Sök

19.6.2023 | Reformen av antagningen av studerande till högre utbildning 2018 har väckt stark kritik i den offentliga debatten. Den undersökning som Helsingfors universitet utarbetat för statsrådet visar dock att de farhågor som reformen väckt delvis är överdimensionerade.

15.4.2024 | Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjnin...

20.5.2024 | Andelen dubbelexamina av alla examina på andra stadiet är relativt liten. Till sina egenskaper eller inträde på arbetsmarknaden ligger de som avlagt dubbelexamen i granskningen på gränsen mellan dem som avlagt studentexamen och dem som genomgått en yrkesutbildning. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet ökade sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet, men försöket hade ingen märkbar inverkan på inträdet på arbetsmarknaden.

15.10.2024 | En studie som publicerades den 15 oktober visar att det största utvecklingsbehovet i fråga om försörjningsförutsättningar för uppehållstillstånd har att göra med förutsättningen för familjeåterförening. När det gäller arbetsrelaterade uppehållstillstånd föreslås det att försörjningsförutsättningen också i fortsättningen som huvudregel ska basera sig på inkomstgränser, men en flexiblare förutsättning för mycket kompetent arbetskraft kan bli möjlig.

2.12.2024 | Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

13.1.2023 | Enligt en Policy Brief-översikt som tagits fram av forskare som undersöker universitetens undervisnings- och forskningsarbete har stordriftsekonomi vunnit terräng i ledningen av universiteten. Verksamhetsmodellen innebär bland annat stora enheter och prioritering av ekonomiska kriterier vid resursanvändningen. Trenden beror på universitetens allt knappare resurser.

14.3.2025 | 1 (3) Beslutsförslag 13.3.2025 VN/6958/2025 VN/6958/2025-VNK-4 VALTIONEUVOSTON KANSLIA PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi tfn 0295 16001 STATSRÅDETS KANSLI PB 23, 00023 Statsrådet vnk.fi/sv Tfn 0295 16001 Statsrådets beslut om forskningsplanen för 202...

17.4.2023 | Frågor kring förverkligandet av mänskliga rättigheter och demokrati är mer aktuella än någonsin. Det är också uppenbart att demokratin och de mänskliga rättigheterna inte kan upprätthållas eller förverkligas, om de inte stöttas, främjas eller är föremål för diskussioner. Detta konstaterades i en undersökning som publicerades den 17 april och där genomförandet av demokrati- och människorättsforst...

14.3.2023 | Enligt en utredning som publicerats den 14 mars stödjer undervisnings- och kulturministeriets mål för statsunderstödsinstrumentet för kontinuerligt lärande samt målen för de finansierade projekten på ett bra sätt regeringsprogrammets sysselsättningsmål samt utbildningspolitiska linjer.

3.11.2023 | En ny undersökning som samordnades av Östra Finlands universitet undersökte vilken ställning det engelska språket har inom den offentliga förvaltningen, näringslivet och högre utbildning. Enligt undersökningsresultaten finns det för närvarande mycket få tecken på att våra nationalspråk, finska och svenska, kommer att bli marginaliserade. I den offentliga debatten betonas det hot som det engelska språket utgör för de inhemska språken, men undersökningen stöder inte denna vardagliga observation.

6.10.2023 | Finland och de övriga nordiska länderna hotas av underrepresentation i tjäns-temannakåren vid Europeiska unionens institutioner. Denna oro uttrycktes i en utredning som publicerades den 6 oktober och som jämförde vissa med-lemsstaters insatser för att främja medborgarnas karriärer i EU. Enligt utred-ningen är de nationella ansträngningarna i sig inte tillräckliga för att på kort eller medellång sikt avhjälpa situationen.

13.1.2022 | Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.

25.1.2023 | En utredning som publicerades den 25 januari visar att universitetens akademiska personal utöver sina traditionella kärnuppgifter, det vill säga undervisning och forskning, under de senaste åren har börjat sköta ett flertal andra nödvändiga uppgifter. Samtidigt håller undervisningen och forskningen delvis på att fjärmas från varandra. Dessutom ställer de studerandes allt mångsidigare bakgrund nya krav på undervisningsarbetet.

13.9.2022 | De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

29.1.2020 | Enligt en forskning som publicerades den 29 januari är gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt gymnasiernas aktivitet internationellt både omfattande och mångsidig. Samarbetet är dock rätt osystematiskt och splittrat, och det bygger ofta mer på kontakter mellan enskilda aktörer och läroanstalter. Särskilt i de mindre gymnasierna har samarbetet ännu inte etablerats.

20.11.2020 | De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.

8.4.2022 | Transportinfrastrukturprojekt har traditionellt betraktats som effektiva metoder inom stabiliseringspolitiken. Byggandet av infrastruktur ökar dock inte normalt sysselsättningsgraden på det nationella planet bland annat för att det inom anläggningsverksamheten snarare finns ett under- än ett överutbud på arbetskraft. Det är slutsatsen i en forskningsrapport som publicerades den 8 april 2022.

12.11.2021 | I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet har utretts vilka kompletterande migrationsvägar det finns för personer som är i behov av internationellt skydd. Särskilt fokus lades på arbets- och studiebaserade vägar. Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, och dessa har potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen.

24.3.2022 | Det har konstaterats att ekosystem har en allt viktigare roll i genomförandet av EU:s och Finlands innovations- och näringspolitik. Analysen och bedömningen av olika ekosystems effekter har hittills varit rätt anspråkslös. I en studie som publicerades den 24 mars har man tagit fram mångsidig information som stöd för att identifiera och bedöma innovationsekosystemens effekter och effekternas olika kanaler.

23.1.2018 | Under de senaste åren har yrkesutbildningen genomgått betydande ändringar. Sådana är bland annat den examensreform inom den grundläggande yrkesutbildningen som trädde i kraft 2015 och kompetensinriktning som infördes i samband med reformen. Kompetensinriktning har varit utgångspunkten för reformen av yrkesutbildningen och den nya lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft vid ingången av 2018. Enl...