Sök

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

26.11.2021 | Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

27.11.2020 | Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.

24.1.2024 | Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

24.1.2024 | Kartläggning av nuläget ― Metoder för utvärdering av åldersvänlighet 31.10.2023 | Tammerfors universitet och Äldreinstitutet PROJEKT: Kvalitetsindikatorer för åldersvänlighet i Finland – kommunernas och välfärdsområdenas beredskap med tanke på bef...

27.2.2023 | Finland är ett globalt föregångsland i främjandet av hållbar utveckling. I ljuset av den nuvarande situationen har Finland dock svårigheter att nå målen i Agenda2030. Finlands utmaningar gäller särskilt ekologisk hållbarhet samt globalt ansvar och gränsöverskridande negativa effekter. Det är viktigt att fortsätta med ett målinriktat och långsiktigt arbete för att uppnå målen i Agenda2030, konstateras det i en utvärderingsrapport som publicerades den 27 februari.

31.1.2024 | En nyss sammanställd utvärderingsrapport om kommunförsöken med sysselsättning lyfter fram betydelsen av utbildning och informationsutbyte när ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna 2025. Av utvärderingen framgår att överföringen av servicen från staten till kommunerna inte ökade sysselsättningen under uppföljningstiden och att förändringarna i tillhandahållandet av sysselsättningsstödjande tjänster var små.

28.11.2022 | Enligt en utredning som gjorts för statsrådet förutsätter effektivare naturvård i ekonomiskogar att naturvården beaktas inom skogsbranschens hela verksamhetsfält: lagstiftningen, anvisningarna, incitamenten och styrningen av skogsägare. Detta förutsätter tillräckliga tids-, penning- och personresurser. Det behövs också indikatorer för bedömning av naturvårdens effekter.

31.8.2023 | För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

2.3.2023 | I åratal har det förts diskussioner om lagberedningens kvalitet utan tydliga bevis på lagberedningsprocessens styrkor och brister. För den utredning som publicerades den 2 mars har för första gången en systematisk referensram och konkreta indikatorer för att mäta lagberedningsprocessens kvalitet utarbetats.

31.1.2022 | I takt med att samhället blir mer och mer digitaliserat kräver delaktighet i samhället allt oftare att man använder webbplatser och e-tjänster. I slutrapporten från Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s och Jyväskylä universitets projekt ”Digital delaktighet i Finland” presenteras förslag till indikatorer för digital delaktighet, en nationell lägesbild för digital delaktighet och god praxis som främjar digital delaktighet.

15.3.2023 | I en färsk undersökning utreds händelseförloppen vid och bakgrunden till dråp i parrelationer som riktas mot kvinnor och möjligheter att förebygga dessa. Enligt undersökningen är det svårt, men viktigt att kunna förutse risken för brott mot liv. För att dessa händelser ska kunna förebyggas ska fokus först ligga på att inom myndighetsverksamheten och i anmälningarna till polisen förbättra identifieringen av våld i parrelationer.

30.4.2020 | Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet.

19.3.2021 | I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.

6.9.2022 | I Finland fortsätter urbaniseringen under de kommande årtiondena, vilket betyder att det byggs mycket nytt i synnerhet i de största stadsregionerna. Detta ger en möjlighet att utveckla städernas samhällsstruktur i en hållbarare riktning, men samtidigt innebär hanteringen av tillväxten en utmaning med tanke på hållbarhetsmålen. Detta konstateras i en utredning som utarbetades för statsrådet och publicerades den 6 september.

21.6.2022 | Utvecklingen av välfärdsekonomin pågår för närvarande aktivt i Finland. Finland saknar dock en nationell metod för att följa upp välfärdens utveckling och styra beslutsfattandet i ljuset av den informationen. I den färska utredningen beskrivs fyra utvecklingslinjer för styrningen av välfärdsekonomin.

19.11.2020 | För att följa upp korruption behövs ett övergripande tillvägagångssätt och en modell för datainsamling. Det är slutsatsen i slutrapporten för forskningsprojektet KORSI, som samordnades av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes vilka metoder och indikatorer för korruption som lämpar sig för finländska förhållanden.

14.12.2020 | Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.

28.4.2020 | Den regionala säkerhetsplanering som kommunerna ansvarar för utvecklas så att landskapen, kommunerna eller större områden bättre ska kunna förbereda sig för störningar och undantagsförhållanden. Forskare har tagit fram en ny modell som man kan använda för att organisera säkerhetsplaneringen på ett nytt sätt. Dessutom kan man välja lämpliga indikatorer för att beskriva säkerhetsläget i den region som granskas.

6.7.2020 | Befolkningsförbundet, Demos Helsinki och Sällskapet för mediefostran har utrett hur man i Finland borde svara mot digitaliseringens mänskliga effekter. Resultaten av undersökningen visar att skärmtid har både betydande fördelar och betydande nackdelar med tanke på nära mänskliga relationer. Projektaktörerna föreslår på basis av sin undersökning att det inrättas ett nytt tvärsektoriellt råd som koncentrerar sig på att främja digital välfärd och öka ansvarstagandet inom teknologibranschen.