Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Forskargrupp undersökte grundlagens specialvillkor för differentiering av kommunernas uppgifter

I Finland har det av hävd föreskrivits likadana lagstadgade uppgifter och skyldigheter för alla kommuner oavsett deras storlek eller exempelvis befolkningsunderlag.

Enligt tidigare forskning har denna schablon lett både till regionala problem i genomförandet av kommunernas lagstadgade uppgifter och till variation i den faktiska betydelsen av kommunal självstyrelse. Även inom forskning om de grundläggande fri- och rättigheterna har man redan tagit upp problem med att tillgodose sociala och kulturella rättigheter, särskilt i kommuner med befolkningsförlust.

En forskargrupp vid Åbo universitets juridiska fakultet har i sitt forskningsprojekt analyserat grundlagens specialvillkor för differentiering av kommunernas uppgifter. Differentieringen skulle kunna erbjuda lösningar på de nuvarande problemen.

Grundlagen hindrar inte differentiering av kommunernas uppgifter

Den aktuella studien visar att Finlands grundlag inte hindrar lagstiftaren från att föreskriva särskilda uppgiftsområden för vissa kommuner. Det är således författningsrättsligt möjligt att ha regionala särlösningar bland annat vid ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Också regleringen av uppgifterna för de landskap som eventuellt ska inrättas kan variera på motsvarande sätt som regleringen av kommunernas uppgifter.

Regleringen för att differentiera kommunernas uppgifter ska dock motsvara de krav som grundlagen i övrigt ställer på lagstiftning som gäller kommuner eller självstyrande områden som är större än kommuner eller på lagstiftning som är av betydelse med tanke på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna.

Det måste finnas godtagbara grunder för särlösningar

Den särbehandling av människor som följer av differentieringen ska för det första motiveras på godtagbart sätt med tanke på systemet med de grundläggande fri- och rättigheterna. Godtagbara grunder är bland annat strävan att främja vars och ens rätt till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och att förhindra att dessa rättigheter äventyras.

Även vid differentiering av kommunernas uppgifter ska man genom lag trygga tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Samtidigt ska man också beakta tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna, om arrangemanget leder till att den finskspråkiga eller svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få social- och hälsovårdstjänster på sitt eget språk blir sämre än i någon annan modell för områdesindelning.

Differentieringen får inte strida mot minimikraven i fråga om regional självstyrelse

Kommunernas differentiering får inte heller strida mot minimikraven i fråga om kommunal och annan regional självstyrelse. Det betyder att demokratin i det kommunala beslutsfattandet ska tryggas, liksom också kommunernas rätt att självständigt besluta om sin ekonomi och förvaltning. Bestämmelser om uppgifterna för de differentierade kommunerna och om kommunernas samarbetsskyldigheter ska utfärdas genom lag, och även vid differentiering av uppgifterna ska kommunerna garanteras tillräckliga ekonomiska förutsättningar att sköta sina uppgifter.

Forskningsrapporten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Publikationens permanenta adress i statsrådets publikationsarkiv

Ytterligare information om forskningsprojektet: Juha Lavapuro, professor, juridiska fakulteten vid Åbo universitet, tfn 040 775 5190, julava(a)utu.fi