Sök

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

24.1.2024 | Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

31.1.2024 | En nyss sammanställd utvärderingsrapport om kommunförsöken med sysselsättning lyfter fram betydelsen av utbildning och informationsutbyte när ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna 2025. Av utvärderingen framgår att överföringen av servicen från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under uppföljningstiden och att förändringarna i tillhandahållandet av sysselsättningsstödjande tjänster var små.

24.10.2023 | Kommunerna bör satsa på hantering av skolbyggnadernas fastighetsdata och långsiktiga investeringsplaner. Vid planering av ventilationen och hantering av ventilationens funktion samt utredning av inomhusluftsförhållandena ska hela byggnaden och dess verksamhet alltid granskas som en helhet vilket ännu inte regelbundet förverkligas.

9.12.2022 | I Finland tryggas den kommunala självstyrelsens starka ställning i grundlagen. Det är inte möjligt att fastställa exakta gränser för den kommunala självstyrelsen, vilket leder till differentiering av kommunernas uppgifter. Samtidigt har kommunerna en stark skyldighet att tillhandahålla tjänster på lika villkor. Detta konstateras i en rapport som utarbetades inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och publicerades den 9 december.

8.2.2023 | De ekonomiska företagsstöd som beviljas av kommunerna övervakas inte systematiskt och saknar enhetliga processer. Kommunernas anslutning till det befintliga nationella registret över företagsstöd möjliggör en företagsspecifik uppföljning av de minimis-stödackumulering och jämförbarhet i fråga om beviljade stöd, konstateras i en rapport som utarbetats av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet om företagsstöd som beviljas av kommuner i Finland och som publicerades den 8 februari.

25.3.2025 | I en färsk undersökning från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Demos Helsinki konstaterar man att den lokala frivilligverksamheten inte får tillräckligt med stöd, även om den är en central del av samhällets kristålighet.

10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.

14.1.2022 | De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.

21.6.2021 | Den omvärld där markpolitiken bedrivs möts av många förändringstryck till följd av bland annat urbanisering, klimatförändringar och politiska megatrender. En utredning som offentliggjordes den 21 juni granskar nuläget och utvecklingsbehoven för kommunernas markpolitik och ger rekommendationer till kommuner, markpolitiska aktörer och lagstiftare. De genomgående aspekterna i utredningen är markpolitikens öppenhet, transparens och acceptans.

27.1.2021 | Helhetsbilden av hot- och våldsincidenter i Finlands kommunfält är polariserad och svår att uppfatta. Antalet hotfulla situationer har ökat och blivit allvarligare vid enheter inom social- och hälsovården och socialväsendet samt vid skolor och läroanstalter. Ledamöter upplever att säkerheten är på en god nivå, men beredskap, säkerhetsplanering och utbildning anses nödvändigt. Säkerheten för anställda och beslutsfattare inom kommunerna utreddes i undersökningen KuntaTurva.

19.4.2021 | Kommunerna följer utgifterna för utkomststödet mindre regelbundet än tidigare och strävar endast indirekt efter att förebygga behovet av utkomststöd. Detta förklaras delvis av ändringen 2017 som innebar att beviljandet av utkomststöd överfördes från kommunerna till Folkpensionsanstalten och kommunernas finansieringsandel på 50 procent riktades om så att den i stället dras av statsandelarna för basservice, varför den inte längre syns som en separat utgiftspost för kommunerna.

10.12.2020 | Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras kraftigt även under de kommande årtiondena. Därför bör kommunerna bli bättre på att förutse äldres boende och förbereda sig på de förändrade behoven. Det framgår av en utredning av kommunernas framförhållning och beredskap i fråga om äldres boende.

4.12.2019 | I Finland har det av hävd föreskrivits likadana lagstadgade uppgifter och skyldigheter för alla kommuner oavsett deras storlek eller exempelvis befolkningsunderlag.

28.4.2020 | Den regionala säkerhetsplanering som kommunerna ansvarar för utvecklas så att landskapen, kommunerna eller större områden bättre ska kunna förbereda sig för störningar och undantagsförhållanden. Forskare har tagit fram en ny modell som man kan använda för att organisera säkerhetsplaneringen på ett nytt sätt. Dessutom kan man välja lämpliga indikatorer för att beskriva säkerhetsläget i den region som granskas.

3.2.2020 | I en utredning som gavs ut den 3 februari studerades den så kallade finansieringsprincipen som ska iakttas i Finland för att säkerställa kommunernas självstyrelse. Syftet med utredningen var att bedöma hur väl den bedömningsmetod som nu tillämpas vid beredningen av kommunekonomiprogrammet fungerar samt att ta fram rekommendationer om eventuella alternativa bedömningsmetoder eller -modeller. I samb...

25.5.2020 | Kommunernas arbete för hållbar utveckling har en viktig roll när det gäller att genomföra Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling i Finland. I en studie som publicerades den 25 maj framhävs kommunalvalet 2021 och upprättandet av kommunernas strategier efter valet som kritiska tillfällen med tanke på uppnåendet av målen. Kommunernas strategier bör ligga i linje med de globala och nationella målen för hållbar utveckling.

30.10.2024 | En slutrapport från projektet Hälsoskyddet nu och i framtiden publicerades den 30 oktober. Rapporten innehåller en analys av hur hälsoskyddet för närvarande ser ut i Finland och hur väl hälsoskyddslagstiftningen fungerar. I rapporten redogörs för utvecklingsbehov som identifierats i uppgiftsfältet för hälsoskyddet. Kommunerna ansvarar för hälsoskyddstillsynen, medan de statliga myndigheterna ansvarar för ledningen och styrningen av tillsynen.