Hoppa till innehåll

Undersökning: Det är möjligt att halvera hushållens koldioxidavtryck

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetmiljöministerietstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 22.8.2023 9.07
Pressmeddelande 341/2023

Finlands miljöcentral undersökte tillsammans med Helsingfors universitet och Naturresursinstitutet vilka styrmedel eller kombinationer av dem som skulle kunna användas för att halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion fram till år 2035.

I en undersökning som inleddes år 2022 granskade man hur koldioxidavtrycket från konsumtionen i finländska hushåll kommer att utvecklas fram till år 2035 på grundval av uppgifter om klimat- och energiåtgärder och importprodukter (detta är ett så kallat grundscenario, dvs. en redan pågående förändring). Dessutom undersökte forskarna vilka nya styrmetoder eller kombinationer av styrmetoder som behövs för att halvera koldioxidavtrycket.

Enligt forskarna är det möjligt att nästan halvera koldioxidavtrycket från hushållens konsumtion från 2016 års nivå (45 Mt CO2-ekv.) fram till år 2035 genom en kombination av klimatpolitikens grundscenario och nya styrmedel. Dessa resultat om koldioxidavtryck omfattar dock inte utsläpp från markanvändningssektorn.

”Undersökningen visar, att grundscenariot, dvs. den redan pågående förändringen, skulle om den förverkligas förminska konsumtionens koldioxidavtryck med cirka en tredjedel. Genom att förstärka styrningen är det möjligt att åstadkomma ytterligare utsläppsminskningar och tillsammans med grundscenariot minska koldioxidavtrycket till ungefär hälften mellan 2016 och 2035. Även om uppskattningarna omfattar många osäkerheter, identifierade vi med tanke på konsumtion områden där en god utveckling kunde främjas genom flera åtgärder”, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral.

Uppskattning av hur koldioxidavtrycket från konsumtionen i finländska hushåll kommer att förändras till följd av klimatpolitikens grundscenario och nya styrmedel

Uppskattning av hur koldioxidavtrycket från konsumtionen i finländska hushåll kommer att förändras till följd av klimatpolitikens grundscenario och nya styrmedel

Med grundscenariot avses effekterna av energi- och klimatstrategin och andra redan fastställda styrmedel som stöder den samt av den uppskattade utsläppsutvecklingen för importerade produkter på koldioxidavtrycket från konsumtionen i finländska hushåll. Med styrmetoder avses i undersökningen identifierade och utvärderade ytterligare metoder för att påverka konsumtionens koldioxidavtryck.

Koldioxidavtrycket har minskat under 2000-talet

Det beräknade koldioxidavtrycket per person av konsumtionen i finländska hushåll har minskat från omkring 14–15 ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) under 2000-talet till omkring åtta ton CO2-ekv., även om hushållens konsumtionsutgifter samtidigt har ökat.

De senaste modelleringsresultaten visar en minskande trend för utsläpp från 2003 till 2015, och sedan dess har utsläppsutvecklingen stabiliserats, med undantag för den plötsliga nedången under Covid-pandemins första år 2020.

Förändring inom hushållens konsumtionsutgifter och koldioxidavtryck under 2000-talet

Förändring inom hushållens konsumtionsutgifter och koldioxidavtryck under 2000-talet

Med koldioxidavtryck avses de utsläpp av växthusgaser som uppstår från hushållens konsumtion. Koldioxidavtrycket omfattar utsläpp i Finland och utsläpp som importerade produkter ger upphov till utanför Finland.

Konkreta metoder för att halvera utsläppen

Förändringar som påverkar koldioxidavtrycket från boende och trafik, såsom en minskning av utsläpp från energisystemet och elektrifiering av trafik, ingår redan i de styrmedel som fastställts. Övergången till energikällor med låga utsläpp inom boende och förändringar i konsumtionsvanor är avgörande. Utöver elektrifieringen av trafik kan utsläpp minskas genom att påverka färdsätt och förflyttningsbehov.

