Search

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

10.1.2019 | Kommunernas finansiering genomgår stora förändringar i samband med vård- och landskapsreformen. Konsultbyrån för regionutveckling MDI och stadsforskningsföretaget Kaupunkitutkimus TA har utrett hur statsandelssystemet, som kommer att förnyas, kan tillämpas särskilt för att öka planläggningen och bostadsproduktionen i växande kommuner. Syftet med undersökningen var också att utreda på vilka andra sätt man kan stödja kommuners tillväxt och lösa problemen i krympande kommuner.

17.10.2019 | Frågor som rör inomhusluften hanteras bäst i kommuner som har klara handlingsmodeller för detta och där dessa frågor har beaktats i kommunens strategi. Det finns dock behov att utveckla bland annat prioriteringen av reparationsobjekt och kommunikationen.

28.3.2018 | I frågor som rör äldre personers och specialgruppers boende är det viktigt med samarbete mellan landskap och kommuner. Uppgifterna som gäller boende och boendeservice kommer att delas upp mellan olika enheter när social- och hälsotjänsterna överförs till landskapen. De uppgifter kring boende och samhällsplanering som kommunerna sköter idag är avgörande för stödet för hemmaboende och utvecklandet av olika framtida boendeformer.

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

24.1.2024 | Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

9.12.2022 | I Finland tryggas den kommunala självstyrelsens starka ställning i grundlagen. Det är inte möjligt att fastställa exakta gränser för den kommunala självstyrelsen, vilket leder till differentiering av kommunernas uppgifter. Samtidigt har kommunerna en stark skyldighet att tillhandahålla tjänster på lika villkor. Detta konstateras i en rapport som utarbetades inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och publicerades den 9 december.

24.10.2023 | Kommunerna bör satsa på hantering av skolbyggnadernas fastighetsdata och långsiktiga investeringsplaner. Vid planering av ventilationen och hantering av ventilationens funktion samt utredning av inomhusluftsförhållandena ska hela byggnaden och dess verksamhet alltid granskas som en helhet vilket ännu inte regelbundet förverkligas.

24.1.2024 | Kartläggning av nuläget ― Metoder för utvärdering av åldersvänlighet 31.10.2023 | Tammerfors universitet och Äldreinstitutet PROJEKT: Kvalitetsindikatorer för åldersvänlighet i Finland – kommunernas och välfärdsområdenas beredskap med tanke på bef...

8.2.2023 | De ekonomiska företagsstöd som beviljas av kommunerna övervakas inte systematiskt och saknar enhetliga processer. Kommunernas anslutning till det befintliga nationella registret över företagsstöd möjliggör en företagsspecifik uppföljning av de minimis-stödackumulering och jämförbarhet i fråga om beviljade stöd, konstateras i en rapport som utarbetats av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet om företagsstöd som beviljas av kommuner i Finland och som publicerades den 8 februari.

18.12.2023 | I Finland behövs mer systematisk information om hur urvalet markpolitiska metoder tillämpas. Enligt Aalto-universitetets utredning bidrar de nuvarande offentliga datalagren inte till granskningen av den värdestegring som planläggningen medför, fördelningen av värdestegringen och konsekvensbedömningen av förändringar i de markanvändningspolitiska styrmedlen.

27.3.2023 | Enligt en utredning som publicerades den 27 mars kommer de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin sannolikt att vara mindre i Finland än i de flesta andra länder under de kommande årtiondena. Under de närmaste årtiondena spelar den gröna omställningen och dess avancemang i Finland en viktigare roll än konsekvenserna av klimatförändringen för ekonomin.

27.1.2023 | En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin.

31.1.2024 | En nyss sammanställd utvärderingsrapport om kommunförsöken med sysselsättning lyfter fram betydelsen av utbildning och informationsutbyte när ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna 2025. Av utvärderingen framgår att överföringen av servicen från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under uppföljningstiden och att förändringarna i tillhandahållandet av sysselsättningsstödjande tjänster var små.

10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.

30.10.2023 | Det finns ett behov av efterhandsutvärderingar om de konsekvenser som trafikprojekt medför för markanvändning, och utvärderingarna bör planeras med beaktande av utvärderingsobjektens olikartade karaktär. Av resultaten av utvärderingarna och det informationsmaterial som använts bör man sammanställa ett riksomfattande material, och informationsmaterial om samhällsstrukturen bör utvecklas för att producera regionalt och tidsmässigt jämförbara geodata.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.