Sök

21.3.2024 | Utredningen undersökte möjligheterna och effekterna av beskattningen av biomassa i Finland, särskilt i fråga om fjärrvärme och värmeproduktion inom industrin, samt bedömde konsekvenserna bland annat för klimatet, statsfinanserna, konsumenterna och industrin.

26.4.2019 | En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklin...

8.11.2024 | Den 8 november publicerade regeringen en forskningsrapport om hur ny teknik och nya tjänster påverkar transportsystemet samt region- och samhällsstrukturen. I rapporten beskrivs också hur den offentliga sektorn kan styra konsekvenserna i önskad riktning. Studien genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Finlands miljöcentral Syke.

29.4.2024 | Av en ny undersökning som gjorts av handelshögskolan vid Åbo universitet framgår det att den planerade snabba tågförbindelsen Västbanan skulle öka pendlandet med uppskattningsvis cirka 1 300 personer, vilket skulle öka lönesumman med cirka 11 miljoner euro och förädlingsvärdet med cirka 15 miljoner euro per år.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.

14.4.2023 | I en undersökning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 14 april undersökte man om en konsumtionsskatt baserad på utsläpp av växthusgaser under produkters livscykel skulle kunna effektivisera klimatpolitiken. Genomförandet av sådana konsumtionsskatter är emellertid krävande och kräver noggrann eftertanke.

1.12.2021 | Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

13.1.2022 | En undersökning som publicerades den 13 januari visar att den effektivaste stödpolitiken omfattar en allokering av forsknings- och utvecklingsstöd till företag med hög FoU-produktivitet eller innovationskapacitet. Inom den praktiska innovationspolitiken ger dessutom ger icke-selektiva stöd, som till sin karaktär liknar FoU-skattestöd, en betydlig välfärdsökning, trots att tillväxten inte når samma nivå som den till följd av selektiva innovationsstöd.

13.4.2021 | Modellkalkyler ger vid handen att klimatpolitiken på lång sikt torde ha en något försvagande effekt på den totala sysselsättningen. De största effekterna är indirekta, och de syns inom de arbetskraftsintensiva branscherna. De positiva sysselsättningseffekterna kan under de närmaste decennierna främjas genom skattelösningar, arbetskraftspolitik och utbildning. Vidare kan exporten av s.k. gröna produkter, dvs.

28.5.2021 | Studie visar att det mest effektiva sättet för en separat gruvskatt är att beskatta gruvverksamhetens vinster. Syftet med Statens ekonomiska forskningscentrals, Finlands miljöcentrals och KPMG:s forskningsprojekt var att hitta ett skatteinstrument som skulle garantera samhället en rimlig intäkt för utnyttjandet av icke-förnybara naturresurser. Projektet granskade gruvskatten i perspektiv av ekonomi, skatterätt och miljöreglering.

22.8.2023 | Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

27.1.2021 | För att uppnå de nationella återvinnings- och klimatmålen måste man planera och genomföra effektiva styrningsmetoder inom hela avfallsvärdekedjan. Enligt statsrådets färska utredning leder en fast, viktbaserad avfallsförbränningsskatt som grundar sig på det nuvarande priset på utsläppsrätter eller en skattenivå jämförbar med den nuvarande energibeskattningen inte till några nämnvärda återvinnings- och klimateffekter.

10.6.2020 | Arbetsmarknadspolitikens inverkan på sysselsättningen är begränsad, konstateras det i en översiktsrapport baserad på forskningslitteratur som publicerades den 10 juni. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar sannolikheten för att arbetslösa ska få jobb i relativt liten grad, och dessutom har åtgärderna sidoeffekter som försämrar åtgärdernas inverkan på sysselsättningsgraden. I rapporten rekommende...

25.2.2022 | Olika alternativ för genomförande av flygskatt i Finland, alternativens inverkan på antalet flygresor och utsläpp från flygtrafiken samt konsekvenserna för Finlands ekonomi har undersökts grundligt för första gången. I en undersökning som publicerades den 25 februari bedömdes tre alternativ för genomförande av flygskatt. I undersökningen granskades en biljettskatt som graderas enligt resans längd, en fast lyftningsskatt per flygning och en bränsleskatt på EU-nivå.

10.2.2021 | Det förekommer tydliga nivåskillnader i skatteintäkterna mellan kommunerna och samkommunerna. I de minsta kommunerna är kommunalskatteinkomsten per invånare en fjärdedel mindre än i de största kommunerna. Enligt en analys av det kommunala skattesystemets funktion i den föränderliga omvärlden har skillnaderna mellan skatteintäkterna dock inte ökat under de senaste åren. Det finns ingen anledning att göra snabba strukturella ändringar i skattesystemet.

24.4.2019 | Det har funnits stora förväntningar på fenomenet blockkedjeteknik (’blockchain technology’ på engelska), och begreppen med anknytning till fenomenet har utvidgats under de senaste åren. En färsk undersökningsrapport visar dock att blockkedjor än så länge inte har lyckats uppfylla förväntningarna. Möjligheterna att tillämpa s.k. teknik för distribuerade liggare (DLT) är något bättre, men också till denna del är det oklart vilka nyttorna är.

19.8.2019 | Kostens klimatpåverkan kan minskas med 30–40 procent genom att ändra på kostvanorna och ta hand om kollagren i åkermark. En övergång till klimatvänlig kost förutsätter således förändringar på systemnivå, konstateras det i slutrapporten från projektet RuokaMinimi.

23.10.2019 | Slopande av skattestöden för uppvärmningsbränslen leder till att användningen av energitorv upphör, användningen av importerad biomassa ökar och priset på fjärrvärme stiger. Samtidigt ökar efterfrågan på el under perioder med toppbelastning. Det finns dock lösningar på de utmaningar som försörjningsberedskapen och elleveranssäkerheten står inför.

15.9.2021 | Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.