredningen som publicerats den 31 mars bör kommunerna och välfärdsområdena redan på förhand bedöma konsekvenserna av sina beslut för invånarnas psykiska hälsa. Detta arbete får stöd av den konkreta verksamhetsmodell som Institutet för hälsa och välfärd, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Centralförbundet för Mental Hälsa och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf har skapat i projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

5.4.2022 | Revideringen av miljöskyddslagen ledde till smidigare förfaranden och effektivare övervakning. Även naturvärdena för förläggningen av torvutvinningen har kunnat beaktas bättre. I en utredning som publicerades den 5 april granskades lagrevideringens funktion och effekt, och revideringarna konstaterades i huvudsak ha utfallit väl.

22.11.2022 | Prognostisering och beaktande av kommande generationer bör integreras starkare i lagberedningen i Finland. Detta konstateras i en undersökningsrapport som gjorts till stöd för den andra delen av statsrådets framtidsredogörelse. I undersökningen granskades prognostisering och kommande generationers rättigheter och sätt att representera dem i lagberedningen i såväl ett finländskt som ett internationellt perspektiv.

11.1.2023 | Enligt en undersökning som Tammerfors universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet gjort för statsrådet lämpar sig största delen av de vanligaste ytterväggskonstruktionerna i Finland också för ett föränderligt klimat. De kalkylerade och observerade temperaturerna i servicehus och bostäder är dock höga redan i nuvarande klimatförhållanden.

29.4.2019 | Rådet för bedömning av lagstiftningen inledde sin verksamhet våren 2016. Trots att rådet bara har verkat under en kort tid, har det genom sina insatser redan i viss mån lyckats påverka både ministeriernas lagberedningsarbete och beredningsutvecklingen. Lagberedarna i sin tur önskar att rådet mer aktivt ska inta en rådgivande roll i författningsberedningen. Detta framgår av en utredningsrapport som publicerades i april.

25.6.2019 | Algoritmiskt beslutsfattande är av central betydelse när det gäller att främja digitaliseringen inom statsförvaltningen. Utnyttjandet av robotiserad processautomation och artificiell intelligens i det offentliga beslutsfattandet medför dock risker. Helsingfors universitets Legal Tech Lab har i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT och Näringslivets forskningsinstitut kartlagt vilka juridiska villkor som gäller för algoritmiskt beslutsfattande.