Studie: Proaktiv anpassning till klimatförändringen lönar sig

Proaktiv beredskap inför klimatförändringen minskar förlusterna i förhållande till reaktiv anpassning, där man handlar först efter att de första skadorna uppstått. I projektet ”Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta” (Kostnadsberäkning av inaktivitet inför klimatförändringen, KUITTI) som beställts av statsrådet sammanfattas den kunskap man har om klimatförändringens ekonomiska konsekvenser för Finland.

Klimathållbarheten i Finland förutsätter proaktiv anpassning. Om man anpassar sig proaktivt till klimatförändringen kommer förlusterna fram till 2070 att vara cirka 5–8 miljarder euro mindre än om anpassningen sker reaktivt.

Viktigt att i Finland bereda sig i synnerhet på bestående förändringar i verksamhetsförutsättningarna

I Finland uppstår de största ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringen av de bestående förändringarna i verksamhetsförutsättningarna i olika sektorer, såsom jord- och skogsbruket och turismen. Förändringarna i verksamhetsförutsättningarna påverkas i första hand av att medeltemperaturen stiger och nederbördsmängden ökar på lång sikt. I Finland ökar klimatförändringen inte avsevärt kostnaderna för extrema väderleksfenomen.

”Klimatförändringens sammantagna konsekvenser för Finlands samhällsekonomi är något negativa åtminstone fram till 2070, men det är inte en orsak till att inte vidta anpassningsåtgärder”, konstaterar Adriaan Perrels, koordinator för KUITTI-projektet och forskarprofessor vid Meteorologiska institutet. ”Utan tvekan är det brått inte bara med anpassningsåtgärder utan även med bromsande åtgärder, för om vi överskrider klimatförändringens tippningspunkter så kan det få katastrofala följder globalt”, fortsätter Perrels.

Den konsekvensanalys som tagits fram inom projektet innehåller dock osäkerheter. Till exempel de så kallade biotiska riskerna, såsom främmande arter, sjukdomar och skadedjur, kan orsaka avsevärt mer ekonomisk skada för Finland än vad som uppskattas i nuläget.

Klimatförändringen påverkar hela Finland men på olika sätt. Konsekvensernas omfattning påverkas bland annat av regionernas branschstruktur.

”De regioner som domineras kraftigt av skogssektorn kan lida mer av klimatförändringen än andra. På motsvarande sätt kan en mångsidig branschstruktur vara till hjälp när man ska anpassa sig till de förluster som orsakas av klimatförändringen”, konstaterar Susanna Kujala, doktorand på Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet.

Tillgängligheten på riskinformation bör förbättras

Proaktiva och koordinerade anpassningsåtgärder förutsätter bra och lättillgänglig information om potentiella och faktiska skador, kostnader och fördelar av lösningar.

För att anpassningen ska vara effektiv är det viktigt att denna information är öppen. Det är även viktigt att olika experttjänster kan satsa på utvecklingen av sina informationstjänster antingen marknadsbaserat eller med hjälp av offentligt understöd.

KUITTI-projektets resultat stöder beredningen av den nationella anpassningsplanen och klimat- och energistrategin. Kalkylerna i studien grundar sig på scenarier som beräknats i januari 2022.

KUITTI-projektet ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Projektet samordnas av Meteorologiska institutet och därtill medverkar Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, LUT-universitetet och Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet.

Mer information: Forskarprofessor Adriaan Perrels, Meteorologiska institutet, tfn 050 583 8575, [email protected], specialforskare Johanna Pohjola, Finlands miljöcentral, tfn 029 5251 518, [email protected], ledande hydrolog Noora Veijalainen, Finlands miljöcentral, tfn 029 5251 159, [email protected], forskarprofessor Heikki Lehtonen, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6316, [email protected], forskarlärare Juha Haakana, LUT-universitetet, tfn 040 833 7848, [email protected], doktorand Susanna Kujala, Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, tfn 029 4140 720, [email protected], specialforskare Jussi Lintunen, Naturresursinstitutet, tfn 029 5322 569, [email protected]