Grundscenariot omfattar inte åtgärder som påverkar konsumtion av livsmedel, andra varor och tjänster. Många åtgärder för att förändra konsumtionen, utbudet och produktionen av livsmedel kan bidra till att kostvanor blir mer vegetariska och fiskbaserade. Mångsidiga nya medel behövs, eftersom enstaka åtgärder inte har någon större inverkan.

Integreringen av hållbarhetskriterier i näringsrekommendationerna skapar ett behövligt informationsunderlag för förändring av kostvanor. Den stöder den offentliga matservicen i att stabilisera en hållbar kost. Den utsläpps- och hälsobaserade beskattningen av livsmedel är ett av de mest effektiva sätten att stödja en förändring av konsumtionens hållbarhet. Butikerna och restaurangerna kan anpassa matens utbudsmiljö för att möjliggöra hållbara val.

Investeringar i nya växt- och fiskbaserade värdekedjor förnyar produktionen och konsumtionen samtidigt.

När det gäller konsumtion av varor och tjänster är de styrmedel som förbättrar produkternas livslängd och därmed minskar behovet av att skaffa nya varor viktiga. Detta förutsätter att service- och reparationstjänster främjas. Genom att förlänga livslängden på elektronik, varor och kläder minskar utsläppen också utomlands.

Finländarnas konsumtion ger upphov till utsläpp utomlands

Totalt uppstod 46 procent av koldioxidavtrycket från finländarnas konsumtion utomlands på basis av uppgifterna för 2019. När det gäller varor är den andel som uppstår utomlands ännu högre. Därför måste produktionen påverkas internationellt sett, till exempel genom aktivt deltagande i produktpolitiken på EU-nivå.

”Det effektivaste är att reglera vilket slags produkter som får släppas ut på marknaden och se till att de mest koldioxidsnåla produkterna är de billigaste. Dessutom måste konsumenternas verksamhetsförutsättningar stärkas till exempel genom att man förbättrar möjligheterna att hitta och använda koldioxidsnåla lösningar”, säger Eva Heiskanen, professor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.

Experter bedömer också styrmedel med tanke på hur godtagbara och rättvisa de är

Över 100 forskare och experter deltog i utvärderingen av nya styrmedel för konsumtion. Experterna tog bland annat ställning till huruvida de nya styrmedlen var godtagbara och genomförbara.

Experterna ansåg att stöd och kunskapsbaserad handledning var mer godtagbara ur medborgarnas perspektiv än förbud och begränsningar, som många experter dock anser nödvändiga. Det är möjligt att förbättra åtgärdernas godtagbarhet genom att kombinera styrmedel och planera genomförandet av dem. Också möjligheten att prova nya tillvägagångssätt och vänja sig vid dem främjar detta.

”En gång i tiden protesterade man till exempel mot användning av säkerhetsbälten, men nuförtiden är användningen av säkerhetsbälten en självklarhet”, säger Heiskanen.

Forskare bedömer också nya styrmedel ur rättslig synvinkel. Det fanns inga större hinder för att förstärka styrningen. Vid den detaljerade planeringen och genomförandet av dem bör man till exempel ta hänsyn till övergångsperioder som är tillräckliga ur näringslivets synvinkel. Ur medborgarnas och den sociala rättvisans synvinkel ska rätten till en tillräcklig levnadsstandard tryggas.

Vid framtagning av nya styrmedel bör man beakta fördelarnas mångfald, dvs. de positiva effekterna av till exempel kost- och mobilitetsförändringar på både klimatet och hälsan.

Mer information: Ari Nissinen, ledande forskare, utvecklingschef, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1457, [email protected] (klimatlösningar, konsumtionens utsläppseffekter), Eva Heiskanen, professor, Helsingfors universitet, tfn 050 321 0190, [email protected], (hållbar konsumtion), Annukka Vainio, biträdande professor, Helsingfors universitet, tfn 029 415 8201. [email protected], (sociala konsekvenser) och Merja Saarinen, forskningschef, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 029 532 6506, [email protected] (livsmedel)

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.