FI SV

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Mental- och missbrukarvården kan förbättras i samband med social- och hälsovårdsreformen

Statsrådets kommunikationsavdelning 7.2.2018 13.30 | Publicerad på svenska 8.2.2018 kl. 10.03
Pressmeddelande 52/2018
Mental- och missbrukarvården kan förbättras i samband med social- och hälsovårdsreformen

Det är möjligt att förbättra mental- och missbrukarvården i samband med social- och hälsovårdsreformen. Fungerande modeller för att reformera mentalvårds- och missbrukartjänsterna har sammanställts inom ramen för projektet SamSinne (YhdessäMielin). I projektet fick medborgare, de som använder tjänsterna och deras anhöriga delta i utredningsarbetet. Projektet framhäver betydelsen av mental- och missbrukarvård som en del av basservice.

En allt mindre andel av kommunernas utgifter för hälso- och sjukvård hänför sig till mentalvårdstjänster. År 2015 hänförde sig 4,3 procent av utgifterna till mentalvårdstjänster, medan motsvarande andel år 2000 var 5,5 procent. Undersökningar visar att de kostnader som psykisk ohälsa orsakar förmodligen kommer att öka om mentalvårdsarbetet inte effektiviseras. Perioderna med sjukdagpenning till följd av psykisk ohälsa minskar bruttonationalprodukten med 0,3–0,4 procent. En minskning på 10–15 procent i sjukpensioner på grund av psykisk ohälsa beräknas å sin sida stärka bruttonationalprodukten med 0,3–0,5 procent.

Mental- och missbrukarvården bör integreras med basservice

Hjälp som ges i ett tidigt skede och i rätt tid hindrar problemen från att bli mer komplicerade och minskar kostnaderna. Enligt internationell forskningslitteratur är sådana mentalvårds- och missbrukartjänster på basnivå som har integrerats med basservice de mest genomslagskraftiga och kostnadseffektiva. Därför måste mentalvårdstjänster som uppfyller kvalitetskraven, också brådskande tjänster, vara tillgängliga inom primärvården. Som komplement till social- och hälsocentralernas tjänster behövs uppsökande tjänster och lågtröskeltjänster i vardagen. Dessa ska dra nytta av kamratstöd och organisationer.

Ökad kompetens i kundrelationer och tydligare ansvar för samordningen

Samarbetet mellan olika aktörer inom mental- och missbrukarvården måste förbättras, samordningen förtydligas och kompetensen i kundrelationer ökas. Sådana former av hjälp som är tillgängliga på internet måste tas i allmänt bruk och sakkunniga bör vara medvetna om dessa tjänster. Som exempel på lättillgängliga tjänster kan nämnas elektronisk tidsbeställning och telefontjänster som alltid är tillgängliga.

Undersökningar visar att klienterna inom mental- och missbrukarvården behöver kundorienterad servicehandledning för att kunna utnyttja sin valfrihet och skaffa tjänster exempelvis med en kundsedel eller en personlig budget. Eftersom klienterna har varierande funktionsförmåga, föränderliga servicebehov och nedsatt förmåga att fatta beslut, kan det vara omöjligt för dem att göra val utan servicehandledning. Utomlands har man positiva erfarenheter av personlig budget för rehabiliteringsklienter inom mentalvården. Den personliga budgeten medför administrativa kostnader, men främjar mångfalden av tjänster och flyttar fokus från hälsovårdstjänster till stöd i vardagen.

För att valfriheten inom mental- och missbrukarvården ska förverkligas är det viktigt att styra marknaden, förplikta producenterna att samarbeta samt använda erfarenhetsexpertis i planeringen och utvärderingen av tjänsterna. Genom satsningar på rehabilitering är det möjligt att förebygga övergångar till sjukpension. Det måste också vara lättare att få psykoterapi i ett tidigt skede av problemen. Ungefär hälften av personerna med psykisk ohälsa återhämtar sig med hjälp av kortvarig psykoterapi som fås i rätt tid, och ännu fler har nytta av vården.   

Mental- och missbrukarvården bör också följas upp så att tjänsterna kan utvecklas i rätt riktning. Viktiga indikatorer är tjänsternas tillgänglighet, kundtillfredsställelsen, användningen av erfarenhetsexpertis, servicehandledningens funktion, tjänsternas kvalitet samt personalens kompetens och varaktighet.

Undersökningen utgör ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Rapporten

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Projektet SamSinne har genomförts av Föreningen för Mental Hälsa i Finland rf, A-klinikstiftelsen, Evipro Oy, föreningen för erfarenhetsexperter Koulutetut kokemusasiantuntijat KoKoA ry, London School of Economics and Political Science (LSE) och Åbo Akademi. Projektet leddes av Föreningen för Mental Hälsa i Finland rf.

Ytterligare information: Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör, tfn 040 065 9101, Kristian.Wahlbeck@mielenterveysseura.fi och Helena Vorma, medicinalråd, tfn 0295 163 388, helena.vorma@stm.fi