Search

22.10.2020 | Det finländska civila samhället har varit aktivt, men en ökad styrning från förvaltningens håll kan försvaga dess autonomi. Dessutom riskerar finansieringen att koncentreras till de starkaste organisationerna, visar ett forskningsprojekt kring det civila samhällets tillstånd och framtid i Finland på 2020-talet.

23.5.2023 | Sociala företag och deras sociala innovationer bidrar med nya alternativ och finansieringsmekanismer vid lösning av samhälleliga problem. Detta är ett viktigt budskap särskilt till dem som fattar beslut om innovationspolitik och finansiering av innovationer samt till ansvariga för offentliga upphandlingar.

12.5.2022 | Nya lösningar och teknologier spelar en central roll i fråga om att främja hållbarhetsförändringarna och andra samhälleliga syften. I dessa ingår emellertid risker av många olika slag som kan hanteras och fördelas på olika sätt. Detta framgår av en utredning som publicerades för statsrådet den 12 maj.

11.9.2018 | Under de senaste åren har den statliga exportfinansieringen ökat snabbare i Finland än i andra länder, vilket också klart har ökat statens risker. Exportfinansieringen är dessutom starkt koncentrerad till vissa branscher. De största mottagarna av exportfinansiering är kunderna till Nokia och Meyers Åbovarv. När det gäller dessa största mottagare är exportfinansieringen motiverad men inte helt oproblematisk.

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

7.8.2024 | En färsk studie av Tammerfors universitet visar att förhållandet mellan välfärdsområdena och kommunerna är spänt, vilket försvårar deras verksamhet. De upptäckta spänningarna har att göra med den valda reform- och finansieringsmodellen, välfärdsområdenas begränsade självstyrelse, strikt statlig styrning, makt- och ansvarsfördelning, samarbetspraxis, beslutskulturen och det ekonomiska läget.

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

6.6.2023 | Den privata tjänstesektorn i Finland dras med omfattande produktivitetsproblem, vilket förklarar de senaste årens svaga utveckling av hela produktiviteten. Industrin har ändå förmått behålla sin relativt starka position, framgår det av Etlas och Labores undersökning. Finland behöver mer radikala innovationer samt experter för att ta sig tillbaka till produktivitetens frontlinje.

5.4.2023 | Finlands finanspolitiska regelsystem har prövats av många kriser och det har visat sig att systemet inte alltid fungerar i överraskande situationer. I en färsk undersökning som Etla gjort för statsrådet konstateras det att systemet bör förnyas och verksamheten klarläggas. Enligt forskarna bör man i budgetramarna skriva in separat hur man ska gå till väga under normala konjunkturlägen och vid exceptionella kriser.

3.5.2024 | Teknologiska genombrott och de innovationer som de ger upphov till är avgörande för att möta vår tids samhällsutmaningar. Enligt en rapport som publicerades den 3 maj kan forsknings- och innovationspolitik på ett målinriktat sätt ge en gemensam riktning för att uppnå strategiska mål, stödja en öppen, mångsidig och ansvarsfull utveckling av teknik samt utnyttjandet av teknik i praktiska lösningar....

3.2.2020 | I en utredning som gavs ut den 3 februari studerades den så kallade finansieringsprincipen som ska iakttas i Finland för att säkerställa kommunernas självstyrelse. Syftet med utredningen var att bedöma hur väl den bedömningsmetod som nu tillämpas vid beredningen av kommunekonomiprogrammet fungerar samt att ta fram rekommendationer om eventuella alternativa bedömningsmetoder eller -modeller. I samb...

31.10.2023 | Enligt en gemensam undersökning som publicerades av Labore och Etla bör forsknings- och utvecklingsfinansiering allokeras under noggrant övervägande, men inte ”orkestrerat”. Dessutom konstateras att den gröna omställningen, om den genomförs på rätt sätt, kan vara en drivkraft för produktivitetsutveckling.

21.6.2022 | En forskargrupp vid Östra Finlands universitet (UEF) har rett ut verkningarna av att den offentliga sektorns uppgifter är avgiftsbelagda eller avgiftsfria. Enligt undersökningen har avgifter negativa konsekvenser för såväl utnyttjandet av den offentliga sektorns uppgifter som indirekt för tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Att slopa avgifterna är dock inte en lösning på utmaninga...

25.3.2021 | Europeiska unionens nya finansieringsprogram InvestEU samordnar EU:s finansieringsinstrument och skapar nya möjligheter även för finländska företag. I utredningen som offentliggjordes den 25 mars kartläggs möjligheterna att utnyttja programfinansieringen.

19.1.2018 | I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation. Också utländska turister är allt mer intresserade av den finska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.

6.3.2026 | Nedmonteringen av havsbaserade vindkraftverk i Finlands ekonomiska zon kräver tydlig och flexibel reglering. En ny undersökning visar att kostnaderna för nedmontering är höga, och därför måste betalaren säkerställas i förväg i händelse av insolvens. Vid partiell nedmontering i stället för fullständig nedmontering av konstruktionerna bedöms kostnaderna minska avsevärt. Med tanke på de negativa konsekvenserna bör omfattningen av nedmonteringen dock alltid bedömas från fall till fall.

19.5.2021 | Enligt en undersökning som publicerats av Näringslivets forskningsinstitut Etla den 19 maj kommer den ekonomiska tillväxten från och med 2040-talet att hämmas permanent som en följd av förändringarna i befolkningsstrukturen, om inte nativiteten stiger betydligt, invandringen ökar och invandrarnas sysselsättningsgrad höjs.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.