Åldersvänlighet i kommunernas välfärdsberättelser

Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

Främjandet av olika befolkningsgruppers hälsa och välfärd samt välfärdsläge följs upp och utvärderas i kommunernas välfärdsberättelser. En naturlig del av denna helhet är åldersvänlighet, som betonar äldre personers behov, resurser och välfärd samt boendemiljöer som lämpar sig för människor i alla åldrar.

Men hurdana är de här välfärdsberättelserna och vilka metoder används för utvärderingen? Och hur syns åldersvänlighet i välfärdsberättelserna? Den synlighet åldersvänligheten ges i välfärdsberättelserna granskades som en del av Tammerfors universitets och Äldreinstitutets projekt Kvalitetsindikatorer för åldersvänlighet i Finland (Ikäystävällisyyden laatuindikaattorit Suomessa, 2023–2025).

Granskning av välfärdsberättelserna

Utredningen som granskade kommunernas omfattande välfärdsberättelser visade att välfärdsberättelsernas struktur och genomförande varierade. Användningen av den elektroniska välfärdsberättelsen och de indikatorer och utvärderingsmodeller som den erbjuder gjorde dock välfärdsberättelserna mer enhetliga.

Indikatorerna för välfärd användes i stor utsträckning, men de var ofta separata från mål och utförda åtgärder. Därför var analysen av olika effektkedjor i välfärdsberättelserna begränsad. Dessutom ställdes det sällan upp målnivåer för det man följde. 

Samtliga kommuner som ingick i utredningen granskade olika befolkningsgruppers välfärdsläge och dess förändring. Knappt hälften av kommunerna använde TEAviisari för att utvärdera de förvaltningsmässiga strukturerna och processerna för främjande av hälsa och välfärd. Omkring en fjärdedel utvärderade systematiskt förverkligandet av de uppställda målen och åtgärderna enligt dem.

Eftersom social- och hälsovårdstjänsterna var en del av kommunernas verksamhet före social- och hälsovårdsreformen, framhävde välfärdsberättelserna servicesystemets synvinkel när det gäller äldre. I och med att tjänsterna har överförts till välfärdsområdena har kommunerna nu allt bättre möjligheter att granska åldersvänligheten på ett mångsidigare sätt än enbart med tanke på social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunerna kan nu i allt högre grad skifta utvärderingens fokus till att granska de äldres resurser, åldersvänliga boendemiljöer och trygghet.

Material

I utredningen analyserades 54 kommuners omfattande välfärdsberättelser. Välfärdsberättelserna gäller i regel fullmäktigeperioden 2017–2021. Materialet samlades in under april–juni 2023. Dessutom kompletterades analysen med en granskning av välfärdsområdenas välfärdsberättelser och kommunernas äldrepolitiska program.