Sök

16.6.2023 | ”Syftet med Natos kärnvapenkapacitet är att bevara fred, förebygga påtryckningar på alliansen och förhindra aggression. Enligt Nato är det ytterst osannolikt att alliansen skulle bli tvungen att använda kärnvapen. För att avskräckningen ska vara trovärdig krävs dock visad förmåga och beredskap att använda kärnvapen. Därför övar Nato för kärnvapenanvändning och gör potentiella motståndare medvetna om sina avsikter”, berättar författaren till studien Jyri Lavikainen.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

7.2.2019 | Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Detta konstateras i en forskningsrapport som publicerades den 7 februari.

24.11.2022 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2023 Statsrådets allmänna sammanträde 24.11.2022 2(7) Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets beslutsfattande 2023 Planens mål Målet för utrednings- och fors...

28.8.2023 | Insatserna i Afghanistan 2002–2021 räknas till Finlands mest krävande krishanteringsuppdrag. Den senaste forskningen granskar hur effektiva Finlands krishanteringsåtgärder i Afghanistan var ur olika synpunkter och lägger fram rekommendationer om hur en övergripande bedömning av krishanteringens effektivitet ska utvecklas.

20.12.2017 | I utredningen granskades de viktigaste utvecklingsutsikterna för kompetensbaserad försörjningsberedskap samt åtgärder som stöder försörjningsberedskapen på lång sikt. I projektet kartlades hur de kritiska delområdena i försörjningsberedskapen i fråga om kompetens ser ut i nuläget. Därefter gjordes en noggrannare analys av tre utvalda teknologiområden.

20.9.2018 | Utrednings- och forskningsplan till stöd för statsrådets be- slutsfattande 2017 Statsrådets allmänna sammanträde 22.9.2016 2(6) UTREDNINGS- OCH FORSKNINGSPLAN TILL STÖD FÖR STATSRÅDETS BESLUTSFAT- TANDE 2017 Planens målsättningar Målet med utredni...

Tillgänglighetsutlåtande för tietokayttoon.fi Denna webbplats omfattas av lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Enligt lagen ska webbtjänster för den offentliga förvaltningen vara tillgängliga, vilket betyder att alla ska ha lika möjlig...

29.1.2026 | I en undersökning som Utrikespolitiska institutet utfört tillsammans med Helsingfors universitet och Tammerfors universitet granskas de omfattande formerna för Rysslands påverkan på Finland under 2000-talet och hur de påverkat det finländska samhället och finländskt beslutsfattande.

8.10.2024 | Det viktigaste i hanteringen av arbetsutmattning är att förbättra arbetsplatsernas färdigheter att identifiera, bemöta och förebygga problemet. Dessutom är det viktigt att utveckla kunnandet inom hälso- och sjukvården, förenhetliga användningen av diagnoskoden Z73.0 (utbrändhet) och ta fram nationella riktlinjer för vården. Arbetshälsoinstitutet och Tammerfors universitet har gjort en studie om praxis i anslutning till arbetsutmattning i tio europeiska länder.

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

18.11.2024 | Enligt den utredning som statsrådet låtit göra anses hemsjukhuset vara en serviceform som växer i framtiden och är till och med en primär serviceform. Det behövs mer undersökning av effektivitet. Utredningens resultat publicerades i slutrapporten för projektet Hemsjukhusverksamhetens nuläge, effektivitet och mätning av verksamheten.

30.9.2025 | En färsk undersökning visar att välfärdsområdesreformen har förändrat och kommer att fortsätta att förändra den offentliga förvaltningshelheten i Finland. Reformen är endast i initialskedet, och problem har inte kunnat undvikas. Till exempel de olika målen på de olika förvaltningsnivåerna – kommunerna, välfärdsområdena och staten – ger upphov till spänningar mellan aktörerna, som dels är strukturella, dels hänför sig till verksamhetssätten och förändringarna.

15.4.2025 | Enligt en färsk utredning kräver genombrottet i plaståtervinning i Finland många åtgärder och styrning av den offentliga makten som stöder dessa, och till exempel de anläggningsinvesteringar som planeras räcker inte till för att öka återvinningsgraden av plast i betydande utsträckning. Nuförtiden hamnar cirka 80 procent av all plastavfall i Finland i energiåtervinning.

4.12.2024 | En färsk undersökning bedömer hur olika vattenvårdsåtgärder påverkar vattenkraftsproduktionen, vattenkraftens reglerförmåga och balansen på elmarknaden. Resultaten visar att en god ekologisk status eller potential för vattendragen kan uppnås samtidigt som man säkerställer tillförlitligheten i energisystemet.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

16.9.2024 | Det är en bra idé att äta inhemsk fisk eftersom hälsofördelar med att konsumera fisk i den omfattning som finländare för närvarande konsumerar fisk överväger de nackdelar som hänför sig till intag av främmande ämnen i alla åldersgrupper. Att konsumera mer fisk än för närvarande skulle gynna befolkningens hälsa. I synnerhet bör konsumtion av underutnyttjade fiskarter, såsom karpfiskar, ökas. Resulta...

25.3.2025 | I en färsk undersökning från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Demos Helsinki konstaterar man att den lokala frivilligverksamheten inte får tillräckligt med stöd, även om den är en central del av samhällets kristålighet.

20.6.2024 | Enligt scenariokalkyler kommer Finland inte att uppnå målet om koldioxidneutralitet före 2035 med nuvarande klimat- och energipolitiska åtgärder. Det är klart att ytterligare åtgärder krävs. Beroende på kalkylernas utgångspunkter omfattar behovet av ytterligare åtgärder 2–19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.). De största osäkerhetsfaktorerna gäller hur markanvändningssektorn utvecklas och huruvida det görs investeringar inom ren energi och industri.

8.5.2024 | Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.