-
Utredning: Permitteringar upplevs som en fungerande form av flexibilitet, men de är starkt koncentrerade till vissa branscher och företag
Under konjunktursvackor kan det finländska permitteringssystemet bidra med flexibilitet för både arbetsgivarna och arbetstagarna, men det är inte nödvändigtvis bra med tanke på produktiviteten inom hela samhällsekonomin, konstateras det i en utredningsrapport av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Helsingfors universitet och Owal Group. Permitteringarna är tämligen starkt koncentrerade till vissa branscher och företag, och det händer att arbetsgivare använder sig av permitteringar för att anpassa verksamheten till normal säsongsvariation. Alltför stark koncentrering kan potentiellt minskas genom att införa en självrisk för arbetsgivare eller någon annan avgift som hänför sig till permitteringar.
-
Studie: Spänningar i förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna försvårar samarbetet
En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.
-
Undersökning: För att klimat- och energimålen ska uppnås krävs ytterligare åtgärder inom alla sektorer
Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.